Spelarna som skippar köttet | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Spelarna som skippar köttet

För att bli riktigt bra på hockey måste man jobba hårt och träna rätt. Kosten är också viktig och många har uppfattningen att man måste äta kött, ägg eller kyckling för att bli riktigt stark. Men det är inte sant. Fria tidningen har talat med spelare som valt en annan, grönare väg.

Mike Zigomanis är en stjärna. Inte av samma mått som sin gamle lagkamrat Sidney Crosby, men likafullt en stjärna. 500 AHL-matcher och 200 NHL-matcher har han hunnit med, liksom en sejour i Elitserien med Djurgården. 2009 spelade han för Stanley cup-vinnande Pittsburgh.

Den senaste tiden har dock Zigomanis intervjuer handlat om annat än hockey. Sedan några år är han nämligen en av proffshockeyns mycket få offentliga veganer.

– Jag började för ungefär sex år sedan. Jag var 95 procent vegetarian först, men nu har jag varit vegan i ungefär två år. Jag började med att skippa rött kött, sedan kyckling och till sist skaldjur och mjölk. Svårast var skaldjur, jag gillade verkligen skaldjur, säger Zigomanis på telefon från Toronto, där han numera är assisterande kapten och en av nyckelspelarna i Toronto Marlies.

Veganism innebär att man inte äter animalisk mat. Inget kött, ingen fisk, inga ägg och ingen mjölk. För Mike Zigomanis handlade det primärt om att leva sundare, men med tiden har hans engagemang utvecklats.

– Det främsta skälet var hälsan men med tiden har jag även fått etiska skäl. För ett tag sedan slutade jag helt att köpa djurprodukter. Jag skänkte bort alla skinnjackor, skinnskor, läderbälten... sådana grejer. Nyss fick jag ett par nya kostymer uppsydda i ren polyester.

Eftersom han är professionell hockeyspelare var Mike Zigomanis noga med att göra allt rätt för att inte försämra sin prestationsförmåga. Sportsligt blev han heller inte lidande och i dag, som vegan, upplever Mike att han är både friskare överlag och återhämtar sig snabbare.

– I ren prestation har jag inte märkt någon skillnad nu jämfört med när jag åt kött. Den stora skillnaden är att jag får mindre inflammationer. Min återhämtning efter matcher är mycket snabbare och jag har mer energi på morgonen, säger Mike Zigomanis.

En annan spelare som valt att bli vegan är målvakten Stephen Murphy. Han är egentligen skotte men vaktar numera målet i nordirländska Belfast Giants och i brittiska landslaget. Liksom Mike Zigomanis har Stephen Murphy spelat i Sverige under en kortare period och liksom Zigomanis upplever han också att hans gröna diet gjort honom piggare.

– Rent fysiskt har jag mer energi nu. Visst, det är en utmaning, särskilt eftersom jag sportar, men att ha en annorlunda diet gör att jag skärper mig mer än tidigare. Det krävs mycket förberedelser, men det är inte svårare än att läsa på om vad jag måste äta för att få i mig tillräckligt, säger Murphy, som i våras blev brittisk mästare och utsågs till EIHL:s bästa målvakt.

Stephen Murphy har haft stort stöd hemifrån i sin nya livsstil, men han tog aldrig något aktivt beslut att bli vegan. Tvärtom var det något som kröp sig på eftersom.

– Jag är inne på mitt tredje år men min flickvän hade varit vegan i minst fem år innan. Hade det inte varit för henne hade jag aldrig börjat. När jag hade ätit mindre kött ett tag insåg jag att det fanns hälsofördelar och att andra idrottare hade gjort det före mig. Det gav mig modet att prova själv, säger Murphy.

Kött- och mjölkprodukter är en viktig del av i stort sett alla västerländska kök. Många är också övertygade om att särskilt kött och kyckling är nödvändiga för någon som idrottar på elitnivå. Framför allt för att köttet är en bra källa till protein, som i sin tur är är extremt viktigt för att bygga muskler.

Trots att spelare som Zigomanis och Murphy visat att det är möjligt att vara vegan (eller åtminstone inte äta kött och mjölk) och samtidigt vinna titlar, är det försvinnande få spelare som väljer en köttfri kost, eller åtminstone är öppna med att de gör det.

Trisha Mandes är en kostutbildare från Pennsylvania, och expert på vegetarisk kost. Hon har bland annat jobbat med mat- och miljöprojekt med barn i Philadelphiaområdet, och pluggar just nu i Finland. Trisha Mendes är själv vegan och övertygad om dietens fördelar, men menar att fokuset på just veganism är onödigt.

– Det är lätt att tro att man äter nyttigt bara för att man är vegan, men så är det inte. Strips och munkar är ju också veganmat. Så även fast du är vegan är det viktigt att veta vad som är bra för dig. Jag förespråkar det man kallar för en ”whole foods, plant based”-diet, där man även tar hänsyn till hur maten är producerad och förädlad och sådana saker, säger Trisha.

Att hockeyspelare kan skippa kött, ägg och mjölk förvånar inte Trisha. Växtbaserad mat har många källor till protein, men få känner till dem, menar hon.

– Det är en myt att vi måste äta kött och mjölk för att få i oss tillräckligt med sådant som protein och kalcium. Spenat innehåller 12 gram protein per 100 gram och det är bara ett exempel. Det går utmärkt att äta vegetariskt och ändå träna hårt.

Att gå över från en diet med kött till vegetariskt och veganskt kräver tid och tålamod. Om man som Mike Zigomanis spelar i AHL, med långa bortaresor och ett tufft schema, är en ovanlig diet tuffare att hantera än för andra.

– Första två-tre månaderna var riktigt svåra, men sedan kom jag in i rutinerna och lärde mig var i olika städer jag kunde äta och handla. Det finns bra appar för det nu också. Klubben har varit väldigt stöttande och jag har ofta en kyl på rummet där jag kan förvara min mat, säger Mike Zigomanis.

Även EIHL har långa bortaresor. Särskilt Belfast, som är ligans nordligast belägna klubb. Även Stephen Murphy tycker att kosthållningen på bortaplan är det svåraste med att vara vegan.

– Eftersom jag övergick gradvis var det inte så tufft att bli vegan. Det svåraste är när vi reser och går ut och äter. Det fanns inte så många ställen att äta på när jag började och det gör det fortfarande inte. Jag får ofta beställa pasta eller be dem laga något särskilt bara för mig, säger han.

Mike Zigomanis har ibland blivit retad för sitt kostval och även om han inte bryr sig om en skämtsam tråkning från en lagkamrat märker han att just kött är en oerhört känslig fråga även i Kanada.

– Look, jag ifrågasätter inte andras livsstil, de får ha vilken diet de vill och leva vilket liv de vill. Men många ser det här på fel sätt. Kött och mat är en del av deras livsstil, det är liksom sammankopplat med hela deras självbild. Så när du indirekt ifrågasätter deras diet, ifrågasätter du automatiskt hela deras person, säger Mike.

Stephen Murphy har liknande erfarenheter av attityderna. Stephen är i dag Storbritanniens bäste brittiske målvakt och som sådan inte lika utsatt som en yngre, oetablerad spelare. Han engagerar sig därför numera för att sprida medvetenhet om veganism, men till en början var han tveksam till att göra sitt eget kostval offentligt.

– Första året höll jag tyst om det. Hockey är en speciell miljö – väldigt manlig, liksom – och jag ville inte göra någon grej av vad jag åt. Nu är det lugnt och någon kanske skojar ibland, men grabbarna i laget har accepterat min livsstil.

Rekommenderade artiklar

Parkour ger hopp

Ett fullskaligt krig har utspelats i Gaza under veckan. Att tänka på idrott eller underhållning under omständigheterna som råder, kan verka fullständigt främmande. Men för ungdomarna i Gaza parkour team är sportandet ett sätt att överleva kriget psykiskt.

Södertälje går mot strömmen

De svenska hockeyklubbarna är inte lika jämställda som sina brittiska motsvarigheter. Södertälje utgör ett undantag. Här heter klubbdirektören sedan ett år tillbaka Maria Andark.

I Storbritannien styr kvinnorna elithockeyn

Envishet lönar sig, i alla fall för Sally Mahers. Efter närmare tio år i Coventry Blaze – en av Storbritanniens mest framgångsrika hockeyklubbar – har hon till sist nått toppen och blev i vintras utsedd till general manager.

Publiken hjälper Sverige till medalj

Det är drygt en månad kvar till avspark i årets stora fotbollsfest. Biljetterna till premiärmatchen mot Danmark är redan slutsålda och intresset tycks bara öka.

Kritik mot vräkningar inför VM och OS

Stora urbaniseringsprojekt och ombyggnad av idrottsarenor har tvingat nära 30 000 familjer runt om Brasilien att lämna sina hem. Vräkningarna sker inför att Brasilien ska stå värd för fotbolls-VM 2014 och de olympiska spelen 2016.

© 2019 Fria Tidningen