Samordningsförbundet i Uppsala län satsar 10,2 miljoner kronor på ett projekt som ska prova fram stödinsatser för att långtidssjukskrivna kvinnor ska kunna återgå i arbete. Av projektpengarna har Landstinget skjutit till 2,7 miljoner kronor, Försäkringskassan 6,5 miljoner och en miljon står förbundet själv för.

Projektet, som går under namnet Vitalis, är ett samverkansprojekt mellan Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress, CEOS, vid Akademiska sjukhuset, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets kommuner. Det övergripande målet är att ge deltagarna bättre förutsättningar att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.
– Idén kommer från en utlysning från Nyamko Sabuni och Cristina Husmark Pehrsson förra våren. De såg att andelen kvinnor som står utanför arbetsmarknaden till följd av sjukdom och ohälsa var större än andelen män, säger Samordningsförbundets chef Ann Heimer.
– Sedan har det gjorts förändringar i sjukförsäkringssystemet som man kan ha många åsikter om. Men det man nu ser är att sjukskrivningarna bland män minskar men att man inte når ut till lika många kvinnor som utförsäkras.

250 av totalt cirka 1100 kvinnor i Uppsala län, som mellan mars i år och mars 2011 riskerar att bli utförsäkrade från sjukpenning eller sjukersättning och överföras till Arbetsförmedlingens introduktionsprogram, ska ingå i projektet som pågår fram till juni 2011.

Försäkringskassan ska göra urvalet och de som väljs ut kommer att bedömas av ett så kallat multidisciplinärt team med läkare, psykolog, socialsekreterare och arbetsterapeut. Det för att klargöra den enskildes behov av eventuella stöd- och rehabiliteringsinsatser.
– Vissa deltagare kommer att erbjudas samverkande stödinsatser av olika slag, och andra terapi. Den terapibehandling som kommer att användas är den kognitiva beteendeterapin ACT, en acceptansterapi där man jobbar med att inse sina hinder men fokusera på sina möjligheter, berättar Ann Heimer.

Ingrid Anderzén är forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och CEOS vid Akademiska sjukhuset. Hon är den som kommer att leda projektet.
– Det här projektet handlar om att olika instanser ska samverka när de ska hjälpa människor att återgå i arbete. Många upplever det som att de varje gång de träffar en ny person måste börja om från början och berätta om sin situation, säger hon.
Att personer som är långtidssjukskrivna i dag har en annan diagnos än den de blev sjukskrivna för är inte ovanligt, och det är därmed inte säkert att de får en rätt anpassad behandling, enligt Ingrid Anderzén.
– Det finns kompetens att hjälpa, men det gäller att den används på rätt sätt. Jag har medverkat i den här typen av projekt under flera år och träffat personer som varit feldiagnosticerade vid ett flertal tillfällen.

Ett projekt som Vitalis som riktar sig specifikt till kvinnor är mer än välbehövligt, menar hon.
– Det finns forskning som visar att de generella bedömningsmetoder som tillämpas när man ställer diagnos inte behandlar män och kvinnor på likvärdigt sätt. Kvinnor bedöms och sjukskrivs på andra grunder än män. Till exempel så är fler kvinnor än män långtidssjukskrivna, fler kvinnor än män har diagnoser inom psykisk ohälsa.

Ingrid Anderzén ser, i likhet med Ann Heimer, inte någon risk med att projektet skulle innebära att de deltagande kvinnorna blir något av försöksobjekt.
– Nej, snarare ska det ses som en möjlighet lite utöver det vanliga. De som inte får plats inom projektet kommer ju att få den vanliga behandlingen och bli inskrivna i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Projektet kommer också att utvärderas vetenskapligt.

Hon anser att samhällsdebatten om att alla ska ut i jobb är felfokuserad.
– Jag tycker att den är ganska rejält snedvriden. Jag vet inte om det är politikerna som är otydliga eller om media hjälpt till att vinkla det så att alla ska tvingas återgå till arbetsmarknaden. För så är det verkligen inte. Alla som inte kan jobba på grund av sjukdom, måste kunna få vara fortsatt sjukskrivna och få rätt behandling, säger hon.
– Varje människa skapar sig en identitet utifrån den situation de befinner sig i och det är ett stort trauma för de flesta när någon börjar ifrågasätta den ekonomiska hjälp de har i form av sjukpenning.

Projektet ska, enligt Ingrid Anderzén, inte vara ett verktyg för att tvinga tillbaka personer på arbetsmarknaden.
– Vi ska hjälpa och stödja dem som har förutsättningarna och vill komma ut i arbetslivet att få den möjligheten. Samtidigt ska vi hjälpa andra att få insikten att man inte kommer att kunna återgå i arbete och erbjuda rätt stöd och behandling för detta, säger hon.