Kommuner och landsting kräver mer pengar för att klara välfärden | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Kommuner och landsting kräver mer pengar för att klara välfärden

För att säkra välfärden i kommuner och landsting krävs mer pengar från regeringen. Det visar vårens rekordmörka och rekordtjocka ekonomirapport som Sveriges kommuner och landsting tagit fram.

När Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterade vårens ekonomirapport skruvades framtidsoron som redan finns i och med den ekonomiska nedgången upp ytterligare ett hack. Den ekonomiska situationen för kommuner och landsting år 2010 och 2011 spås bli kärvare än förväntat.

– Vi kommer inte att gå torrskodda igenom det här. Jag tror inte att någon har varit beredd på tyngden och kraften i den här krisen, konstaterar SKL:s ordförande Anders Knape.

Enligt rapporten bedöms underskottet för kommuner och landsting under de två kommande åren bli 12 miljarder respektive 16 miljarder kronor. De 7 miljarder regeringen sköt till i vårbudgeten räcker inte. SKL bedömer att ytterligare 13 miljarder behövs för att kommuner och landsting inte ska tvingas till skattehöjningar.

– Det vore en väldigt klok politik av regeringen att skjuta till mer pengar. Det finns fler än vi som vill se en kraftfullare konjunkturpolitik, säger Stefan Ackerby, tf chefekonom på SKL.

Även Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet anser att regeringens stimulansåtgärder är otillräckliga. Försörjningsstödet spås öka med 3,5 miljarder kronor när arbetslösheten stiger, samtidigt som SKL befarar att 6 000 offentliga jobb försvinner nästa år. Behovet av pengar är stort, men ytterligare stimulanspaket har avvisats av regeringen. Anna Charlotta Johansson, pressekreterare hos Anders Borg (m), hänvisar till vad finansministern tidigare sagt i frågan.

– Det skulle i det här läget försämra statsfinanserna och utsätta ekonomin för uppenbara risker. De offentliga finanserna är osäkra och jag vill inte hamna i läget att behöva föreslå skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden, som man nu tvingas till i andra länder, kommenterar Anders Borg.

Många kommuner kommer dock att tvingas välja mellan skattehöjningar eller personalneddragningar. Anders Knape räknar med att kommuner och landsting i genomsnitt höjer skatten med 21 öre, vilket motsvarar 3,5 miljarder kronor.

– Kommunerna drar sig lite för att höja skatten. Men om de tar en skattehöjning tror vi att de lägger på några extra ören för att gardera sig mot vad som händer framöver, säger Anders Knape.

Vilken effekt personalnedskärningarna får är i dagsläget svårt att sia om. SKL betonar att man inte bör jämföra den offentliga sektorn med industrikrisen, men att besparingar i offentlig verksamhet alltid är känsliga.

– Till skillnad från andra branscher sjunker ju inte efterfrågan på kommuners och landstings tjänster när ekonomin sviker. Tvärtom ökar efterfrågan och förväntningarna på våra tjänster ständigt, vilket gör vår sektor särskilt utsatt i ett läge där inkomsterna minskar, säger Anders Knape.

Anders Knape menar att ytterligare statsbidrag skulle vara en garant för att säkra välfärden. Men tuffare tag mot regeringen är han tveksam till.

– Vi ska klart och tydligt visa vilken situation vi befinner oss i och argumentera för varför vi tycker att staten ska vara med och lösa situationen. Men vi vill inte ha något slagsmål för att komma dit, säger Anders Knape.

Statsminister Fredrik Reinfeldt menar att regeringen redan tagit sitt ansvar i frågan.

–Vi har trots små egna resurser tillfört sju nya miljarder för nästkommande år. Nu vet kommuner och landsting om förutsättningarna, nu måste de också ta sitt ansvar, säger han till Sveriges radio.

Rekommenderade artiklar

”Regeringen har ingen politik för ensamföräldrar"

De sänkta ersättningsnivåerna för arbetslösa och sjukskrivna har förvärrat den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar. Det menar Helene Sigfridsson på organisationen Makalösa föräldrar. ”Vi har fått in rapporter om att många ensamföräldrar inte längre har råd med medicin och glasögon till sina barn. Det är ovärdigt att det här ska behöva hända i ett land som Sverige”, säger Helene Sigfridsson på Makalösa föräldrar.

Ekonomin bättre än väntat

Läget för svensk ekonomi ljusnar. Finansminister Anders Borg (M) skriver upp prognoserna och förutspår att arbetslösheten inte kommer att nå samma höga nivåer som under nittiotalskrisens värstingår.

Lönekampen hårdnar i lågkonjunkturen

Höjda löner stimulerar ekonomin. Det menar fackförbunden när lönedebatten med arbetsgivarna skruvas upp inför valrörelsen 2010. "Det är viktigt att lönerna ökar när vi har en efterfrågekris", säger LO-ekonomen Mats Morin.

Ärlighet varar längst i den gröna handeln

Hur gröna är egentligen de företag som kunderna uppfattar som grönast? Eva Eiderström på Naturskyddsföreningen menar att man bör ta den senaste kundundersökningen med en nypa salt. ”Det finns många små gröna företag med knappa resurser som inte har lika stor möjlighet att nå ut”, säger hon.

© 2019 Fria Tidningen