Ekonomipriset går till kvinnan som återupprättade allmänningarna | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Ekonomipriset går till kvinnan som återupprättade allmänningarna

Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne till går för första gången sedan det instiftades för 40 år sedan till en kvinna. 76-åriga Elinor Ostrom delar priset med 77-åriga Oliver E Williamson. Elinor Ostrom är statsvetare, och får priset för sin forskning om gemensam egendom.

Enligt en förhärskande teori inom nationalekonomi blir allmänningar i princip alltid överutnyttjade, eftersom varje enskild person som utnyttjar en allmänning vinner mer på att överutnyttja den än att bevara den. För att ta ett enkelt exempel kan någon plocka alla blommor som finns inom ett område och sälja dem, och så får de andra som utnyttjar allmänningen finna sig i att alla blommor försvunnit. Den här teorin lanserades 1965 av en ekolog, Garrett Hardin, och den slog som sagt, totalt igenom inom nationalekonomin.

Vad Elinor Ostrom har gjort är att – genom empiriska studier men också genom att studera andras fallstudier – undersöka hur förvaltningen av gemensamma resurser fungerar.

I ett forskningsprogram som hon genomförde under 1980-talet analyserade de inblandade omkring 5 000 fallstudier.

I studien vederlades Garrett Hardins teori. Elinor Ostrom visade att människor i de flesta fall samarbetar om en gemensam resurs. Hennes forskning visade dessutom på ett liknande mönster i länder över hela världen.

Hennes upptäckter publicerades 1990 i boken Governing the Commons, som kommit ut i otaliga upplagor, senast 2005 – och nu efter att Elinor Ostrom fått ekonomipriset lär få tryckas om.

Genom sin forskning har Elinor Ostrom funnit att en gemensam förvaltning av resurser verkar fungera bäst om resursen är tydligt avgränsad och användarna är begränsade till högst 15 000. Dessutom måste användarna kunna kommunicera med varandra – och även kunna bevaka beteenden och ha förtroende för varandra.

Slutsatserna som Elinor Ostrom drar av sin forskning är att det finns stora begränsningar i de nu rådande ideologierna om antingen centralstyrning eller privatisering. Hon pekar på att privatisering, som förespråkas av tunga internationella ekonomiska institutioner som Internationella valutafonden och Världsbanken – och även Sveriges styrande partier – saknar empiriska belägg för att det skulle vara en fungerande förvaltningsform av resurser.

Elinor Ostroms forskning har fått stor betydelse för olika miljöbevarande projekt och i utvecklingsfrågor. Hon förespråkar självförvaltning – även när det gäller högteknologiska projekt, där hon pekar på att de oftast kräver gemensamma insatser. Hon betonar att självförvaltningen inte kan styras, utan att det är en lång process som måste växa fram organiskt. Det tar tid. Det är inte effektivt på det sättet de styrande vill. Men det bevarar och utvecklar resurser.

Att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne nu tilldelas Elinor Ostrom glädjer många förespråkare för lokalsamhällen och för allmänningars bevarande. Priset kan också uppfattas som en näsknäpp på den etablerade ekonomiska eliten.

I motiveringen skriver Kungliga vetenskapsakademin att Elinor Ostrom ”har utmanat den konventionella uppfattningen att gemensam egendom ofta missköts och därför antingen borde privatiseras eller regleras av centrala myndigheter”.

Den andra pristagaren, Oliver E Williamson kan ses som ett mer traditionellt val. Han har forskat om ekonomisk aktivitet inom marknader och hierarkiska företag och bland annat kommit fram till att hierarkiska organisationer är effektiva vad gäller konfliktlösning och att det kan vara fördelaktigt att företag äger många led i en produktion. Marknader fungerar väl så länge konkurrensen är stor, visar Oliver E Williamsons forskning. Hans teori, som innebär att ekonomiska aktörer är mer benägna att sköta sina transaktioner inom ett företag ju mer relationsspecifika deras tillgångar är, har fått starkt empiriskt stöd.

Priset består, förutom av äran, av 10 miljoner kronor att delas lika av pristagarna.

Rekommenderade artiklar

G20 blir ekonomisk världsregering

G20-mötet i Pittsburgh slog fast att G20-länderna nu ska leda inom världsekonomin och därmed ersätta G8:s funktion. Det var det mest konkreta som kom ut av mötet – de som väntade på besked om åtgärder mot klimatförändringarna fick vänta förgäves.

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

Ung Vänster ordnar digitalt självförsvar

På torsdag anordnar Ung Vänster självförsvarskurser över hela landet. Men det handlar inte om fysiskt självförsvar, utan ett digitalt försvar mot Datalagringsdirektivet, DLD, som antogs av riksdagen i onsdags.

Tvångssteriliseringar olagliga enligt ny dom

Kravet på tvångssterilisering vid ett juridiskt könsbyte strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna i Europakonventionen och är därför olagligt, enligt en dom från förvaltningsrätten. Samtidigt föreslår regeringen en lagändring nästa år.

© 2019 Fria Tidningen