Fria Tidningen frågar partierna om tillväxten | Fria Tidningen
Eva Olsson

Fördjupning


Eva Olsson
Fria Tidningen

Fria Tidningen frågar partierna om tillväxten

Dagens ekonomiska system bygger på ständig ekonomisk tillväxt. Kritiker menar, att det ur miljösynpunkt, inte kommer vara hållbart i längden. Vad har ni för inställning till tillväxtkritiken och har ni diskuterat andra alternativa system?

Tomas Tobé (M), riksdagsledamot
– Debatten om ekonomisk tillväxt och dess effekter på miljön har pågått länge. Jag tillhör dem som tror att sambandet kan brytas mellan tillväxt och miljöförstöring. Vi har minskat våra utsläpp med nio procent samtidigt som vår ekonomi växt med 40 procent. Tillväxt skapar möjlighet till klimatsmarta investeringar och ökad ekonomisk utveckling gör att miljön blir allt viktigare.

Carl B Hamilton (FP), talesperson ekonomiska frågor
– Systemet bygger inte på ständig tillväxt utan drivs av demonstrerad önskan hos människorna i demokratier i val om en högre materiell standard. Tillväxten bör ske på ett hållbart sätt, som bland annat är förenligt med 2-gradersmålet i klimatpolitiken men även full sysselsättning. Vi är inte för planekonomi, som är det alternativ som prövats under 1900-talet, med katastrofala resultat för mänskliga rättigheter, demokrati, människor och inte minst för miljön.

Roger Tiefensee (C), ekonomisk talesman
– Om vi ställer om samhället till en ekoeffektiv ekonomi är inte ekonomisk tillväxt ett problem ur miljösynpunkt. Dessa förändringar kan ske inom ramen för dagens ekonomiska system, genom att använda ekonomiska styrmedel och stimulera till konsumtion av tjänster istället för varor. Den som ifrågasätter den ekonomiska tillväxten måste ha ett svar på hur vi annars ska skapa gemensamma resurser till skolan, vården och omsorgen.

Stefan Attefall (KD), ekonomisk politisk talesperson
– Alltså tillväxt innebär ny teknik, nya jobb och smarta lösningar. Men det innebär inte att det ska tära på våra naturresurser. Det är inte en hållbar tillväxt. Människan har alltid uppfunnit nya saker och strävat efter att nå framåt och därför handlar det just om att ställa om till en hållbar tillväxt och hitta nya, gröna lösningar.

Monica Green (S), ledamot i Finansutskottet
– Vi har diskuterat andra alternativ eftersom dagens system bygger på ett märkligt sätt att räkna, men inte kommit fram till några lösningar. Vi har därför sagt att vi accepterar det ekonomiska systemet och använder det till hållbara lösningar som att investera i miljöbilar, tåg, energisnåla hus och att människor helt enkelt ska leva på ett sätt hållbart för både miljö och klimat.

Mikaela Valtersson (MP), ekonomiskpolitisk talesperson
– Det har varit tydligt att sambandet mellan ökad tillväxt och ökade koldioxidutsläpp hänger ihop. Vi måste kunna ha en ekonomisk tillväxt men samtidigt bygga upp ett hållbart samhälle, vilket jag tror är möjligt. Det handlar om att styra över innehållet och få en tillväxt som inte ska påverka miljön eller klimatet. Det ska löna sig att bete sig ansvarsfullt och därför behövs åtstramningar som bland annat högre miljö- och klimatskatter.

Ulla Andersson (V), ekonomiskpolitisk talesperson
– I grund och botten handlar det om hur tillväxten går till och hur den fördelas. Dagens tillväxt är ohållbar både ur ett socialt perspektiv och ur miljöperspektiv. När politiken träder tillbaka och allt mer privatiseras så blir det svårare att styra samhällsutvecklingen samtidigt som de ekonomiska klyftorna växer. Sverige skulle tillsammans med vår industri kunna ta ledningen i miljöanpassning och omställning.

Rekommenderade artiklar

Köttet som äter upp vår planet

Forskning sedan början på 70-talet lämnar få frågetecken – ska planeten överleva så måste vi minska vår köttkonsumtion. Men styrmedel saknas fortfarande för hur våra kostvanor ska förändras. Kimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama analyserar ny forskning om matens växthusgasutsläpp och ger råd om hur vi ska navigera bland närproducerat kontra importerat, animaliskt kontra vegetariskt och vilket kött som är minst dåligt.

”Media bör stå för radikal analys och förändring”

Under FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn 2009 samlades tusentals journalister. I det välutrustade pressrummet i Cancun ett år senare kunde tre reportrar konstateras. MediaLens David Edwards och David Cromwell analyserar var medieintresset för klimatfrågor tog vägen. 

© 2021 Fria Tidningen