Skapa av skräp | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Skapa av skräp

För en tid sedan anordnades familjeworkshopen ”Skapa med skräp” i Röda Stens studio.  I denna ville man ställa frågor rörande skräpets mångdimensionella betydelser, och om skräpet dessutom kan förvandlas till konst.


Varje år slängs massvis med saker – det kan vara allt från kartongförpackningar till mer personliga ägodelar såsom böcker, smycken och kläder.  Från att ha haft en given plats i vår vardag förpassas objekten till en undangömd och mörklagd tillvaro.  Artiklarna fyller därmed inte längre någon funktion, och de anses vara ”passé” eller helt enkelt för utslitna.  Även om återvinning och vintage har blivit allt vanligare företeelser dröjer sig den statiska synen på det förbrukade kvar – det är bara skräp.
Initiativtagaren bakom projektet Skapa med skräp är bildläraren och konstnären Zehra Ay. Hon menar att återanvändandet av skräp, i ett kreativt sammanhang, kan fungera som en mer kravlös ingång till konstnärligt skapande än bruket av etablerade medium såsom färg och papper. I sitt arbete poängterar hon lekfullhetens vikt samt barnens delaktighet då de senare ofta får stanna hemma när föräldrarna beger sig ut på konstrunda.

FRIA möter Ay i hennes ateljé i Majorna, några timmar innan evenemanget på Röda Sten körs igång. Hon har en varm och entusiastisk personlighet och hon verkar mycket förväntansfull inför det kommande evenemanget. Zehra börjar med att berätta om idén bakom projektet ”Skapa med skräp” som uppstod då hon saknade en given aktivitet för barnen under konstrundan.
– Föräldrarna skall inte behöva lämna sina barn hemma, utan det är bra om de kommer tillsammans. Konsten handlar inte enbart om estetik – den bör även vara pedagogisk. Via lek lär man sig en hel del.
Miljömedvetenheten är likaså  en viktig beröringspunkt för Ay, och hon tror att man genom upprepad användning av ”skräpobjekt” kan lära barnen att få mer respekt och förståelse för deras egen roll i en större processkedja.  Urskiljningsmetoden för vad som anses värt att spara eller slängas kan även ses som en fråga av politisk och filosofisk karaktär.
– Skräp är dagens samtalsämne.  Det är viktigt att barnen blir medvetna om allt som slängs varje dag och att de uppmuntras till att återanvända objekten, i alla fall ett par gånger innan de slutligen slängs. Vad vi väljer att slänga och spara är också av vikt. Nyheter blir också skräp med tiden, och detta kan ses som abstrakt skräp. Vi glömmer till exempel inte vad som hände den 11: e september, medan andra viktiga nyheter glöms bort.

Vi gör oss så småningom redo för att bege oss ner till Röda Sten. Zehra bär med sig en svart sopsäck fylld med föremål som hon har samlat på sig under de senaste veckorna. Nere i studion väntar fler objekt, här har Ays skräp under en tvåmånadersperiod samlats. På ett bord ligger föremål uppradade. Läskburkar trängs med plastbitar, barnböcker, leksaksbilar, paljettbehåar och ett par guldskor.
Allt är till en början väldigt lugnt. Zehra börjar så småningom att skapa, för att på så vis locka in nyfikna deltagare. Och så börjar barnen och deras föräldrar sakteliga droppa in. En del av dem dyker självsäkert ner i bergen av objekt, medans andra blygsamt och försiktigt plockar på sig saker de önskar använda. Två pojkar, ett syskonpar, börjar bygga en maffig biltransport, en fyraårig flicka skapar en skulptur av en vadderad handske och en liten pojke i Batman-tröja bygger en blå dator av en träbit. Fantasin verkar inte känna några gränser. Då jag frågar föräldrarna om de tror att en aktivitet som denna skulle kunna bidra till ökad miljömedvetenhet, svarar de flesta att det mycket möjligt kan vara så, men vad de allra mest betonar är projektets kreativitetslusta.  Erik, 6 år, som har börjat arbeta med något som ser ut som ett däcknav, uttrycker sig kortfattat men precist:
– Det är lite roligare att göra det här än att måla.


 

Rekommenderade artiklar

I gränslandet mellan konst och design

Fredrik Vestergård rör sig gärna mellan gränser. Han är utbildad designer men vill hellre kalla sig konstnär, trots den ekonomiska osäkerhet detta val ibland innebär. I konstnärsrollen finner han dock en större frihet samt en möjlighet till att utmana invanda strukturer.
– Jag vill helt enkelt bryta med alla fasta indelningar och begränsningar, säger Fredrik Vestergård.

Konsten att leva på konsten

Att en konstnär skulle klara av att leva på luft låter som en orimlig och ålderdomlig fantasiföreställning, men tyvärr är den ett faktum. Många konstnärer har till och med fått tacka nej till utställningar eftersom det inte går runt ekonomiskt. Ett nytt avtal, MU, finns nu för att konstnärer ska få en rimlig ersättning när de medverkar i utställningar.

Mors Mössa tar konsten på allvar

Hur påverkar den ekonomiska krisen samt den nya kulturbudgeten stadens gallerier? En gråmulen novemberdag besöker FRIA Galleri Mors Mössa, som är beläget på Husargatan i Haga, för att prata konst och framtidsvisioner med grundaren och ägaren Margareta Orreblad. Galleri Mors Mössa är ett av få gallerier som hittills har beviljats galleristöd, men detta kommer att dras in nästa år.

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

© 2020 Fria Tidningen