Stadsodlare inspireras av Kuba
Nästa år kan Lunds stadspark prunka av grönsaker. I alla fall om stadsodlarna får som de vill. Förra veckan fick de inspiration från Kuba, där ekologiska odlingar trängs på ödetomter och bakgårdar.
– Den mest hängivna trädgårdsmästaren jag träffade var åtta år. Han hade grävt upp en bit land vid torget Plaza de Revolution och börjat odla där. Frön hade han samlat in från grönsaker eller fått från andra odlare. Hur han skulle göra hade han lärt sig i skolan, berättar Emily Dowding Smith.
Hon kommer från Nya Zeeland och i våras var hon på Kuba för att studera stadsodling. Hennes fokusområde var att titta på hur folk använde, byte och gav bort frön, något som ledde henne till de många ekologiska permakulturträdgårdarna som finns i varje kvarter, på bakgårdar, ödetomter och före detta soptippar i städerna. I torsdags var hon på Wickmanska gården i Lund för att berätta om hur odlingarna på Kuba kan utveckla stadsodlingarna i Lund.
Arrangörer för samtalet var kunskapsserien Green talks, som är en del av odlingsprojektetet Ett grönare Lund, och som menar att kontakten med naturen och kunskapen om var vår mat kommer ifrån är något som fler bör hitta tillbaka till.
Julia Linder är projektledare för Ett grönare Lund. Sedan i mars i år odlar hon tillsammans med barn och familjer i stadsdelen Linero.
– Syftet är att skapa en grön och välintegrerad stad. Många av de ekologiska satsningar som görs i Lund är inom det akademiska området. Nu satsar vi på en målgrupp som inte så ofta är involverade eller inkluderade i miljörelaterade satsningar i Lund, säger hon.
Det kommunala bostadsbolaget LKF stöttar odlingsprojektet och har bistått med odlingsmark. Under odlingssäsongen kom områdets barn och familjer och odlade tillsammans med volontärerna varje vecka.
Julia Linder kände sig också inspirerad av den samhörighet som finns mellan de kubanska stadsodlarna och hoppas att Lundaborna kan utveckla något liknande.
– Under andra världskriget odlades det grönsaker i stadsparken. Kanske skulle det gå att göra något sådant igen. Det är viktigt att det är medborgarna själva som börjar odla, istället för att initiativet kommer ovanifrån.
En av dem som kommit för att lyssna är Ina Podd. Hon läser på Lunds universitet och har precis börjat planera ett möjligt odlingsprojekt för sin uppsats.
– Jag kom hit för att lära mig lite mer om odling. Vi skulle vilja utveckla något hållbart och kanske involvera skolor och universitetet. Det är inspirerande att höra berättelserna från Kuba, att man inte behöver ha så mycket utrymme utan kan odla i vad som finns till hands.
Kubansk stadsodling
• När Östblocket föll upphörde nästan all import till Kuba, och befolkningen blev tvungen att odla sina egna grönsaker för att överleva. Den tiden kallas i dag för Den speciella perioden, och lever till viss del vidare än i dag.
• I varje stad finns det ett antal stadskontrollerade grönsaksträdgårdar med anställda trädgårdsmästare. Skörden säljs billigt direkt från odlingarna eller på marknader.
• Eftersom importen av olja, jordbruksmaskiner och gödningsmedel också upphörde blev odlingarna i städerna naturligt ekologiska.
• Permakulturträdgårdarna är något som stadsborna ägnar sig åt som hobby. Där odlar de blommor, örter och mer ovanliga grönsaker. Organisationen FENJ samordnar odlarna och håller i kurser i permakultur.
• Permakultur står för Permanent agriculture. Förutom att odla ekologiskt rymmer det en strävan efter ett hållbart samhälle som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet för befolkningen.
