Per Björklund

Fördjupning


Analys

Fria Tidningen

Analys: USA:s politik föder extremism

De våldsamma attackerna mot amerikanska ambassader i Libyen, Egypten och Jemen kan inte skiljas från USA:s politik i regionen. Årtionden av stöd till diktaturer och militära interventioner har skapat en grogrund för religiös extremism.

De exakta omständigheterna kring de våldsamma attackerna mot flera amerikanska ambassader i Mellanöstern under veckan är fortfarande oklara. I Egypten tog sig obeväpnade demonstranter i tisdags in på det hårdbevakade ambassadområdet utan något ingripande från säkerhetsstyrkorna, vilket följdes av våldsamma kravaller under onsdagen och torsdagen. I Libyen deltog en tungt beväpnad islamistisk milis i attacken mot konsulatet i Benghazi, som resulterade i att USA:s ambassadör Christopher Stevens och tre andra tjänstemän dödades. I Jemen utbröt skottlossning i samband med en demonstration utanför USA:s ambassad på torsdagen.

Förevändningen för protesterna var avsky mot den obskyra antiislamska filmen "Muslimernas oskuld", som producerats i USA och vars trailer spridits på sociala medier och uppmärksammats av religiösa tv-kanaler. Men för den absoluta majoriteten av troende muslimer framstår de våldsamma reaktionerna som lika obegripliga och irrationella som för sekulära västerlänningar. Sociala medier flödade över av avståndstaganden och i Libyen hölls spontana motdemonstrationer i Tripoli och Benghazi. Till och med islamistiska aktivister uttryckte frustration över att en amatörmässig film – som enligt vissa uppgifter kanske inte ens existerar – väcker större reaktioner än de dagliga rapporterna om nya massakrer i Syrien.

Många analytiker pekar ut rivalitet mellan olika islamistiska strömningar som en viktig faktor bakom händelserna. I Egypten utmanas det styrande Muslimska brödraskapet av ultrakonservativa salafister som ständigt försöker driva rörelsen i en mer radikal riktning. Av rädsla för att bli omsprungna på högerflanken var Brödraskapet försiktiga i sina fördömanden av ambassadstormningen samtidigt som man manade till nya protester efter fredagsbönen.

I Libyen är islamistiska och regionala miliser som deltog i det Nato-stödda upproret missnöjda med den politiska processen efter Gaddafis fall, som gynnat västvänliga politiker och medlemmar av den gamla regimen. De senaste månaderna har flera attacker riktats mot utländska diplomater i landet, och många säkerhetsexperter spekulerar i att angreppet mot konsulatet kan ha planerats i förväg för att sammanfalla med årsdagen av terrordåden i USA den 11 september 2011.

Att en amerikansk toppdiplomat dödas av militanta islamister som för bara ett år sedan beskrevs som frihetskämpar av politiker i Washington kan få oanade återverkningar på höstens presidentval. Samtidigt som republikanska politiker genast tog tillfället i akt att anklaga Obama för flathet mot USA:s fiender kan händelserna också orsaka en backlash mot hökar som förespråkat militärt stöd till den syriska oppositionen. Huruvida de kan leda till en mer rationell debatt om USA:s politik i Mellanöstern återstår dock att se.

Det är knappast en slump att det är amerikanska ambassader som nu befinner sig under attack på grund av en tidigare helt okänd film. Årtionden av stöd till diktaturer och försvar av Israels övergrepp mot det palestinska folket har skapat en grogrund för antiamerikanism, som skickligt utnyttjats av religiösa extremister. Detsamma gäller militära interventioner i Irak och Afghanistan och de senaste årens upptrappade luftkrig med förarlösa plan i Pakistan, Somalia och Jemen.

Att djupt konservativa tolkningar av islam fortsätter att spridas i regionen via tv-kanaler, välgörenhetsorganisationer och moskéer finansierade av USA:s allierade i Saudiarabien är också skäl för eftertanke. Till och med trogna allierade som Egyptens förre diktator Hosni Mubarak, som ofta beskrevs som ett bålverk mot religiös extremism, uppmuntrade diskret salafistiska rörelser som en motvikt mot det mer politiska Muslimska brödraskapet. Under Mubaraks sista årtionde vid makten startades en rad religiösa tv-stationer i Kairo, samtidigt som oberoende sekulära medier motarbetades av regimen.

Ett pikant exempel är den Kairo-baserade satellitkanalen al-Nas, ”folket”, som grundades 2006 av den saudiske affärsmannen Mansour Ben Kedsa. Kanalen har nyligen stämts för hets mot den kristna minoriteten i Egypten, och enligt en kartläggning av US News var det ett inslag på al-Nas den 9 september som för första gången introducerade trailern för den numera ökända filmen ”Muslimernas oskuld” för en bred publik. Då hade den i flera veckor cirkulerat på sociala medier utan att orsaka några protester. Men inom 48 timmar efter inslaget hade USA:s ambassad i Kairo stormats av ilskna demonstranter som rev ner och brände den amerikanska flaggan, och Libyenambassadören Christopher Stevens dödats när han försökte fly konsulatet i Benghazi.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kommentar: Politiken står över sanningen i Syrien

Vittnesmålen om användandet av kemiska stridsmedel i Syrien har mött skarpa reaktioner. Men i slutändan är det geopolitiska överväganden och inte verkligheten på marken som avgör vad reaktionen blir, skriver Per Björklund i en kommentar.

Fria Tidningen

Analys: Näringslivet hyllar krispolitik

Analys

Den europeiska nedskärningspolitiken ifrågasätts av allt fler ekonomer och politiker. Men för den europeiska storföretagslobbyn har den varit en odelad framgång.

Fria Tidningen

”Vänsterns förvirring kring Syrien smärtar mig djupt”

WSF

Den palestinske författaren och vänsteraktivisten Salameh Keelah greps, torterades och deporterades av den syriska regimen för ett år sedan. Fria Tidningen träffade honom på World Social Forum i Tunisien, där han attackerades av tunisiska anhängare av Bashar al-Assad.

Fria Tidningen

Analys: Zapatister på marsch igen

Analys

De tusentals turister som samlades i Chiapas i Mexiko för att bevittna världens förmodade undergång på mayafolkets traditionella territorium i slutet av december blev istället vittnen till en något mindre, men likväl övervraskande föreställning: tiotusentals zapatistsympatisörer som intog gatorna i fem av delstatens städer.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu