Snön försvinner för skidåkarna
Trots det envetna snövädret i Europa på sistone är framtiden långtifrån säkrad för alpinisterna. I takt med att snögränsen försvinner uppåt hotas skidorter och alpin verksamhet i hela världen.
Den kalla vintern 2010 har varit bra för vintersportare i hela Europa – men ingen förväntar sig att trenden håller i sig. Utvecklingen går åt rakt motsatt håll, och på sistone har flera olika rapporter spått om dystra dagar för skidåkarna.
Nyligen annonserade Schweiz vintersportsförbund att den årliga skidsäsongen har blivit tolv dagar kortare sedan 1995. Research från Unesco visar att snögränsen vintertid världen över stadigt klättrar uppåt – i Österrike förväntas skillnaden vara uppemot 300 meter inom fyrtio år. Vad det skulle betyda för ett land som står som värdnation för alpin idrott på världsnivå varje år är inte svårt att räkna ut.
Problemet finns över hela världen, men särskilt i Europa, där skidorterna kan ligga på jämförelsevis mycket låg höjd. Lillehammer, där OS avgjordes så sent som 1994, ligger endast 180 meter över havet.
I takt med klimatförändringarna har redan flera lågt liggande skidorter tvingats förändra verksamheten. Vissa har byggt golfbanor eller erbjuder cykelbanor. Andra försöker arbeta med snömaskiner – som Morillon, vid gränsen mellan Schweiz-Frankrike, 700 meter över havsytan, och tidigare en populär skidort. Redan nu står konstsnö för över sjuttio procent av underlaget på italienska skidorter, och trettio procent av underlaget i de franska skidorterna, rapporterar brittiska The Observer. Framtiden kan nu finnas i Marocko – där skidorten Oukaimeden, på 2600 meters höjd, har expanderat stort på senare år tack vare ”snögaranti” jämfört med de europeiska låghöjdsorterna.