Fria Tidningen

Import och nya mattrender bakom ökad köttkonsumtion

Klimateffekterna av köttproduktionen har fått allt större fokus på senare år. Trots det fortsätter köttkonsumtionen att öka. Det beror främst på ökad import, men även LCHF-dieten och andra mattrender kan ha bidragit.

Konsumtionen av kött och charkprodukter har ökat kraftigt i Sverige under de senaste årtiondena. Enligt uppgifter från Jordbruksverket uppgick konsumtionen till 85 kilo per person år 2010, och enligt verkets prognos fortsatte ökningen till 86 kilo förra året. Dessa mängder kan jämföras med 64 kilo per person år 1980 och 60 kilo år 1990.

Ökningen beror främst på att konsumenterna fått råd att köpa mer kött. Enligt Jordbruksverket är kött ett av de livsmedel där pris och inkomst spelar störst roll för konsumtionen.

– Vi är ganska priskänsliga när det gäller kött. Köttet står för en relativt stor del av matkostnaderna, säger Helena Lööv på Jordbruksverkets utredningsenhet.

Och under de 15 senaste åren har priserna på kött ökat betydligt långsammare än konsumentprisindex.

– Vid EU-inträdet såg vi en direkt anpassning till EU:s prisnivåer. Det har också blivit en ökad konkurrens med ökad import även från länder utanför EU, berättar Helena Lööv.

I stort sett har
konsumtionsökningen skett genom ökad import. Och den ökade importen har spelat
stor roll för konsumtionen, menar Lööv.

– Det har ökat konkurrensen och
pressat priserna.

Håkan Loxbo, som också arbetar på Jordbruksverket,
berättar att importerat kött används mycket i catering, storkök, restauranger
och livsmedelsindustrin. Det som är gemensamt för dessa kanaler är att
konsumenten har svårt att se var köttet kommer ifrån. Loxbo pekar på att det
finns skäl till att importerat kött är billigare:

– Man har inte följt samma regler
som vid svensk produktion. Men blir jag som konsument sjuk eller inte? Man
löper större risk att råka illa ut om man äter importerat kött.

Enligt Loxbo har också svenska
djur i genomsnitt haft det bättre än djuren bakom det importerade köttet. Men
om konsumenterna inte ser var köttet kommer ifrån tänker de inte på den
aspekten:

– Konsumenterna fattar beslut
utifrån den information de har.

Men det kan finnas fler orsaker till den ökade köttkonsumtionen än löne- och prisutvecklingen. Helena Lööv bedömer att fettrika dieter som LCHF har börjat ge utslag i statistiken.

– Vi tror att det kan ha haft effekt. Vi kan också se att konsumtionen av ost och ägg ökat under 2010 och 2011.

Även nya mattrender, köttkrogar, nya förpackningar och ett ökat produktutbud kan ha bidragit till den ökade köttkonsumtionen, tror Lööv.

Något som har lyfts fram under senare år är att köttproduktionen ger stora utsläpp av växthusgaser. Enligt en studie som FN:s jordbruksorgan publicerade år 2006 står boskapsproduktionen för 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Och enligt en svensk studie gjord 2009 av Institutet för livsmedel och bioteknik ger svenskarnas konsumtion av kött växthusgasutsläpp motsvarande 0,7 ton koldioxid per person och år.

Toivo Jokkala, på den ideella föreningen Svensk mat- och miljöinformation, menar att den ökade köttkonsumtionen är allvarlig ur miljösynpunkt, och att det inte bara beror på utsläppen av växthusgaser.

– Den är miljöskadlig ur många aspekter. Till exempel används mer och mer odlingsbar jord till foder för djur. Vårt köttätande är en del av detta.

Jokkala tror också att konsumtionsökningen i sig kan ha en negativ miljöeffekt.

– När volymerna ökar blir djurhållningen knappast mer miljövänlig.

Robert Paulsson på Jordbruksverkets klimatenhet delar uppfattningen att måltidernas klimatpåverkan ökat på grund av den ökade köttkonsumtionen. Paulsson pekar samtidigt på att det i lantbruket inte går att sikta på nollutsläpp av växthusgaser såsom man gör i till exempel energi- och transportsektorerna.

– De biologiska processerna kommer alltid att ge utsläpp. Om man ska få nollutsläpp måste produktionen ske i ett laboratorium.

Han menar att ett klimatsmart jordbruk först och främst måste vara resurseffektivt.

– Vi måste tänka att arealen är en resurs. Det är till exempel inte klokt att omvandla regnskogsmark till odlingsmark. Det är bättre att få ut mer av den jordbruksmark som finns, säger han.

Vår ökade köttkonsumtion har alltså skett främst genom ökad import. Och enligt Naturvårdsverkets rapport ”Köttkonsumtionens miljöpåverkan” ger importerat kött i genomsnitt högre växthusgasutsläpp än svenskt. Ett kilo svenskt nötkött ger motsvarande 20 kilo koldioxidutsläpp vilket är något mindre än vad nötkött importerat från EU ger. Ett kilo nötkött från Brasilien anges motsvara 28,7 kilo koldioxidutsläpp om man bortser från förändrad markanvändning.

Robert Paulsson menar att klimateffekten av importerat kött beror på var köttet producerats. I vissa fall sker produktionen på ett sätt som ger större klimatpåverkan.

– EU är en stor importör av brasilianskt kött. I Brasilien går det relativt långsamt att föda upp djuren vilket gör att djuren hinner leva längre och släppa ut mer metan. Brasilien har också problem med avskogning så det är extra problematiskt ur klimatsynpunkt att importen ökar från ett sådant land.

Samtidigt finns det en global marknad för kött, påminner han. Om den globala efterfrågan på kött ökar kommer det att bli lönsamt med köttproduktion någonstans där det tidigare inte lönat sig.

– Mark kommer att tas i anspråk för köttproduktion någonstans även om vi köper kött från en annan produktion, konstaterar Paulsson.

Paulsson menar att prisbilden är intressant om konsumtionen av kött skulle minska.

– Skatter på kött har diskuterats, konstaterar han.

Toivo Jokkala anser att det behövs flera olika typer av åtgärder för att minska köttkonsumtionen:

– Det behövs konsumentinitiativ, politiska initiativ och diskussioner, säger han.

Jokkala pekar på att det i dag finns skatter på vissa miljöpåverkande produkter såsom bensin och diesel. Skatterna ger konsumenterna ett pris som är bättre anpassat till den verkliga kostnaden inklusive miljöeffekter.

– En köttskatt vore rimlig på samma grunder som vi har en bränsleskatt, menar Toivo Jokkala.

Fakta: 

Köttkonsumtionen i Sverige 2010:

Griskött: 37,0 kg

Nötkött: 25,7 kg

Fjäderfäkött: 18,0 kg

Kött av vilt: 2,0 kg

Fårkött: 1,4 kg

Inälvor, häst och renkött: 1,0 kg

Eftersom Jordbruksverkets statistik har en viss eftersläpning är det senaste tillgängliga året 2010. Jordbruksverket har med hjälp av produktions- och utrikeshandelsststatistik gjort en prognos för 2011 som visar att den totala köttproduktionen ökade till 86 kilo per person jämfört med 85 kilo år 2010.

Källa: Jordbruksverket

 

LCHF-dieten:

LCHF (Low Carb High Fat) är en diet som innehåller betydligt mindre kolhydrater än traditionell kost. I stället innehåller den mer proteiner och fett. Syftet är att få en viktnedgång genom att blodsockret hålls på en låg jämn nivå.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny lag om koldioxidlagring på gång

Regeringen har lagt ett lagförslag om att koldioxidlagring under jord ska bli tillåtet. Tekniken är kontroversiell och lagförslaget kritiseras för att vara för passivt. Nu föreslår Vänsterpartiet att koldioxidlagring endast ska tillåtas för bioenergianläggningar.

Fria Tidningen

Etanolbilars klimatnytta ifrågasätts

Enligt Trafikverket ger nya etanolbilar 17 procent lägre klimatpåverkan än bensinbilar. Nu ifrågasätts om det är försvarbart att fortsätta subventionera etanol med så liten miljönytta.

Fria Tidningen

Samhället saknar beredskap för en energikris

Råoljeproduktionen nådde sin topp år 2006. Nu är vi redan inne i en energikris som kommer att leda till en långvarig ekonomisk kris. Det är det obekväma budskapet i en rapport som Jämtlands och Västernorrlands energikontor låtit ta fram.

Fria Tidningen

Få satsningar på biometanol

Biobaserad metanol skulle effektivt kunna ersätta en stor del av all bensin och diesel i landet. Den enda större metanolsatsningen står Björn Gillberg för, som planerar att starta den första storskaliga biometanolfabriken i världen. Men enligt Energimyndigheten är tekniken inte färdigutvecklad än.

Fria Tidningen

”Svaga normer håller nere byggande av lågenergihus”

Lågenergihus är lite dyrare att bygga än konventionella hus men är mer lönsamma tack vare låga uppvärmningskostnader. Det visar en ny avhandling. Ändå står energisnåla hus bara för några procent av allt nybyggande. Naturskyddsföreningen vill se skärpta byggregler för att få fart på det gröna byggandet.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu