Fördjupning


Cecilia Köljing
Fria Tidningen

Männen som vill köpa bekräftelse

Ingen tillgång utan efterfrågan brukar det heta, men ändå lyser köparen ofta med sin frånvaro i den svenska prostitutionsdebatten. FRIA åkte till prostitutionsliberala Tyskland för att försöka ta reda varför man köper sex.

På turistgatan Oranienburger Strasse i centrala Berlin står tjejer i vita, höga lackstövlar. Med sina stela korsetter, åtsmitande spandex och stora frisyrer påminner de lite om superhjältar. Några ensamma män spankulerar omkring i deras närhet. Stirrar med omotiverat intresse på restaurangmenyer och skyltfönster. Slänger snabba, osäkra ögonkast åt tjejernas håll.

Tjejerna är kaxiga, går fram till förbipasserande, kör lite säljsnack och flirtar. Många män verkar njuta av uppmärksamheten och stannar till ett tag, säger inte nej direkt. Andra låter sig tas under armen och följer med till ett hus med fördragna gardiner på en diskret tvärgata. Tjejerna svassar fram med högburna huvuden. Männen har sänkta blickar och generade leenden på läpparna. Allt signalerar att hon är den aktiva och han den passiva kraften. Men i själva verket är det köparens marknad.

– Köparna vill inte ha sex med kondom eftersom de inte tycker det är lika njutbart. Nu under den ekonomiska krisen utövas nästan en slags utpressning på de prostituerade. När de blir allt mer desperata efter pengar måste de vika sig inför kundernas krav, säger Marion Detlefs som arbetar på Hydra, en organisation som har utfört lobbyarbete för prostituerade sedan 1980.

Hon menar att köparna drivs av en längtan efter kärlek och bekräftelse. Ett genomsnittligt samlag i Tyskland varar sju minuter men ett möte med en prostituerad är alltid längre, cirka 30 minuter till en timme.

– Då finns det tid för en hel del kommunikation. En stor del går ut på samtal, intimitet och mellanmänskliga relationer.

Men i grund och botten handlar prostitution om den relationsfria relationen.

– Köparna vill ha något som skiljer sig från deras vardagliga liv, någon som inte bryr sig om att det ligger strumpor på golvet, vem som ska ha bilen, vem som hämtar barnen. De vill ha någon som ser dem, som både säger och visar att de är bra i sängen och får dem att känna sig som hjältar. Den prostituerade som bäst förmedlar känslan av att männen har gjort ett bra jobb är den mest framgångsrika.

Många prostituerade har återkommande kunder och ibland utvecklar de en relation till köparen.

– Men man får aldrig förtroende för dem, säger en tjej som nyss börjat sitt pass på den slitna prostitutionsgatan Kurfürstenstrasse.

Hon är inte en dag äldre än 18 men har redan sålt sex i fyra år. Hon har gått med på att prata med oss under förutsättning att vi inte tar bilder, spelar in eller antecknar. Hennes hallick har henne under uppsikt.

Hon berättar att kunderna tillhör olika yrkesgrupper, är i spridda åldrar och från olika bakgrunder. Vi frågar när det är som mest att göra.

– Nu, när folk är på väg hem från jobbet, svarar hon och slänger en stressad blick mot den tilltagande rusningstrafiken.

Precis som i Sverige har tyska män generellt sett mer pengar än kvinnor. De jobbar heltid i större utsträckning och det finns en social vana att män betalar. Att underhålla en kvinna är alltså inte något nytt och vissa köpare är just intresserade av den kommersiella aspekten, själva betalandet. Andra erotiserar faran. Sabine Grenz är genusforskare på Humboldt universitet i Berlin och vill understryka att män som går till prostituerade inte är våldtäktsmän, de allra flesta vill ha sex med kvinnor som gör det frivilligt.

– De vill ha kvinnor som ser det som sitt jobb och gör det bra. De vill att den prostituerade ska gilla dem. För de allra flesta är inte sex en mekanisk akt, alla människor vill bli åtrådda. De vill inte föreställa sig att kvinnan bara gör det för pengar.

Sabine Grenz skrev en avhandling om hur heterosexuell maskulinitet återskapas i mötet mellan kvinnliga prostituerade och manliga köpare. Hon understryker att slutsatserna inte är representativa för alla män som köper sexuella tjänster men att många gör det för att visa att de inte är homosexuella, att de är riktiga män.

– Det är svårt att generalisera – marknaden för kommersiellt sex är präglad av mångfald. Det enda männen jag intervjuade hade gemensamt var att de var heterosexuella män som hade heterosexuellt sex med prostituerade.

Enligt Sabine Grenz har cirka 18 procent av alla tyska män har köpt sex någon gång i sitt liv. Hon intervjuade sammanlagt 26 köpare och menar att det var en brokig skara.

– Man måste ha pengar för att kunna köpa sex, det var en gemensam nämnare. I övrigt var de fullständigt olika varandra. Vissa var gifta, vissa ensamstående, vissa hade stabila förhållanden. De kom från olika yrkesgrupper, var lastbilschaufförer, domare, försäkringsagenter, studenter och präster.

Hon valde också att tittade närmare på två diskussioner som ofta återkommer när man talar om prostitution. Dels att det har att göra med sexuell frigjordhet, dels att det handlar om makt över kvinnor. Hon konstaterade att ingen av dem stämmer. Prostitution handlar ofta om ”normalt sex”, den typ köparna hade kunnat ha på andra sätt, och kan därför inte räknas till sexuell frigjordhet. Och köparna hon intervjuade utryckte inget intresse av att utöva makt.

– Visst är det ett privilegium att kunna gå någonstans och betala för att få sina önskningar uppfyllda, det är ju någon form av maktutövning. Men den prostituerade är en människa och i bästa fall en affärskvinna beroende av var på marknaden hon befinner sig. Man måste skilja på maktlösa och mer självständiga prostituerade.

För många av köparna handlade sexköpen om att få vara tillsammans med en ny typ av kvinna. Sabine Grenz menar att prostitution i grunden handlar om sexistiska fantasier.

– Sexindustrin utlovar den perfekta sexuella upplevelsen och detta löfte är åtråvärt, det är därför köparna går till prostituerade. Man måste förstå att sexindustrin är just en industri och se det ur ett konsumentperspektiv. Sexarbetarna vill tjäna pengar, det är därför de försöker övertyga män att anlita dem. Det är det som gör det hela så komplicerat, man kan inte säga att alla köpare är onda och vill ha makt över kvinnor, de är objektifierade av sexindustrin på samma sätt som vi är objektifierade av till exempel matindustrin.

Läs även: Tyska feminister kämpar för prostituerades rättigheter

Fakta: 

Det finns mellan 200000 och 400000 prostituerade i Tyskland. En övervägande majoritet är kvinnor som säljer sig till män. Det finns även män som säljer sig till andra män. Det förkommer också en hel del barnprostitution. Det har funnits försök med herrbordeller för kvinnor men de har inte blivit långlivade. En vanlig förklaring är att det är enklare för kvinnor att få sex gratis.

Vanligtvis brukar man säga att mellan 13 och 25 procent av alla tyska män har köpt sex. Men det finns forskare som hävdar att upp emot 70 procent har köpt sex någon gång i sitt liv och att 18 till 20 procent gör det med jämna mellanrum.

Sexindustrin i Tyskland beräknas omsätta 14,5 miljarder euro varje år. Det är dock svårt att komma fram till tillförlitliga siffror eftersom olika lobbygrupper försöker styra siffran för att gynna sina syften. Vissa hävdar att det snarare rör sig om cirka 6 miljarder euro per år.

I Tyskland är det lagligt att både köpa och sälja sexuella tjänster. Prostituerade deklarerar sina inkomster och omfattas av sjuk-, social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Den senaste lagändringen ägde rum år 2002 då Tyskland som andra land i Europa legaliserade bordellverksamhet. Detta innebär att koppleri är lagligt. Det är alltså tillåtet att hjälpa en prostituerad att bedriva sin verksamhet och att skaffa sig en vinst på det. Men man får inte inskränka den prostituerades rörelsefrihet eller ekonomiska frihet, ta pengarna från en prostituerad eller bestämma vilka tjänster hon ska utföra och med vem.

Olika typer av lagbegränsningar råder i de olika delstaterna. På de flesta håll är det till exempel förbjudet att prostituera sig nära skolor, kyrkor eller i stadskärnan. Många städer har speciella stråk där prostitutionen får bedrivas. Detta gäller inte i Berlin där man får prostituera sig var som helst så länge det är diskret.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ulrika Dahl tar skamgrepp om 8 mars

8 mars

FRIA och genusforskaren Ulrika Dahl tar skamgrepp på feminismen med hjälp av ett omarbetat utdrag ur hennes nya hyllade bok med samma namn.

Göteborgs Fria

Långsam gryning för Rumäniens feminister

Medan svenska feminister startade Grupp 8 och krävde daghem åt alla låg kvinnorörelsen i Rumänien i dvala. Under 50 år styrde Nicolae Ceasuescu landet med järnhand och när regimen föll blottades ett land där mycket gått förlorat. Men 20 år senare står den feministiska rörelsen enad.

Fria Tidningen

La Casa del Encuentro

Utanför porten finns ingen skylt om ett kvinnohus, men Elin och Monica, som varit här förut, ringer på porttelefonen. Vi har i förväg ringt om att få vara med på den gemensamma middagen som anordnas varje onsdag kväll klockan 22. Då avslutas mötet som lesbiska kvinnor har samlats till.

© 2024 Fria.Nu