Fria Tidningen

Borg hotar med veto

Frågan om EU ska införa en Tobinskatt på finansiella transaktioner närmar sig ett avgörande. Attac-rörelsen ser positivt på det förslag EU-kommissionen lagt fram. Den svenska regeringen däremot sätter klackarna i marken och hotar med svenskt veto.

– Det förslag som finns skulle innebära ett viktigt steg i rätt riktning och kan säkert minska de extremaste formerna av spekulation på finansmarknaderna, handeln med derivat och obligationer, säger Hans Sandberg som är medlem i svenska Attacs styrelse och i det europeiska nätverket Attac-rörelsen för att följa frågan.

– Sedan har vårt krav varit att intäkterna från skatten ska gå till fattigdomsbekämpning, och den delen av en verklig tobinskatt finns inte med i förslaget. Men hur pengarna används är ytterst en fråga om politiska styrkeförhållanden och inte något som avgörs en gång för alla.

Nio länder, med Tyskland och Frankrike i spetsen, kräver att det danska EU-ordförandeskapet nu placerar frågan om tobinskatten högt på den politiska dagordningen. De backar upp kommissionens förslag som innebär att en skatt på 0,1 procent skulle tas ut på affärer med aktier och obligationer och 0,01 procent på derivat, de mest spekulativa värdepappren. Motivet är bland annat att banker och finansbolag ska vara med och betala för den ekonomiska krisen i Europa, som till en del har sin orsak i finanskrisen 2008.

Den föreslagna skatten skulle enligt kommissionen dra in motsvarande 510 miljarder kronor, varav två tredjedelar ska gå till EU-budgeten samtidigt som medlemsländernas avgifter sänks med lika mycket. Den svenska EU-avgiften skulle sänkas med cirka 15 miljarder kronor. Trots det är den svenska regeringen hårda motståndare till skatten.

Om enighet kring en tobinskatt inte kan nås bland EU:s 27 länder har en mindre grupp länder enligt fördraget möjlighet att gå före och själva införa den. Detta förutsätter dock att övriga länder ger sitt godkännande. Och finansminister Anders Borg har hotat med att Sverige kan lägga in veto också mot en sådan lösning, med motivet att svenska finansföretag kan tvingas betala skatten om de gör affärer med länder där den införts.

– Vi menar att den här skatten är skadlig för tillväxten och att risken är stor att handeln skulle flytta till andra länder, säger Emil Antonsson, sakkunnig på Finansdepartementet, till Fria Tidningen.

– Samtidigt tror vi att det även bland de länder som driver frågan finns ett intresse av att hitta alternativa lösningar som skulle omfatta alla länder. Det skulle kunna vara att ta ut en extra arbetsgivaravgift på finansföretag, en stämpelskatt bara på aktieaffärer eller en stabilitetsavgift av det slag de svenska bankerna betalar.

Detta är kompromissförslag som Attac-rörelsen emellertid ställer sig helt avvisande till.

– Då går hela idén med att bromsa den destruktiva spekulationen på finansmarknaderna förlorad. Inget av dessa förslag har den effekten, en stämpelskatt på aktier finns exempelvis i Storbritannien men alla kan se att finansspekulationen i City florerar lika bra för det, säger Hans Sandberg.

 

 

Fakta: 

Tobinskatten:

Förslaget om en skatt på finansiella transaktioner presenterades först av den amerikanska ekonomen och nobelpristagaren James Tobin redan på 1970-talet. Tanken var att dämpa den snabba och spekulativa handeln på finansmarknaderna som ansågs ha negativa följder för samhällsekonomin som helhet.

 

Attac:

Attac bildades i Frankrike 1998 som en del av en växande globaliseringskritisk rörelse. Dess viktigaste krav är införandet av en tobinskatt, och det fulla namnet lyder i svensk översättning ”Föreningen för beskattning av finansiella transaktioner till medborgarnas väl”. Attac är idag verksamt i ett 50-tal länder.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu