Fria Tidningen

Borgs glada nyhet smusslades undan

Minskad sysselsättning, ökande inkomstklyftor och brist på förslag på hur de egna klimatmålen ska uppnås. Regeringens vårbudget är ingen munter läsning för vare sig väljare eller borgerliga opinionsbildare. Och den glada nyheten att Sverige egentligen saknar statsskuld smusslas undan i en bilaga.

KOMMENTAR
Vårbudgeten

Att vårbudgeten är tom på nya idéer på hur arbetslösheten ska bekämpas har finansminister Anders Borg fått höra både från borgerliga ledarskribenter och socialdemokratiska debattörer. Den kritiken tar han nog med ro. Liksom sina föregångare vet han att det är klok strategi att hålla på de konkreta förslagen till den ”stora” budgeten i höst.

Värre är att de egna prognoserna visar upp en bild av ett Sverige som går i en riktning de flesta väljare inte tycker om. Det ger regeringen en politisk uppförsbacke de närmsta åren. Och värst är det med sysselsättningen.

Det var med löften om fler i arbete som alliansregeringen kom till makten 2006. Och lite krampaktigt framhåller vårbudgeten att det också blivit 213 000 nya jobb sedan regeringsskiftet. Vilket är sant. Men samtidigt har befolkningen vuxit och bland budgetens många tabeller går det också att läsa att sysselsättningsgraden, andelen av befolkningen som har arbete, faktiskt har minskat under samma tid.

Detta är det samhällsekonomiskt mest relevanta måttet på sysselsättningspolitiken. Och sysselsättningsgraden beräknas först valåret 2014 nå upp till samma nivå som 2006, eller 65,8 procent. I bästa fall. Det har hänt förr att regeringars prognoser visat sig vara optimistiska i överkant... Om detta magra resultat beror på regeringen, konjunkturen eller Göran Perssons försummelser lär bli den politiska debattens mest uttjatade fråga de närmaste åren.

Med jämna mellanrum krockar också de ambitioner regeringen annonserar i budgeten med de hårda fakta som diagrammen redovisar. ”Tillväxten ska komma alla till del”, sägs det. Samtidigt redovisas siffror som visar att inkomsterna för den fattigaste tiondelen av befolkningen ökat med tre procent mellan 2006 och 2011 medan den rikaste tiondelen ökat sina inkomster med 12,5 procent. Här kan dock regeringen försvara sig med att inkomstklyftorna ökade än snabbare under de av MP och V uppbackade S-regeringarnas tid.

Regeringen sparar inte heller på krutet när målen för klimat- och miljöpolitiken formuleras. ”Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”, skriver man. Och 2050 ska alla nettoutsläpp av växthusgaser vara borta. Få lär invända mot ambitionerna, men det krävs nog mer än den föreslagna höjningen med 20 öre av dieselskatten och ökningen av etanolinblandningen i bensin från fem till 10 procent för att målen ska nås.

En glad nyhet innehåller dock budgeten, Sverige har egentligen ingen statsskuld. Men den gör Anders Borg sitt bästa för att smussla undan.

Ingen skulle hävda att en person som har lån på två miljoner är svårt skuldsatt om han samtidigt har fyra miljoner på banken. Men det är just så finansdepartementet räknar. I finansplanen, regeringens kompass för den ekonomiska politiken, redovisas den offentliga sektorns skulder 2012 till svindlande 1 335 miljarder kronor, eller 37,7 procent av BNP. Men den som orkar bläddra vidare till den tabellsamling som medföljer som bilaga till budgeten hittar en helt annan beskrivning.

Där konstateras torrt att den offentliga sektorns finansiella nettoställning är plus 17,9 procent av BNP. Det innebär att den offentliga sektorn har finansiella tillgångar, kontanter och värdepapper, som är 635 miljarder kronor större än dess skulder. Inget annat land i världen, oljenationerna borträknade, har så starka offentliga finanser.

Varför regeringen inte skryter mer med detta går bara att spekulera om. Men redan den mytomspunna Gunnar Sträng använde bokföringstricks för att få den offentliga sektorn att se fattigare ut än den i verkligheten var, allt för att undvika alltför enträgna krav på reformer. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det finns intressen som tjänar på att statistiken missuppfattas”

Helfel. Det säger Arbetsförmedlingens chefsekonom Clas Olsson om massmedias återkommande påståenden att en femtedel svenska ungdomar skulle vara arbetslösa. Han betonar också att arbetslösa ungdomar vanligtvis hittar ny anställning snabbare än andra, men att problemen är större i många av storstädernas förorter.

Fria Tidningen

Den höga ungdomsarbetslösheten – en myt

Ungdomsarbetslösheten är en av de hetaste politiska frågorna idag. Men påståendena om massarbetslöshet bland ungdomar i Sverige är en myt. I verkligheten har unga arbetslösa lättare att få jobb än äldre. Oftast får överdrifter om ungdomsarbetslöshet stå oemotsagda eftersom såväl näringsliv som borgerliga politiker och oppositionen drar nytta av mytbildningen.

Fria Tidningen

Miljöpartiet öppnar upp för diskussion om överskottsmålet

Miljöpartiet har inte släppt kravet på kortare arbetstid, trots att det inte finns med i partiets budgetmotion. De kan också tänka sig att diskutera förändringar av de budgetregler som kräver att offentliga finanser måste gå med överskott. Det säger Per Bolund, partiets nya ekonomiske talesperson, när Fria Tidningen träffar honom för en diskussion om grön ekonomi och politik.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu