Ordinär men känslostark krigsfilm | Fria Tidningen
Fria.Nu

Ordinär men känslostark krigsfilm

En mörkhyad soldat rycker upp en tuva jord. Han luktar på den och håller upp den mot en kamrat. 'Känn! Det luktar inte som hemma!' Kamratens svar uttalas med alldaglig självklarhet: 'Fransk jord är bättre.'

Frankrike har haft egna 'afrikanska' arméer, där fotfolk av olika afrikansk härstamning har stått under vitt befäl för att försvara franska intressen, ända sedan tidigt 1800-tal. Under andra världskriget pågick i kolonierna en intensiv värvning av nordafrikaner till en armé som så småningom uppgick till närmare en halv miljon man. 120 000 av dessa landsteg sedan i Provence för att delta i befrielsen av Frankrike. Infödd soldat är Rachid Boucharebs ambitiösa försök att berätta deras historia.

Vi följer en liten men brokig skara män som alla lämnat sina hem i olika franska kolonier och skeppats till Europa för att försvara det franska 'moderlandet'. När soldatvardagen börjar ta form inställer sig utöver de sedvanliga soldatfilmsproblemen även en omfattande och systematisk rasdiskriminering. Tillgång till allt från tomater i kantinen till permission och befordran regleras utifrån hudfärg. Arméstrategerna talar om sina mörkhyade soldater som boskap och betraktar genom kikare hur de offrar liv och lem för Frankrike.
Soldaterna vi följer har olika sätt att hantera de orättvisor som möter dem. Alla sluter dock upp kring ett lika farligt som viktigt uppdrag och snart förvandlas den blinda entusiasmen för den franska jorden till ett skräckslaget 'Jag vill inte dö här!'. När befrielsen av Alsace är ett faktum är det franska soldater som poserar på bilderna.
Denna beska avräkning med en del av Frankrikes koloniala förflutna sker helt inom ramen för en ganska ordinär men känslostark krigsfilm. Själva stridsscenerna är påkostade och krigets strapatser i stort och smått skildras så att det känns i magen. Visserligen är karaktärerna utmejslade för att illustrera specifika problem och blir därigenom ganska stereotypa, men de är känslo- samt gestaltade av en prisad skådespelarensemble (delat pris för bästa skådespelare i Cannes). Det går inte att bortse från att Infödd soldat bitvis lutar sig nästan pinsamt mycket emot Saving Private Ryan. Men det uppvägs åtminstone delvis av att filmen, med sitt fokus på en undanskyfflad grupp, ändå känns intressant utöver sitt redan rätt goda underhållningsvärde.

De afrikanska soldater som stred för en diffus och inte helt besvarad moderlandskärlek hamnade väl inte direkt i rampljuset, men hyllades ändå som hjältar efter kriget. Men när avkolonialiseringsprocessen betraktades som avslutad i början av 60-talet beslutade regeringen att frysa soldatpensionsnivån för soldater från forna kolonier på dåvarande nivå.
Infödd soldats enorma publiksuccé i Frankrike har hjälpt till att lyfta denna orättvisa till rampljuset. President Chirac ska ha blivit så berörd att han utlovat omedelbara åtgärder. Men det är långt mellan ord och handling, och även om nivån nu är återställd ser det inte ut att bli någon större retroaktiv utbetalning.

Fakta: 

Infödd soldat
Regi: Rachid Bouchareb
I rollerna: Jamel Debbouze, Samy Naceri, Sami Bouajila med flera.
Distribution: Folkets bio

Rekommenderade artiklar

Djupt ner i barndomsland

Michel Gondrys nya film är både en uppvisning i experimentell berättarkonst och ännu en underligt lättsam djupdykning i det mänskliga psyket.

Fria.Nu

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

© 2020 Fria Tidningen