1. Jordbruket har blivit alltmer hållbart samtidigt som låg lönsamhet fortfarande sätter stopp för miljöinvesteringar. Mat som är framtagen med mer hänsyn till miljön och klimatet konkurrerar med billiga priser. Vad gör ni för att matproduktionen i Sverige ska bli mer hållbar?

2. Sedan 1990 har den svenska köttkonsumtionen ökat med 50 procent samtidigt som djurproduktionen står för ungefär en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Och varje år slängs cirka en miljon ton ätbar mat i Sverige. Vad gör ni från politiskt håll för att ställa om svenskarnas matkonsumtion?

 

Matilda Ernkrans (S), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

– Socialdemokraterna har nyligen antagit ett nytt program för bättre mat, en livsmedels­stra­tegi som innehåller en mängd förslag: bland annat att öka andelen ekologisk odling, förbättra djurskyddet, minska övergödningen genom mindre konstgödsel, bättre märkning, stöd till lantbrukare som producerar biogas, mindre bekämpningsmedel, stopp för gifter i matförpackningar. 

– Vi måste anta utmaningen att halvera mängden slängd mat, bland annat genom en ny märkning istället för bäst före. Offentlig upphandling kan stimulera till ökad produktion av mat med mindre miljö- och klimatpåverkan, mindre köttkonsumtion och mer ekologiskt, ökad odling av proteingrödor minskar importen av soja, bättre märkning ökar intresset för svenskt och närodlat och det som är mindre miljöpåverkande.  

 

Åsa Coenraads (M), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

– Moderaternas inställning är att produktionen av livsmedel ska vara hållbar – att påverkan på miljö och klimat minimeras. Regeringen har tagit fram programmet ”Sverige – det nya matlandet” som innehåller fem fokusområden: primärproduktion, förädlad mat, mat i offentlig sektor, matturism och restaurang. Syftet är att stödja omställningen till en hållbar matproduktion.

– Regeringen arbetar med kunskapsuppbyggnad och rådgivning inom livsmedelssvinn för att minska mängden mat som slängs både bland konsumenter och i den offentliga sektorn. I ”Sverige – det nya matlandet” pågår olika projekt med syfte att inom olika produktgrupper minska matsvinnet längs hela kedjan, till exempel i kylda och djupfrysta produkter samt ge tips på goda exempel. 

 

Helena Leander (MP), miljöpolitisk talesperson

– Vi vill stödja en omställning av det svenska jordbruket till 100 procent ekologiskt, bland annat genom ett omställningsstöd för den som går över till ekoproduktion. I den offentliga upphandlingen ska vi ställa krav på ekologi och djurskydd för att på så sätt gynna mer hållbart producerade livsmedel. Genom utökad ursprungsmärkning kan konsumenten göra medvetna val. 

– Konsumtionen av animalier behöver minska kraftigt. Förutom mer vegetariskt i skolor och andra offentliga kök, till exempel genom en köttfri dag i veckan och mer grönt i maten, behöver vi ekonomiska styrmedel där köttkonsumtionens miljöpåverkan speglas i priset. Högre priser på animalier kan också bidra till minskat matsvinn. Därutöver kan skolor och liknande jobba för att minska sitt svinn.

 

Anita Brodén (FP), miljöpolitisk talesperson

– FP anser att  ekoodling, närproducerat samt ”konventionellt” odlade produkter med begränsade insatser är hållbart. FP har medverkat till beslut om näringsriktig mat i skolorna, till bidrag för ekoodling, till forskningsinsatser samt till utbildning av upphandlare, för att inom LOU [Lagen om offentlig upphandling, reds anm.] använda sig av möjligheterna att använda kvalitetskriterier. FP har såväl nationellt som inom EU krävt ett högt djurskydd och djurhälsa.

– Genom upplysning och information kan konsumenter få underlag för sina val. På kommunal nivå kan beslut fattas om exempelvis köttfria dagar på skolor, på regional nivå beslut kring ett antal institutioner. FP driver i regeringen frågan om att minska matsvinnet, där ett arbete är igångsatt.

  

Roger Tiefensee (C), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

– I Landsbygdsprogrammet stimuleras såväl ekologisk produktion som kollektiva miljönyttor generellt, exempelvis hävd av hagar och betesmarker. Inför kommande period för EU:s gemensamma jordbrukspolitik anser Centerpartiet att stimulansen av kollektiva miljömässiga nyttigheter bör förstärkas för att göra livsmedelsproduktionen mer hållbar. Resurser till detta kan omfördelas från inkomststöd. 

– Matsvinnet är ett slöseri med såväl ekonomiska som miljömässiga resurser. Regeringen har därför gett Livsmedelsverket ökade resurser för att stärka deras arbete med att minska matsvinnet. Miljöstyrningsrådet har också getts resurser för att stödja kommuner att ställa miljö- och djurskyddskrav i sin livsmedelsupphandling. Genom Matlandet Sverige lyfts också mervärden med svenska livsmedel fram.   

 

Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson

– Vänsterpartiet vill genomföra en satsning på ”Sverige – det hållbara matlandet”. Regeringens projekt ”Sverige – det nya matlandet” saknar konkreta miljö- och klimatambitioner. Vi vill med vårt projekt genomföra ökade satsningar på ekologisk och vegetarisk mat som bidrar till minskade klimatutsläpp. Med vår satsning skapas utrymme för hållbarare och hälsosammare mat inom offentlig sektor samt mer lokalproducerad mat.

– För att minska köttkonsumtion i Sverige bör en handlingsplan tas fram för hur klimatpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas. Med vår satsning ”Sverige – det hållbara matlandet” vill vi ge stöd till kommuner och landsting för att kunna servera hälsosam och klimatsmart mat och utveckla till exempel vegetariska måndagar. I vårt budgetförslag i riksdagen så tillför vi även ekonomiska medel för att minska matsvinnet. 

 

Irene Oskarsson (KD), miljö- och jordbrukspolitisk talesperson

– Det är viktigt att Sverige i EU aktivt arbetar för att den nya jordbrukspolitiken ska stimu­lera ett ökat miljö­arbete och inte straffa dem som redan genomfört ett långtgående miljöarbete. Vi behöver få en ökad förståelse för att vi gemen­samt måste betala för den miljö­nytta som företag gör trots att det i sig inte bidrar till företagets lönsamhet. Kunskapen hos allmänheten måste öka om hur svenskt jordbruk bidrar till en hållbar miljö, där vi kan bidra med att ge stimulans till olika projekt.

– Det är viktigt med tydliga mål vad gäller att minska matsvinnet. Kunskapen om hur man kan använda rester och hur matens hållbarhet varierar över tid måste öka. Vi behöver även ta till oss de kostråd som finns för en bra sammansättning av föda. Det är även viktigt att vi har kunskap om hur djur föds upp i Sverige och i andra länder för att konsumenterna ska kunna göra ett aktivt val. Vi kan både förbättra vår kosthållning och samtidigt fortsätta producera ett kvalitativt bra kött i Sverige.

  

Josef Fransson (SD), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

– Det viktiga är att matproduktionen stannar i Sverige, det är den viktigaste hållbarhetsfaktorn. För att vända trenden med en ökande nettoimport måste vi minska produktionskostnaderna generellt i Sverige, vilket Sverigedemokraterna vill göra genom bland annat ökad återbetalning av koldioxidskatten till landets jordbrukare.

– Ingenting. Jag anser inte att det är min roll som politiker att bestämma vad, när och hur folk ska äta.