Lyssna på Birger Schlaug! | Fria Tidningen

Debatt


Britta Ring
Fria Tidningen

Lyssna på Birger Schlaug!

Världens resurser är ändliga, men kapitalismens behov av tillväxt omättligt. Det leder förr eller senare till en situation där systemet hotas att sprängas inifrån. Britta Ring har läst Birger Schlaugs tillväxtkritiska krönika i Fria Tidningen, men vill också ge oss nyckeln till förståelse, nämligen Marx teorier.

”När nu kapitalismen blivit alltför kreativ för sitt eget bästa kommer det att bli problem” skriver Birger Schlaug i Fria tidningen 24 september. Hans krönika behandlar miljöproblemens själva kärna. Han går inte in på det, men nyckeln till förståelsen av dagens kapitalistiska problem hittar vi hos gamle Marx.

Kapitalismens kreativitet bygger på konkurrens, tävlan om vinst. Det gäller att hela tiden lansera nya produkter, som ligger före medtävlarna i konkurrensen. När flertalet medtävlare kommit ifatt blir utbudet av den nya produkten så stort att efterfrågan inte räcker till för att svälja utbudet. Priserna sjunker, produkten reas ut och vinsten sjunker eller försvinner. Marx kallar det för profitkvotens sjunkande tendens, som leder till ständigt nya och svårare överproduktionskriser.

Överproduktionskriserna leder till satsningar på ”improduktiva” varor, till exempel krigsmateriel eller intensiv spekulation på det finanskapitalistiska området. De leder i sin tur till krig (vapnen måste ju förbrukas för att ge plats för nya) och/eller till finanskrascher av den typ vi sett och ser i dag. Krig är också ett sätt att förstöra infrastruktur och annan för medborgarna livsnödvändig materiel så att marknaden åter kan starta den kreativa konkurrensen från noll.

Överproduktionskriserna tvingar också fram en intensiv jakt på nya marknader, till exempel kolonier i gamla och nya former, och den i dag världsomfattande kommersialiseringen av offentliga välfärdstjänster liksom privatisering av till exempel vatten och allmänningar.

Kapitalismen hade från början en stark positiv utvecklingspotential men, som Birger Schlaug uttrycker det i Fria tidningen: ”När nu kapitalismen blivit alltför kreativ för sitt eget bästa kommer det att bli problem.” Systemet rullar på som en obeveklig jätten glufsglufs, som tuggar i sig jordens oersättliga resurser och släpper ut en oöverskådlig massa skräp, som någon annan får ta hand om, när det inte tillfälligtvis kan ge upphov till vinst.

I dag vet vi att jordens resurser inte är oändliga, men slutsatsen att kapitalismens jätte måste stoppas för vår överlevnads skull är alltför obekväm för att släppas fram. Dagens Chicagoskolade nationalekonomer överraskas ständigt av händelseutvecklingen. Men samtidigt är det tabu att gå tillbaka till Marx.

Ett modernt miljöparti, som vill göra skäl för sitt namn, måste ta ställning mot den skenande kapitalismen. Birger Schlaug har så rätt när han skriver: den kapitalistiska ”kreativiteten hotar… att spränga själva systemet. Det lär bli det pris vi får betala för jakten på den heliga gralen: ekonomisk tillväxt”. Miljöpartiet var från början tillväxtkritiskt och borde i dag ha insett vad Birger Schlaug framhåller i sin krönika, att den kapitalistiska tillväxten måste avskaffas, men helst i demokratiska former, innan den ger upphov till ”en marsch med bruna kängor” och hotar själva förutsättningarna för mänsklig överlevnad.

Själv måste jag till min sorg konstatera att det i dag så trendiga Miljöpartiet är i full färd med att sälja ut sig till de nyliberala makthavarna för symboliska silverpengar i syfte att vinna väljare och bilda regering.

Historien visar tyvärr att rörelser som kompromissar med sina idéer för att bli mäktiga nog att sedan genomföra idéerna alltid tappar bort dem på vägen. Jag trodde att före detta folkhögskoleläraren Gustav Fridolin visste bättre än att trilla i den gamla fällan.

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria Tidningen