Dokument skriver historia | Fria Tidningen
  • Den legendariske tågmålaren Nug porträtteras i Overground 2. Enligt rykten har han färglagt 10 000 vagnar i Europa
Fria.Nu

Dokument skriver historia

Overground 2 är Dokument förlags efterlängtade andra del i serien om Nordens graffitimästare. Åtta skribenter porträtterar lika många stilbildande målare, och ett omfattande bildmaterial från tre decennier medför att boken lockar både till läsning och sporadiskt bläddrande. Lika mycket en coffeetable-bok för blivande klottrare som ett lämpligt ingångsverk för den som vill skapa sig en förståelse för ett alltjämt kontroversiellt kulturellt uttryck.

Skribenterna är dock ojämna som stilister. De tar olika grepp för att skildra sina respektive målare, och lyckas också olika bra. Josefine Adolfssons porträtt av Adams är kanske det innehållsmässigt mest intressanta, men författarinnan lägger in mycket av sig själv i texten - som i slutändan delvis blir en redogörelse för deras möte. Det kan vara passande i rätt sammanhang, men ligger här farligt nära gränsen då fokus flyttas från berättelsen till berättaren.

Det rakt motsatta gör Björn Almqvist, till synes nödd och tvungen, då han ska porträttera den fåordige Nug. Den legendariske tågmålaren, som enligt rykten från den tid då jag själv sprang runt med sprejburkar i ryggsäcken färglagt mer än 10 000 vagnar runt om i Europa, tycks inte haft någon större lust att bli intervjuad. Istället berättar andra framstående målare om honom, som person, som artist och som fenomen. Det fungerar mycket väl, och ger ett träffsäkert inifrånperspektiv.
De graffitiartister som porträtteras i Overground 2 är inga nybörjare, och många har arbetat med uttrycket sedan 1980-talet. För boken som helhet är detta en fördel, av flera skäl. Förutom det uppenbara - att det finns en diger produktion att skildra - så för urvalet av konstnärer med sig ett i sammanhanget långt tidsperspektiv som ger berättelserna en mångfald av bottnar.
För trots att Overground 2 är fast förankrad i en subkultur så blir den mer än ett nedslag i en ungdomsrörelse, mindre av en ögonblicksbild och mer av översiktlig konstnärlig utveckling.
Och dessutom blir den, kanske oavsiktligt, ett intressant och ganska unikt dokument över graffitikulturens inverkan på individen.
Att observera de största namnen är också ett sätt att förstå konstformens utveckling. Det är de konstnärer som skildras i boken som utvecklat graffitin. Genom att ha präglats av ett bildspråk, modifierat detta, blandat in yttre element och sedan återvänt till rötterna. Om och om igen.

Overground 2 blir på så vis inte bara en samling personliga berättelser, utan även en historieskrivning. En dokumentation över en ytterst vital konstform som i stor utsträckning definierats av att alltid ha oddsen emot sig.
Att samla materialet mellan två pärmar är bra, för mycket av det är redan borta, och mycket lite av det kommer någonsin att pryda väggarna på ett galleri. Vore man kritisk skulle man kunna kalla det läsvärt och en fest för ögat. Vore man mer spontan är nog 'smärre kulturgärning' det första uttryck man skulle använda.

Fakta: 

OVERGROUND 2
Redaktörer: Tobias Barenthin Lindblad &
Malcolm Jacobson
Förlag: Dokument förlag

Rekommenderade artiklar

Suverän Pirinensamling

När Kvarteret Kniven, en samlingsvolym över Joakim Pirinens 1980-tal, kom 1989 utnämndes den av Expressens kulturredaktion till årtiondets bästa svenska bok. När Galago nu, 20 år senare, ger ut en nyutgåva har originalets redan imponerande 256 sidor utökats till 416 för att kunna härbärgera även delar av Pirinens 1990-talsproduktion.

Världspolitiken som tragedi och fars

På världssamfundets politiska arena utspelas en maktkamp mellan hökar och fredsduvor. USA:s president och Storbritanniens premiärminister vill kriga, men måste först besegra motståndet inom de egna administrationerna. Och mitt i denna konflikt hamnar Simon Foster (Tom Hollander), en brittisk biståndsminister som har mycket att lära om mediehantering.

Bromander låter tuschen styra intensiteten

Henrik Bromander, som för Fria Tidningars räkning nu tecknar serien Kidnappningen, har gjort skönlitterär debut. Och med risk för att låta viktig – något man kanske undantagsvis kan tillåta sig då man följt en upphovsmans produktion (nästan) från början – är Det händer här i stort sett exakt vad jag väntat mig.

Handboken – politisk folkbildning i serieform

Handboken är onekligen en passande titel på Karolina Bångs debut. Hon har såväl journalistiska som folkbildande ambitioner. Tecknade berättelser om politiska rörelser som Riot grrls och Queer nation, baserade på dokumentärt material, blandas med rena instruktionsmanualer om polyamori och ickenormativa relationer.

Träder över flummighetsgränsen

Första gången jag hörde Göteborgsbandet Kultiration var i samband med att gruppens andra album, Grogrund, släpptes 2005. Fördomar kan fungera som ett effektivt hörselskydd, men den genretypiska andligheten till trots var jag snabbt tvungen att kapitulera. Marcus Berg sjöng om att tåga ut ur Babylon och om att odla jorden som om han trodde på vartenda ord, som om han bodde i en värld där varken trådlöst internet eller iphones existerade. Och vem uppskattar inte en god saga?

Fria.Nu

© 2021 Fria Tidningen