Fria Tidningen

Farc släpper politiska fångar

I måndags släppte Farc-gerillan tio militärer och poliser som suttit gisslan i sammanlagt över ett sekel. Nu återstår inga ”politiska” fångar hos gerillan och frågan är om fredsförhandlingar mellan Farc och regeringen kan inledas.

– Jag är din son, sade 18-årige Yonathan till sin pappa, sergeanten Robinson Salcedo, när de återsågs. Robinson Salcedo kände inte igen sin son efter att ha suttit fången i djungeln i över 13 år, men hade tagit med sig några papegojor till honom i present.

I måndags släppte Farc-gerillan de sista återstående gisslan som tagits av politiska skäl. De lämnades över till den före detta senatorn Piedad Córdoba, som har haft en viktig roll under flera tidigare frisläppanden. Platsen som gerillan valde var den fattiga byn Mocuare sydöst om huvudstaden Bogotá, dit gisslan fördes i kanot. De tio männen hade tagits till fånga i slutet av 1990-talet. Trots över ett årtionde i djungeln var de fysiskt relativt välbehållna. Det återstår att se om fångenskapen har lämnat psykiska men.

 

Till skillnad från tidigare frisläppanden väntade regeringen med att låta de frigivna tala med medierna och tillät inget frossande i bilder på militärernas återföreningar med sina familjer.

– Vi uppskattar frisläppandet, men det är inte tillräckligt. Vi vill ha tydliga bevis för att gerillan vill nå ett slut på konflikten, sade Colombias president Juan Manuel Santos efter att ha träffat de frigivna.

Juan Manuel Santos har ändå skäl att vara nöjd. Farcgerillan är tillbakapressad sedan flera år tillbaka. Armén har dödat flera högt uppsatta gerillaledare under de senaste åren och lyckades frita den före detta presidentkandidaten Ingrid Betancourt efter att ha infiltrerat gerillans internkommunikation.

 

Gerillan har släppt fångar i omgångar sedan 2008. Till en början krävde den att armén skulle dra sig tillbaka från två områden för att man skulle fortsätta frige fångar. Regeringen har till och från talat om en eventuell fångutväxling, men har vägrat att låta gerillan diktera villkoren. Man har varit rädd för en upprepning av fiaskot i början av 2000-talet. Då lät den dåvarande presidenten Farc kontrollera en zon stor som Schweiz samtidigt som fredsförhandlingar pågick. Förhandlingarna bröt samman och kritikerna menade att Farc hade använt respiten för att träna och beväpna sig.

Alvaro Uribe (2002–2010) blev president med löften om hårda tag mot gerillan. Farc vägrade i sin tur förhandla med Uribe, vilket gjorde att kidnappningarna i praktiken blev verkningslösa som påtryckningsmedel. Under det senaste årtiondet har tiotals politiker och militärer suttit fångna, och i flera fall dött, i djungeln utan att det har påverkat konflikten. Mot slutet av Uribes tid vid makten började gerillan ändå släppa gisslan. Genom att överlämna fångar till bland annat Venezuela försökte Farc undvika att låta Uribe vinna politiska poäng på frigivningarna.

 

Bedömare är oense om varför gerillan släpper gisslan. Försöker Farc förbättra sitt rykte inför nya fredsförhandlingar? Eller har fångvaktandet blivit en logistisk belastning för den hårt pressade gerillan?

På 1980-talet ledde förhandlingar med Farc till att vänsterpartiet Unión Patriótica bildades, för att försöka påverka politiken på fredlig väg. Men högermiliser mördade tusentals partimedlemmar, vilket fick gerillan att hävda att det inte var möjligt att bedriva politisk kamp i Colombia. Situationen i dag är delvis annorlunda och det finns ett etablerat vänsterparti. Gerillan skulle förmodligen kunna verka politiskt, men knappast nå valframgångar. Kidnappningarna och kontrollen över delar av kokainhandeln gör att få colombianer ser gerillan som en representant för landets fattiga.

Organisationen País libre (Ett fritt land) hävdar att Farc fortfarande håller ett stort antal civila gisslan för att pressa deras familjer på pengar. Vid sidan av droghandeln är kidnappningarna gerillans sätt att skaffa inkomster. Tidigare i år tillkännagav dock gerillan sitt beslut att sluta kidnappa civila.

Fakta: 

Colombias inbördeskrig

Farc-gerillan grundandes 1964, med avsikt att göra revolution för att få bukt med landets sociala orättvisor. Colombia räknas som det fjärde mest ojämlika landet i världen – 50 procent av befolkningen lever i fattigdom.

Farc består av cirka 7000 gerillakrigare och finansierar sin verksamhet genom utpressning, droghandel och kidnappningar. Colombias försvar stöds av USA genom militäravtalet Plan Colombia och är den tredje största mottagaren av amerikanskt militärt bistånd efter Israel och Egypten.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu