Fria Tidningen

Döda män dominerar skolans historieböcker

Män är överrepresenterade i skolans historieböcker. I fyra granskade läroböcker namnges 930 män men bara 62 kvinnor. Något Ebba Witt-Brattström, ledamot i Delegationen för jämställdhet i skolan, menar får stor påverkan på eleverna.

Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, har i en rapport granskat läromedel i historia ur ett jämställdhetsperspektiv. I veckan släpptes rapporten som visar att män är överrepresenterade i läroböcker i historia. Ann-Sofie Ohlander, professor emerita i historia vid Örebro universitet, som har skrivit rapporten, är förvånad över vad granskningen visar.

– Jag tänkte att män antagligen förekommer mer i läroböckerna. Men att det är i så här stor utsträckning hade jag inte väntat mig, säger hon.

Granskningen gäller fyra läroböcker och en lärarhandledning i grund- och gymnasieskolan. I de fyra läroböckernas register namnges sammanlagt 62 kvinnor och 930 män. I två av böckerna finns i huvudtexterna inga namngivna kvinnor efter 1600-talet respektive år 1720. Kvinnorna blir färre ju närmare nutiden man kommer.

– Jag förstår inte riktigt hur det har blivit på det här sättet. Möjligen har man varit beroende av gamla mallar från 50-60-talet. Man ska inte skylla på att det är medvetet. Det är en omedvetenhet som finns. Man sitter kvar i gamla mönster och är lite bekväm av sig, säger Ann-Sofie Ohlander.

Ebba Witt-Brattström, ledamot i DEJA tror att det här kan komma att få stor påverkan på eleverna.

– Rapporten visar dels att det finns sexistiska inslag då kvinnor ses som sexobjekt. Den visar också på en slags offerideologi. Det är ett väldigt belysande exempel i rapporten att till exempel Anna Lindh och Anna-Greta Leijon inte beskrivs utifrån att de varit ministrar utan att de har varit offer för mordförsök. Och det tycker jag att man ser i dag i samhället, att man föreställer sig kvinnor som just offer. Det gör att flickorna som sitter i skolbänken inte kan känna någon glädje över att vara kvinna, säger hon.

Hon berättar att hon har fått många kritiska kommentarer till rapporten.

– Många menar att det är fakta att kvinnor inte tog så stor plats i historien. Men jag tycker att man förvanskar den. Kvinnorna fanns ju där men ändå väljer de att identifiera arbetare, bönder och vanliga medborgare som män. Det har funnits många kvinnor som har haft betydelse. Det är också viktigt att ha med att kvinnans formella rättigheter har ökat. Det är en viktig framgångshistoria.

Ansvaret för att lösa problemet lägger hon på läroboksförfattarna och förlagen.

– Man måste helt enkelt ha bättre historiker som skriver läromedlen. Det ska inte behöva finnas någon speciell värdegrund som säger hur de ska göra. Förlagen och författarna får helt enkelt anpassa sig till vad som gäller enligt skolans värdegrund.

I mars publiceras ytterligare en rapport där Ann-Sofie Ohlander har granskat läromedel i samhällsvetenskap. Även där finns problemet.

– Det är lite mer varierat i de böckerna. Men samtidigt är det ett så brett ämne så i den ena delen kan författaren ha tänkt till men i den andra inte. Så det blir lite rörigt.

– Förhoppningen är att det händer någonting nu och att förlagen och författarna sätter sig ner och tänker igenom det här.

Helena Holmström är förlagschef för läromedel på Natur & Kultur, som ligger bakom en av de böcker som har granskats i rapporten. Hon säger att förlaget arbetar för att lösa problemet att män blir överrepresenterade i läromedlen.

– Självklart tycker vi att det här är en jätteviktig fråga. Vi har lagt upp en handlingsplan på senaste tiden över hur vi ska arbeta med det här. Bland annat har vi har lagt upp som en checklista för dels de interna medarbetarna men också för författarna, som ska följas. Så vi jobbar på det, säger hon.

 

Ur rapporten

  • I en av böckerna finns 14 kvinnor och 235 män nämnda vid namn i personregistret. I registret för 1900-talet finns bara en kvinna omnämnd (Margaret Thatcher). I Sveriges historia finns inga kvinnor med efter år 1900.
  • Stor uppmärksamhet ägnas män inom filosofi, uppfinningar och vetenskap. En enda bok nämner en kvinna: matematikern Hypatia. Marie Curie, dubbel nobelpristagare, finns inte med någonstans.
  • Det totala utrymmet som explicit ägnas åt kvinnor är 14 sidor av 375 i en bok, 14 av 351 i en annan.
Fakta: 

<h2>Läs även:&nbsp;<br><a href="http://www.fria.nu/artikel/83697">Ojämställt i böcker&nbsp;<br></a><a href="http://www.fria.nu/artikel/83697">i samhällskunskap</a></h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Betygsras i utsatta områden

Färre ungdomar från socialt utsatta stadsdelar klarar kraven för att börja gymnasiet. I 38 socialt utsatta områden i Sverige har andelen godkända elever i grundskolan sjunkit från 73 procent 1998 till 68,7 procent 2010, visar statistik som SCB har tagit fram för SVT:s Rapport.

Fria Tidningen

Skilda meningar om elevers rätt till överklagan

Elever ska få rätt att överklaga betyg. Det föreslår en statlig utredning som i veckan lämnades till regeringen. Skolminister Jan Björklund sågar förslaget med motiveringen att det kan innebära en byråkratisering av skolan. Men han får mothugg från allianskollegor.

Fria Tidningen

”Testhysteri” i skolan

”Flumskolan” har fått fokus i valrörelsen och alla riksdagspartier vill nu införa tidigare betyg. Men är det verkligen oseriöst att inte fokusera på krav i skolan?

Fria Tidningen

Ojämställt i samhällskunskapen

Större uppmärksamhet ägnas åt män än åt kvinnor i läroböckerna i samhällskunskap. Det visar en rapport som har tagits fram på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu