Smygstart för spel på universitetsnivå | Fria Tidningen
Fria.Nu

Smygstart för spel på universitetsnivå

Spelforskning på universitetsnivå återfinns i många olika områden men någon datorspelsvetenskaplig institution på högskolenivå finns ännu inte. I höstas hölls dock en kurs på filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet där tv- och datorspel analyserades på ett lika naturligt sätt som television och film.

Jan Holmberg, universitetslektor i filmvetenskap på Stockholms universitet, ligger bakom 5-poängskursen Film och nya medier. Där undersöks hur den digitala kulturen påverkar filmmediet, och studenterna utmanas att tänka över filmens relation till nya medier. Därför har tv- och datorspelet en självklar roll på kursen.
Kursen är ett delmoment i undervisningen för andraterminseleverna på filmvetenskapen. Jan Holmberg berättar om tv- och datorspelets vara på universitetet.
– Det har blivit sorgligt negligerat i akademiska sammanhang. Och det har att göra med en massa saker, men fler borde ägna sig åt spelforskning. Det finns flera skäl till det, de ekonomiska är ett, spelindustrin omsätter antagligen mer pengar är filmindustrin.
De flesta som gått kursen är, enligt Jan Holmberg, positiva till undervisning runt spel och digitala medier på universitetet. Tove Bengtsson är andraterminsstudent på filmvetenskapliga institutionen. Hon skrev sin tentamen i delmomentet som en analys av PlayStation 2-spelet Kingdom Hearts II. Hennes intryck av Film och nya medier är uppskattande.
– Kursen var bra, befogad och rolig, och pratar man om nya medier måste man ju ta upp alla nya medier, där spelet är en viktig del.
Även på Södertörns högskola finns en 5-poängskurs, Digitala spel och upplevelser, som närmar sig nya medier, och däribland tv, och datorspel, på akademisk nivå.

Diskussionen om spelmediet som en egen universitetsdisciplin följer med det växande intresset för spel hos allmänheten. Jan Holmberg ser emellertid inte skapandet av en akademisk vetenskapsgren i tv- och datorspel i den akademiska världen som en självklar utveckling.
– Hur tv- och datorspelets plats på universitetet ser ut beror på hur ämnena utvecklas. Uppdelningen mellan ämnen på universitetet kan i dag tyckas märklig, godtycklig. Vad ska medie- och kommunikationsvetenskap syssla med om inte film och litteratur till exempel?
Jan Holmberg fortsätter:
– Om spelmediet ges en egen disciplin bidrar det till en ökad fragmentering. Men det positiva är såklart att spelet skulle upphöjas till något av samma status som film och litteratur.
Inte heller Tove Bengtsson är övertygad om spelets vara i den akademiska världen.
– Jag tror att spelvetenskap på universitetet är både positivt och negativt. Jag vet inte om samhället är redo för en sådan universitetsdisciplin ännu. Jag tror att den skulle bli väldigt kritiserad. Men på universitetet skulle spelet kanske få en högre samhällsstatus.
Spelforskning på universitetsnivå återfinns i dag i många olika områden, istället för i en samlad disciplin. Hos medie- och kommunikationsvetenskapen diskuterar man oftast spelets effekter på användaren. Ett sådant exempel är Karolin Bodlings C-uppsats, En undersökning av yngre kvinnors spelande av dator- och TV-spel, från medie- och kommunikationsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
I litteraturvetenskapen studeras spel ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Mirjam Eladharis magisteruppsats, Objektorienterat berättande i berättelsedrivna datorspel, från litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet är ett typexempel.
Tv- och datorspelet som medium är svårdefinierat: berättande i rörliga bilder, algoritmer och programmeringskod är sidor att studera som alla faller under termen tv- och datorspel. I den mångfalden ser Jan Holmberg möjligheter.
– Spelvetenskap är ett case in point för hur jämförande undervisning kan användas. Där finns plats för ingenjörer, matematiker, systemvetare och filmvetare. En kurs i tv- och datorspel vore väldigt bra om olika personer med olika kompetenser kan prata om olika aspekter.

Spelet tar mer och mer utrymme i den akademiska världen, i takt med att dess inflytande tar mer plats på andra områden i samhället. Men när spelet blir en del av universitetet måste det kritiskt granskas på vilka premisser det sker.
På filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet finns även en modevetenskaplig kurs. Kursen skapades efter stora ekonomiska bidrag av H&M. Skulle spelindustrin, på samma sätt, finansiera svensk akademisk spelforskning måste självklart utbildningens kvalitet i fråga om självständighet och objektivitet ifrågasättas. Att tv- och datorspelet tar en plats på universitetet är en känslig process, kantad av frågetecken som måste redas ut.

Praktiska utbildningar i spelutveckling finns redan på högskolenivå lite varstans i Sverige, bland annat på Luleå tekniska universitet, IT-universitetet i Göteborg och högskolan på Gotland. De rent teoretiska utbildningarna låter emellertid vänta på sig. Jan Holmberg tycker att en uppdelning är onödig, och skulle gärna se jämförande och tvärvetenskapliga studier av spel.
– Vi har ju studerat digitala medier på filmvetenskapen, som är ett humanistiskt ämne. Men en student skulle kunna läsa om tv- och datorspelets sociologiska och tekniska aspekter. Medie- och kommunikationsvetenskap har till exempel en samhällsvetenskaplig grund. Men man skulle kunna förena de olika ämnena.
Tove Bengtsson går filmvetenskap av flera anledningar, främst för att hon älskar film. Men hon beskriver också hur viktigt det är för henne att kunna analysera och kritisera ett medium som filmen, när det i sin tur är ett medium som beskriver sin omvärld, som hjälper oss att förstå densamma. Med det som utgångspunkt diskuterar hon vidare förståelsen för spel.
– Tv- och datorspel kan förklara vår omgivning, hur vi tänker. Och så många spel innehåller en önskan om spänning: spel på liv eller död. Så för mig är det extremt viktigt att förstå varför vi väljer att göra spel på det här sättet. Vi måste förstå varför det har blivit så här, varför det ser ut som det gör. Jag vill veta varför spel är en så stor del av människors liv.

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

© 2020 Fria Tidningen