100 år sedan storstrejken | Fria Tidningen
Fria Tidningen

100 år sedan storstrejken

Den 4 augusti för 100 år sedan inleddes storstrejken, den dittills längsta generalstrejken i Europa. Bakgrunden var lågkonjunktur, kris inom LO och arbetsköparnas krav på lönesänkningar och makt över arbetarna.

Storstrejken 1909 var den första stora kraftmätningen på svensk arbetsmarknad och stod mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Som mest var omkring 300 000 arbetare indragna i konflikten. Anställda vid järnvägarna och i sjukvården undantogs.

– Det var en av de största konflikterna på arbetsmarknaden under 1900-talet och den dittills längsta generalstrejken i Europa, säger Roger Johansson, docent i historia vid Malmö högskola, till TT.

Konflikten var delvis ett resultat av den lågkonjunktur som hade startat året innan och som nu gett arbetsköparna utrymme för lönesänkningar. Det fanns också ett bubblande missnöje inom delar av arbetarpartiet, som 1908 uteslutit Ungsocialisterna. Ungsocialisterna ville att fackföreningsrörelsen skulle frikopplas från partiet och propagerade för generalstrejk.

Den 14 juli hotade SAF:s direktör Hjalmar von Sydow LO med en massiv lockout om inte facket godtog arbetsköparnas villkor. SAF ville bland annat slå fast att det var arbetsköparens rätt att leda och fördela arbetet. När så 80 000 anställda stängdes ute från sina arbeten den 26 juli ansåg sig LO inte ha annat val än att svara med storstrejk.

Hela det etablerade samhället – rättsväsendet, polis, militär och den borgerliga pressen – motsatte sig strejken. Och regeringen förhöll sig passiv trots att strejken var samhällsfarlig.

Strejken pågick som mest koncentrerat under en månad, sedan tog strejkkassorna slut. 1910 hade alla strejkande gått tillbaka till sina arbeten, men många fick också lämna sin anställning. LO upplevde en brakförlust: omkring hälften av medlemmarna lämnade föreningen. En del av avhopparna gick istället med i syndikalistiska Sveriges arbetares centralorganisation, SAC, som bildades 1910.

Fackets nederlag banade också väg för den svenska samförståndsmodellen, som slogs fast i och med Saltsjöbadsavtalet 1938.

Till 50-årsminnet av strejken 1959 gjordes en 20 minuter lång film om händelserna av Olle Hellbom, som regisserat bland andra Vi på Saltkråkan och Emil i Lönneberga. Även i litteraturen har storstrejken gjort avtryck. I Café Utposten från 1970 gör Per-Anders Fogelström ett försök att beskriva stämningen som då rådde:

”Det sista som Ruben Lind antecknat i protokollsboken innan han lämnade den hos Dubbel-Olle var mötets beslut ’att med iskall tystnad visa vårt förakt för strejkbrytarna’. När han tillsammans med Emma nalkades fabriksområdet hade han genast förstått att beslutet inte kunde fullföljas. I denna kokande massa måste all is genast smälta ner.”

Rekommenderade artiklar

”De har betett sig naivt”

Antirasism

Miljöpartiet drar Tomelilla-avdelningen i örat för att ha bjudit Sverigedemokraterna till en antirasistisk manifestation.

Svenskar stödjer terrorstämplade

Medlemmar i danska organisationen Fighters and lovers dömdes tidigare i år i Högsta domstolen efter att ha sålt t-tröjor till stöd för terrorstämplade Farc och PFLP. Nu har en svensk gren av föreningen startat.

Alternativa politikerveckan – en motpol till Almedalen

Ursprungsfolkens kamp i södra Mexiko, fri programvara som antikapitalistiskt redskap och juridik för aktivister. Det är några av programpunkterna under årets alternativa politikervecka, som hålls i Visby på Gotland för sjätte året i rad.

© 2020 Fria Tidningen