Ulla har sju sorters sopkärl | Fria Tidningen
Eva Olsson

Fördjupning


Eva Olsson
Fria Tidningen

Ulla har sju sorters sopkärl

Ulla Wikström är hemkunskapslärare. För henne finns miljötänkandet alltid med vare sig det är i skolan eller hemma.

– Varje individ har ett val som påverkar miljön och naturen positivt och negativt. Vi konsumenter kan göra skillnad genom våra val, säger hon.

För Ulla Wikström är återvinningen en självklarhet. Och i första hand försöker hon återanvända och till exempel använda plastburkar som matlådor eller bromkrukor. Hon har också bojkottat färdigmat och läskburkar.

– Man måste ifrågasätta förpackningarna och göra andra ställningstaganden. Det är idiotiskt att köpa en aluminiumburk som man dricker upp på fyra minuter och sedan kastar bort. Man måste tänka att de inte ska behöva fara under jord för att ta fram en ny. Jag försöker se alla förpackningar som råvaror, säger hon.

Klassrummet står tomt men om en halvtimme kommer det att fyllas av högstadieelever. I dag ska de få lära sig att baka pizza. Men i matlagningen gör hon också eleverna uppmärksamma på att tänka klimatsmart.

– Det som är kul är att jag faktiskt har rätt att jobba med de här frågorna på lektionerna. Det står i läroplanen, säger hon.

I arbetet ingår att informera eleverna om hur man till exempel källsorterar. Ulla Wikström har stött på flera elever som har växt upp med föräldrar som varit helt omedvetna eller ointresserade av att källsortera. Men hon hoppas att skolan då kan lära barnen, som sedan kan föra det vidare hem.

 

Totalt har Ulla Wikström sju sorteringstunnor hemma. Komposten hamnar inte i någon brun låda, eftersom hon har hästar komposterar hon själv. Hon erkänner att hon inte har så stor koll på vart hennes resterande avfall tar vägen, men hon litar på att det hamnar rätt.

– Jag känner mig trygg med att soporna hamnar rätt. Jag är mer oroad för alla dem som inte sorterar.

Hon tycker det är bra att konsumenterna har det största ansvaret för återvinningen. Större ansvar på kommuner och insamlingsföretag skulle betyda ökade kostnader.

– Man ska inte flytta ansvaret utan behålla det som en central lösning, säger hon.

 

Ulla Wikström har själv varit aktiv inom Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen. Hon tror att det är viktigt att man inte tar bort frivilligheten och lägger in skuldsummor om man inte sköter sig.

– Summorna skrämmer inte folk. Då ska man hellre driva igenom utbildningar på arbetsplatser och i skolan. Lite stöd så kan nog folk komma i gång. Men det är viktigt att börja med barnen. Redan i förskolan tycker jag att det måste finnas ett forum för miljö och källsortering.

Hon tycker ändå att medvetenheten har blivit större men att det måste bli betydligt mycket bättre.

– Det behövs ett större kliv. Man kan inte bara sätta det på individnivå. Det svåra med ett demokratiskt samhälle är att om det fattas bra beslut och folk inte ser det eller förstår så kan de välja bort politikerna.

Men för henne är återvinningen bara en del av allt det som måste göras. Hon tycker att det första steget är att göra valen redan i butiken för att ställa krav på producenterna. Sedan att man också måste fundera över att leva mer miljövänligt över huvud taget.

– Återvinningen måste få vara i fokus. Och jag är övertygad om att de som källsorterar är ganska medvetna om miljön. Det är ett bra första steg som man kan ta som privatperson.

Rekommenderade artiklar

Forskare vill minska ökningen av avfall

Vi blir allt bättre på att återvinna, samtidigt som avfallsmängden ökar alltmer. Om 20 år kan mängden sopor ha fördubblats – och då fungerar inte systemet som det ser ut i dag. Energiteknikforskaren Tomas Ekvall tror på högre moms på vissa produkter för att minska konsumtionen och därmed avfallet.

Lång väg från återvunnen tidning till ny

Genom att konsumenten sorterar sitt återvinningsbara avfall kan återvinningsprocessen börja. Men vägen från insamlingsbehållarna och tillbaka till konsumenternas hand är krokig. Flera hundra företag arbetar tillsammans för att varje materialslag ska hamna på rätt plats och återvinnas.

© 2021 Fria Tidningen