Lönekampen hårdnar i lågkonjunkturen | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Lönekampen hårdnar i lågkonjunkturen

Höjda löner stimulerar ekonomin. Det menar fackförbunden när lönedebatten med arbetsgivarna skruvas upp inför valrörelsen 2010. "Det är viktigt att lönerna ökar när vi har en efterfrågekris", säger LO-ekonomen Mats Morin.

Det kan bli en ovanligt konfliktfylld lönestrid mellan fackförbunden och arbetsgivarna när löner och villkor för drygt tre miljoner svenskar ska förhandlas fram nästa år. Fackförbunden LO, TCO och Saco har gemensamt gått ut och krävt centrala lönehöjningar för sina medlemmar. Och arbetsgivarförbunden har bemött kraven med större skepsis än vanligt. Orsaken stavas finanskrisen.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv menar att centralt fastställda löneökningar förvärrar arbetslösheten eftersom folk i svåra tider väljer att spara sina pengar i stället för att konsumera. Peter Isling, presschef på  organisationen, anser att lönehöjningar riskerar att göra att fler arbetsplatser försvinner.

– Det finns inget utrymme för centralt avtalade löneökningar 2010. Det är många företag som har stora ekonomiska problem och som inte skulle klara av att höja lönerna i dagsläget, säger han. 

Fackförbunden tycker precis tvärtom. Mats Morin, LO-ekonom, menar att uteblivna lönepåslag skulle minska köpkraften och spä på arbetslösheten ytterligare.

– Vår grundsyn är alltid att arbetskraften ska vara rätt prissatt och det här är ingen lönekostnadskris vi befinner oss i. Det är en efterfrågekris som orsakats av finanskrisen och att räntan var för högt satt förra året.

– Lönebildningen har ingen avgörande roll för att bekämpa krisen och därför bör man inrikta sig på att ta av det löneutrymme som finns, säger han. 

Konjunkturinstitutet som i dagarna släppte sin lönebildningsrapport har beräknat att den årliga löneökningen bör ligga på mellan 1 och 2,5 procent under åren 2010–2012. Enligt rapporten kan nollavtal eller för låg löneutveckling sänka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Å andra sidan kan för höga löner tvinga arbetsplatser att behöva göra sig av med personal eller i värsta fall gå i konkurs.

LO:s bedömning av hur stora löneökningar som medlemmarna kan ta ut nästa år ligger på mellan 2,5 och 3,5 procent. Peter Isling på Svenskt näringsliv kan dock bara tänka sig att höja lönerna hos de företag som går bra.

– Vi säger generellt sett inte nej till löneökningar, men däremot säger vi nej till löneökningar på central nivå, säger han.

Peter Isling menar att de löneavtal som slöts under högkonjunkturen för knappt tre år sedan i kombination med sänkta skatter och låg inflation gör löntagarna rikare än någonsin.

– Vi har under det senaste året gått igenom en svår konjunktur samtidigt som vi haft en real löneökning på 4,5 procent. De som arbetar i dag har aldrig haft det bättre och där faller facken på sina argument om att höjda löner är ett måste för att konsumtionen ska öka, säger han.  

Mats Morin på LO anser att den lokala lönebildningen som arbetsgivarna förespråkar bara bidrar till ojämlikheter och löneskillnader.

– Arbetsgivarna tycker att de företag och branscher som går bra kan få lönepåslag medan de som går sämre inte kan få det. En sådan fördelning av löneutrymmet gör att löneskillnaderna mellan branscher och företag ökar.

– Det här är den klassiska lönekampen mellan oss och arbetsgivarna. Vi på den fackliga sidan vill att det ska vara lika lön för lika arbete. Men arbetsgivarna är mer intresserade av att plocka ut en större vinst än att höja lönerna centralt, fortsätter han.

Ett påstående som Peter Isling på Svenskt näringsliv invänder mot.

– De som kommer med sådana påståenden håller sig inte till verkligheten. Verkligheten är att vi befinner oss i en extremt svår ekonomisk situation där vi inte kan tvinga på företagen ytterligare kostnader.

Avtalsrörelsen nästa år kommer att bli rekordstor och innefattar ungefär 500 kollektivavtal som ska omförhandlas. Avtalen omfattar över tre miljoner svenskar vilket motsvarar 75 procent av alla arbetstagare. 
 
 

Fakta: 

<h2>Kort om avtalsrörelsen:<br><br>På central nivå sluts kollektivavtal mellan de fackliga huvudorganisationerna LO, TCO och Saco och arbetsgivarorganisationerna Svenskt näringsliv, Sveriges kommuner och landsting samt Arbetsgivarverket. Därutöver finns det 60 fackförbund och 50 arbetsgivarförbund under paraplyorganisationerna som ska sluta kollektivavtal.&nbsp;&nbsp; <br>&nbsp; <br>&nbsp; </h2>

Rekommenderade artiklar

”Regeringen har ingen politik för ensamföräldrar"

De sänkta ersättningsnivåerna för arbetslösa och sjukskrivna har förvärrat den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar. Det menar Helene Sigfridsson på organisationen Makalösa föräldrar. ”Vi har fått in rapporter om att många ensamföräldrar inte längre har råd med medicin och glasögon till sina barn. Det är ovärdigt att det här ska behöva hända i ett land som Sverige”, säger Helene Sigfridsson på Makalösa föräldrar.

Ekonomin bättre än väntat

Läget för svensk ekonomi ljusnar. Finansminister Anders Borg (M) skriver upp prognoserna och förutspår att arbetslösheten inte kommer att nå samma höga nivåer som under nittiotalskrisens värstingår.

Ärlighet varar längst i den gröna handeln

Hur gröna är egentligen de företag som kunderna uppfattar som grönast? Eva Eiderström på Naturskyddsföreningen menar att man bör ta den senaste kundundersökningen med en nypa salt. ”Det finns många små gröna företag med knappa resurser som inte har lika stor möjlighet att nå ut”, säger hon.

Skattehöjningar och miljardsatsningar på jobb

De rödgröna är eniga om att höja skatten för att skapa fler jobb men oeniga om i vilken omfattning. Det var den största skillnaden mellan partierna när de presenterade sina skuggbudgetar i veckan.

© 2019 Fria Tidningen