USA kvar i Irak efter sitt tillbakadragande
Den sista augusti byter ”Operation irakisk frihet” namn till ”Operation ny gryning.” Men hur mycket som förändras i praktiken är oklart.
Ännu en ”milstolpe” har nåtts i Irak, enligt USA:S president Barack Obama. Sju år efter att föregångaren George W. Bush förklarade kriget vara över har USA:s ”sista stridande förband” påbörjat sin reträtt, och i torsdags korsade några av dem gränsen till Kuwait inför ett stort medieuppbåd.
Enligt en ny opinionsundersökning från CNN är motståndet mot kriget i USA större än någonsin – 69 procent av amerikanerna motsätter sig nu kriget – och Obama är angelägen om att visa att han håller sitt löfte om att ta hem trupperna ”så snart det är möjligt”.
Men att USA:s krigföring i Irak skulle vara över är en sanning med modifikation. Även efter sista augusti blir 50 000 amerikanska soldater kvar i Irak, officiellt för att ge träning och logistiskt stöd till irakiska regeringsstyrkor.
Men, som Juan Cole, mellanösternexpert och historieprofessor vid University of Michigan, påpekar på sin blogg, inkluderar de också specialstyrkor, helikopterförband, och andra enheter som kommer fortsätta vara inblandade i strider. Dessutom kommer USA:s flygvapen ge understöd till trupper på marken ”åtminstone till år 2018”.
De kvarvarande trupperna ska enligt Obama lämna Irak senast vid slutet av nästa år. Men samtidigt ska antalet privata säkerhetsvakter eller legosoldater då att fördubblas, upp till 7 000 enligt New York Times. De kommer att skydda fem militärbaser runt om i landet och operera radarstationer och obemannade flygplan, enligt källor inom det amerikanska utrikesdepartementet som New York Times har talat med.
Under tiden fortsätter det politiska dödläget i Irak, sex månader efter parlamentsvalet. Det ena av två politiska block som kämpar om makten leds av Ayad Allawi, som utsågs till premiärminister av USA i den ”övergångsregering” som styrde Irak i inledningsskedet av ockupationen. Det andra blocket leds av den sittande premiärministern Nouri al-Maliki, som främst stöds av Iraks shiamuslimer och har nära band till regimen i Iran.
Ingen av de båda har lyckats nå den nödvändiga majoriteten i parlamentet, och under de sex månader som gått sedan valet har det politiska våldet i Irak tilltagit. I tisdags dödades minst 60 personer och 120 sårades i en explosion utanför ett av den irakiska arméns rekryteringscenter i Bagdad – ett av de värsta våldsdåden i Irak på flera månader.
Trots våldsvågen beskrev Philip Crowley, talesman för USA:s utrikesdepartement, torsdagens uttåg som ”ett historiskt ögonblick”. Men han slog också fast att USA:s engagemang i Irak är långsiktigt.
– Det här är inte slutet på något. Det är en övergång till något annorlunda, säger han till New York Times.
Vid slutet av 2011 ska ansvaret för USA:s insats i Irak förflyttas från Pentagon till Utrikesdepartementet och ledas av cirka 2 400 anställda på ambassaden i Bagdad. Samtidigt står amerikanska och andra oljebolag på kö för att återvända till Irak, som nationaliserade sin oljeindustri 1974. På onsdagen meddelade det skandalomsusade Halliburton att man anlitats för att delta utveckling av ett av världens största oljefält, Majnoon i södra
Irak, tillsammans med Shell. Halliburton var kraftigt ifrågsatt i samband med invasionen av Irak inte minst eftersom Dick Cheney, vicepresident under Bush, var vd för företaget fram till valkampanjen år 2000. Halliburtons dotterbolag KBR fick senare värdefulla kontrakt på skötsel av USA:s militärbaser, bland annat i Irak.