Fria Tidningen

”Vi möter barnen som om de vore friska”

Full av förväntan ville Hampus Bergström redan tidigt på morgonen sätta upp den lapp som talar om att han vill ha clownbesök.

Han är ett av de barn som denna kväll befinner sig på barncanceravdelningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och väntar på clownerna Totto, Bobbi och Vimsan.

Varje måndagskväll kommer clownerna dit och skojar med barnen.

– Sjukhusmiljön är väldigt speciell. Den kan vara väldigt allvarlig och skrämmande, då kommer vi och lättar upp, säger Jan Bidner, sjukhusclown.

Ett svagt ljud av en ukulele och en tamburin träder fram. Snart syns de tre clownerna i korridoren, tisslandes och tasslandes. Denna kväll vistas tio barn på avdelningen. Varje måndagskväll kommer clownerna och hälsar på barnen. Tonåringarna känner sig oftast för stora för clownbesöken, men i övrigt brukar de flesta barn välkomna dem.

– Vi jobbar med det friska i barnen och försöker att möta dem som om de vore friska, säger Jan Bidner.

 

Jan har tillsammans med Tomas Eklund varit sjukhusclown i tolv år. Den tredje i gänget, Anna Lindqvist, började några år senare. Alla jobbar de med annat till vardags. Jan Bidner är projektledare inom it, Tomas Eklund är dramapedagog och musikledare och Anna Lindqvist är lektor och studierektor för Institutionen för estetiska ämnen på Umeå universitet. Att en gång i veckan vara sjukhusclowner på barncanceravdelningen påverkar dem mycket. Dels som en möjlighet att få leka, men också att de känner sig uppskattade och att de gör något bra.

– Det ger lite perspektiv på livet och man inser att det finns så många fina föräldrar och barn. Det är också ganska fantastiskt att få vara med och sprida glädje, säger Anna.

Jan menar att det gör honom ödmjuk inför livet, att se allt hopp som finns i all förtvivlan. De tycker också att det är roligt att få vara kreativa och menar att det till mesta del handlar om improvisation och förmåga att känna in hur man ska leka och skoja med varje barn.

– Man blir lite som ett barn själv när man är clown, man måste vara nyfiken och kasta sig in i nya situationer hela tiden, säger Tomas.

 

I Sverige har samarbetet mellan sjukhusclowner och sjukvården ökat de senaste åren och de flesta större universitetssjukhus har sjukhusclowner. Skrattet kan ge effekter som ökat immunförsvar, mer endorfiner och bättre ämnesomsättning och kan även lindra smärta och stress. Lotta Linge, universitetslektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad, menar att sjukhusclownernas kommunikation med barnen har en livsbefrämjande funktion. Lekfullheten, livsglädjen och hoppet hos barnen hjälps fram. Barnen kan hitta sin livskraftiga potential och agera kreativt i en sjukhusvistelse som annars ofta präglas av passivitet, krav och ständiga rutiner. De kan också hitta nya sätt att hantera svåra situationer och kommunicera med clownerna, vilket kan stärka självkänslan.

 

På Norrlands universitetssjukhus var initiativtagaren till sjukhusclownerna en tidigare chef på barncanceravdelningen. Clownerna är anställda av Folkuniversitetet men det är Barncancerföreningen Norra som är finansiärer.

– Vi är övertygade om att skrattet är läkande. Vi har sett barn som nästan inte varit kontaktbara som har satt sig upp och lett när clownerna kommit, säger Eva Sahlqvist, informatör för Barncancerföreningen Norra.

Hon berättar att clownerna är väldigt uppskattade av barn och föräldrar. Barnen längtar efter att de ska komma och ibland händer det att barnen i förväg tänker ut bus. Sköterskorna på barncanceravdelningen berättar också att barnen ser fram emot clownernas besök. Efter att de varit där så brukar barnen vilja berätta om vad de har upplevt. Sköterskorna tror att clownerna betyder mycket, att de är som ljusglimtar i tillvaron. Denna vecka bor Hampus Bergström i en sal längst in i korridoren på avdelningen.

– En dag fick vi se clownerna jättelänge, säger Hampus med ett stort leende.

 

Han berättar om en gång när clownerna hade en cykeltävling och cyklade omkull, och en annan gång när clownen Bobbi låtsades skrapa en lott och påstod att han vunnit en affär. Hampus Bergström är sju år gammal. Han har varit på barncanceravdelningen på Norrlands universitetssjukhus sedan slutet av november. Nu är han här med sina föräldrar Annica och Christer Bergström för en veckas behandling. Mamma Annica tycker att det är väldigt roligt att clownerna kommer dit. Redan tidigt på morgonen denna dag ville Hampus sätta upp lappen som talar om att han vill ha besök av clownerna.

Tomas, Anna och Jan berättar att de aldrig möter enbart barnen, utan också deras familjer eller släktingar som är med. Det handlar om familjer som befinner sig i en svår situation och ofta involveras alla mer eller mindre när clownerna är där. Tomas berättar att barnen brukar tycka att det är kul om de också skojar med deras pappa och att de kan se hur lättade föräldrarna blir av att se deras barn skratta.

 

Clownerna berättar att de försöker att möta barnen som om de vore friska men att den stora skillnaden är att de sjuka barnen är i en speciell situation. Clownerna går in i deras rum, som att komma hem till dem. Det finns stunder då det är tungt att vara sjukhusclown. När de ser att ett barn blir sämre och fysiskt inte klarar av lika mycket.

– Barnen ligger ofta inne under en lång period på canceravdelningen och vi hinner träffa dem flera gånger. Det är både häftigt och hemskt. Att lära känna dem är kul, men baksidan är när de inte klarar sig, säger Tomas.

 

Anna berättar att som clown spelar hon en roll. Hon är inte Anna utan clownen Vimsan, och det jobbiga blir inte lika jobbigt som hon annars skulle tycka att det vore. Det finaste tycker clownerna är när de lyckas nå fram till barn som till en början varit svåra att nå och när de i efterhand får höra av avdelningspersonalen att ett barn blivit mycket gladare eller börjat prata efter att de varit där.

– Som clown kan man ställa dumma frågor som man inte skulle kunna ställa annars, som ”varför har du en slang i huvudet?”. Det avdramatiserar väldigt mycket, säger Jan.

 

Hampus Bergström kommer från Timrå. För clownerna spelar han upp en melodi som hyllar hans stads hockeylag. Clownerna busar och stojar och spelar musik på ukulele och tamburin. Hampus får ett munspel och spelar med dem. De blåser också såpbubblor med både Hampus och hans mamma Annica, men Hampus blåser bättre.

– Han är ju en riktig bubbelblåsare, säger clownen Totto.

Clownen Bobbi skojar om Hampus dropp, säger att det är nötter och att han vill ha av det.

– Kan jag få det? Får jag ta av det?

– Nej! Det är mitt, säger Hampus och skrattar.

Fakta: 

Fakta: Sjukhusclowner i hela landet

 

De första sjukhusclownerna dök upp i USA 1985, när medlemmar från teatergruppen "Big Apple Circus" började besöka olika sjukhus i New York.

 

En av gruppens medlemmar flyttar sedan till Europa och startar 1991 en motsvarande verksamhet i Paris - "Le Rire Medicin"

 

1993 visar svensk tv en dokumentär om verksamheten i Paris varpå en aktiv förälder i Barncancerfonden får idén till ett clownprojekt på Östra Sjukhuset i Göteborg som startar 1995.

 

I dag finns det det 40-50 verksamma sjukhusclowner runt om i Sverige.

 

Källa: Östergötlands sjukhusclowner

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu