Migrantarbetare krisens glömda offer | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Migrantarbetare krisens glömda offer

Den skenande arbetslösheten har blivit en het fråga under lågkonjunkturen. Men få talar om eller vill ta ansvar för de hårt drabbade migrantarbetare som försörjer såväl sig själva som familj och släkt i ursprungslandet.

Minst 150 av världens uppskattningsvis 200 miljoner migrantarbetare tillhör dem som drabbats eller kommer att drabbas allra hårdast av den globala lågkonjunkturen, enligt FN.

– De är sårbara eftersom de generellt är unga, underutbildade och har liten arbetslivserfarenhet, sade biträdande generalsekreteraren Cheick Sidi Diarra nyligen vid ett FN-seminarium om migration.

– Vi har redan sett de negativa konsekvenserna för migranter i form av färre arbetstillfällen, särkilt inom sektorerna bygg, tillverkning, finans, försäljning och turism.

Cheick Sidi Diarra påpekade också att flera studier visar att diskrimineringen av och rasismen riktad mot migranter ökar under tider av ekonomiska svårigheter.

– Det uppfattas felaktigt som att de tar jobb och sociala förmåner från lokala arbetare, när de i själva verket tar okvalificerade och underbetalda arbeten som lokalbefolkningen är ovilliga att själva utföra.

Förutom mot migrantarbetarna själva riskerar krisen att slå mot deras familjer i ursprungsländerna, vilka ofta är beroende av de pengar migrantarbetarna sänder hem.

– Vissa länder är kraftigt beroende av överföringarna, upp till 30 procent av bruttonationalprodukten i Haiti och Sierra Leone utgörs av pengar som migrantarbetare skickar, säger Bimal Ghosh, professor emeritus vid Colombian school of public administration i Bogota, till IPS.

Enligt en studie från Washingtonbaserade tankesmedjan Pew research centre, uppger 71 procent av USA:s latinamerikanska migrantarbetare att de sände hem mindre pengar under 2008 än under föregående år. Nyligen redovisade också Världsbanken en prognos enligt vilken pengaöverföringar från migrantarbetare kommer att minska från 305 miljarder US-dollar 2008 till 290 miljarder 2009.

Uganda är ett av de länder som redan har drabbats hårt av krisen genom minskade pengaöverföringar. En rapport som landets regering offentliggjorde förra månaden visade att mängden kapital som migrantarbetare sände till landet minskade med 47 procent – från 504 till 267 miljoner US-dollar – under andra halvåret 2008.

Pengaöverföringar används av mottagarna för att täcka grundläggande behov. När överföringarna minskar måste de länder vars befolkningar drabbas få stöd från annat håll, påpekade Maria Fernanda Espinosa, permanent företrädare för Ecuador i FN, under seminariet.

– Överföringarna är Ecuadors näst största inkomstkälla efter oljeexporter.

Till skillnad från många tidigare recessioner är den nuvarande ekonomiska krisen global. Därmed gynnas inte vissa regioner på bekostnad av andra, vilket medför att migrantarbetarna inte kan flytta till alternativa destinationer där arbetstillfällen står att finna. Av den anledningen är de skärpta regler gentemot migrantarbete som flera länder antagit sedan lågkonjunkturens början problematiska, menade flera av seminariedeltagarna. För migrantarbetarna ökar den ekonomiska nödvändigheten av att stanna utomlands när även situationen i ursprungslandet blir mer ansträngd, och restriktivare regler eller påtvingat återvändande riskerar då att förvärra en redan svår situation.

– Det kommer att förstärka stigmatiseringen och exkluderingen av migranter, varnade Colleen Thouez, chef för FN:s utvecklingsorgan Unitar.

Hon argumenterade för att staters politik kring återvändande bör bygga på incitament snarare än tvång, vilket bör innehålla direkt ekonomiskt stöd i ursprungslandet.

Andra förslag som lades fram under seminariet var sänkta transaktionskostnader för pengaöverföringar och riktat utvecklingsbistånd för att skapa arbetstillfällen i de länder som är ekonomiskt beroende av att medborgarna tar arbete utomlands.

Huruvida förslagen kommer att hörsammas är dock tveksamt menar Luca Dall’Oglio, FN-obesrvatör vid Internationella migrationsorganisationen. Migrantarbetare utan rösträtt står sällan högst på listan över prioriteringar när arbetslösheten stiger inom den egna väljarkåren.

– I tider av kris är det svårt för politiker att motivera att pengar ska gå till migranter, men de måste ha modet att göra detta, säger han.

Rekommenderade artiklar

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

”Detta är finanskris version 2.0”

Finanskrisen som nu skakar oss är bara en fortsättning på krisen 2008. Det beror på att orsakerna till den första krisen – en lånedriven ekonomi och höjda oljepriser – aldrig botats. Det menar Martin Saar, ordförande i föreningen Aspo Sverige, som studerar och informerar om konsekvenserna av en kraftigt minskad oljeproduktion.

Lokal valuta minskade fattigdomen i favela

En autonom valuta vid sidan av den nationella har skapat en positiv utvecklingstrend i en av Brasiliens många favelas – marginaliserade stadsdelar.

– Det är viktigt att varje bostadsområde hittar sin egen politik, och framför allt att valutan inte centraliseras utan alltid är så lokal och självständig som möjligt, säger Iziane Silvestre, representant för lokala Banco Palmeiras.

© 2019 Fria Tidningen