Från mitten av 1980-talet och omkring 15 år framåt var Lars-Olov Höglunds konsultbolag Kärnkraftteknik AB framgångsrikt, och hade bland annat generalagenturen för tyska Siemens, ett av världens största företag inom kärnkraft. Men därefter sinade uppdragen.

Envisa rykten gör gällande att Lars-Olov Höglund ska ha exponerat en kartellbildning på den svenska kärnkraftsmarknaden och fallit i onåd hos de företag som dominerar branschen.

Själv vägrar Lars-Olov Höglund att kommentera dessa rykten. Men han beskriver en bransch där kritik inte ses med blida ögon och menar att han i praktiken blivit svartlistad.

– De som är beroende av branschen håller käft. De flesta är beroende av sin lön och av att försörja sig, det är inget unikt för kärnkraftsbranschen. Men snacket om säkerhetskultur är skenheligt, man försöker göra sken av att man är mer säkerhetsmedveten än vad man är. Alla som jobbar i branschen säger alltid att säkerheten kommer främst, men de är ju tvungna att säga så, annars skulle tillsynsmyndigheterna stänga ner dem. Huruvida säkerheten verkligen kommer främst nu för tiden kan man fundera på, det är inte samma industri som när jag började 1976 på Vattenfalls huvudkontor i Stockholm.

På den tiden, då de svenska kärnkraftverken byggdes, var situationen enligt Lars-Olov Höglund i allt väsentligt en annan än i dag. Liksom möjligheterna att upprätthålla höga säkerhetskrav i varje led.

– Jämfört med i dag hade vi enorma personella resurser. De finns inte kvar. Jag brukar säga att ska man hålla kvar en säkerhetsnivå och kvalitet i industrin måste man egentligen ha en levande industri, man måste hålla på att bygga nya kärnkraftverk hela tiden. All den här kompetensen och resurserna, underleverantörerna och forskningsinstitutioner, är borta. Nu finns det bara driftkontor. De har byggt organisationer för att klara drift och underhåll, men de organisationer som fanns för kontroll är för dyra att ha kvar när man inte bygger, så de har gradvis försvunnit. De är bra på att driva kärnkraftverk, men de har ingen aning om hur man bygger om gamla kärnkraftverk i den omfattning som nu kommer att ske.

När driften nu ska höjas i svenska reaktorer väntar stora ombyggnationer. Säkerhetskraven är desamma som förr. Men möjligheterna att leva upp till dem ser radikalt annorlunda ut, menar Lars-Olov Höglund.

– Det är så stora projekt att det är likvärdigt med nyproduktion, och dem ska de genomföra samtidigt som de håller igång de gamla. De sitter på två stolar, dels ska man ha befintlig drift, dels ska man bygga om dem. Och nu är verken dessutom radioaktiva, det var de inte på den tiden då man byggde dem. Av kärnkraftsindustrin är kanske en procent kvar av det som fanns när man byggde det. Var det hundra gånger för mycket folk då, eller hundra gånger för lite nu? Det är den fråga man måste ställa sig.

En föraning om de problem detta riskerar att resultera i visade sig enligt Lars-Olov Höglund 2006, då en reaktor snabbstoppades i Forsmark. Snabbstoppet var en följd av en ändring 1992, som Lars-Olov Höglund menar inte var kompatibel med den ursprungliga konstruktionen.

– De som bygger det nya behärskar säkert det väldigt bra, men problemen är att det alltid finns en gräns mellan gammalt och nytt, och det är inte alltid man provar om det här fungerar. Det blev nästan härdsmälta sade jag då, och det står jag för än i dag.

Uttalandena om en möjlig härdsmälta väckte ont blod på flera håll. Nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten ställde sig bakom Forsmarks version och menade att incidenten – om än allvarlig – inte kunde ha resulterat i en härdsmälta.

– De är en blandning av tillsynsmyndighet och propagandamyndighet. De har dubbla roller, dels ska de sköta tillsynen, vilket de gör så gott de kan med väldigt små resurser, men sedan känner de också trycket att inte skapa oro, och då bluffar de hellre för att lugna ner media och allmänheten.

Och Forsmark kontaktade i sin tur flera medier och spred uppgifter som förminskade Lars-Olov Höglunds meriter inom kärnkraftsbranschen. Uppgifter som då de kontrollerades av Uppsala nya tidning visade sig vara falska.

Till viss del gav dock den felaktiga informationen resultat. Dagens nyheter skrev en huvudledare där Lars-Olov Höglunds trovärdighet ifrågasattes, med anledning av att hans företag då var involverat i processer mot Forsmark och Ringhals, rörande oenighet om upphandlingar. Själv anser Lars-Olov Höglund att dessa processer, numera förlikade, inte har något med hans kritik mot bristande kärnsäkerhet att göra.

– Allmänheten är nog inte så intresserad av hur det går för mig, och oberoende av varför jag gått ut i media så har historien gett mig rätt. Forsmark blev satt under särskild uppsikt och man fick inte sätta igång kärnkraftverken efter fem dagar som det först var sagt. Och man stoppade ett antal kärnkraftverk till för att granska och bygga om så att inte det här felet skulle kunna uppstå där.