'Bush är den sämsta presidenten i min livstid' | Fria Tidningen
Fria.Nu

'Bush är den sämsta presidenten i min livstid'

Han är en av världens mest lästa författare. Nu ger John Irving ut den första romanen på fyra år. Tills jag finner dig är en tegelstensroman som har tagit nio år att skriva. Under sitt besök i Stockholm talade han om boken, men också om sin syn på tillståndet i hemlandet - och om brottning.

Den 13 juni var John Irving i Kulturhuset. In på scen kommer en trevlig farbror i kortärmad skjorta och en säregen tatuering på höger underarm. Det är startsymbolen i en brottningsmatch, berättar Irving. Men mest pratar han om sin nya bok, som just börjat säljas i Sverige.

John Irving föddes 1942 i New Hampshire i USA. En tid undervisade han i litteratur på universitetet. Men sedan han började tjäna mycket pengar på sina böcker har han kunnat bli författare på heltid. Han har råd att lägga massor med tid på research. Den senaste boken började förberedas redan 1997.

- Det är en lyx att kunna ta all tid som behövs för en bok, menar Irving.

Om du gillar Irving, läs boken! Du kommer att dras med i fantastiska historier och förstå varför han valt vissa teman i tidigare böcker.

Om du inte känner till Irving, läs inte den här boken! Du kommer att tycka att den är en tegelsten matad med sexuella ungdomsminnen. Börja istället med Garp och hans värld eller Hotell New Hampshire.

En stor del av boken handlar om huvudpersonen Jack som utsätts för ett sexuellt övergrepp när han är tio, och därefter får en stark dragning till äldre kvinnor. Det är mycket sex i boken. Men den handlar även om prostituerade, orgelmusik, tatuerare och sökandet efter Jacks försvunne fader.

Boken är Irvings mest självbiografiska. Först skrevs den i första person, men ändrades till tredje person, delvis för att historien låg för nära hans egen barndom.

John Irving berättar att hans egna första sexuella erfarenhet var när han var elva, med en kvinna som var något på 20. Irving vill inte kalla det för övergrepp. Han tyckte fortfarande om henne efteråt. Men han kände skam och ville inte att det skulle hända hans egna söner när de blev elva.

- Jag fick för- och efternamn efter min far men ingen i min släkt ville berätta vem han var. Min mor sa alltid 'när du är gammal nog'. Först när jag var 39 fick jag se de gamla brev som min far skrivit till min mor. Det var första ledtråden till min far.

Och först då John Irving skrev på den här boken fick han kontakt med sin halvbror. Men då hade pappan varit död i fem år.

Enligt John Irving måste god litteratur ha ett socialt patos, en underliggande ilska.

- Jag betraktar mig själv som en New England-författare, snarare än en amerikansk författare. Folk från New England är smartare än folk från övriga USA. Det var ju inte vi som röstade på den nuvarande presidenten.

Jaså, vad är det för fel på president Bush?

- Jag tillhör Vietnamgenerationen. Och nu har Bush delat vårt land ännu mer än på den tiden, på alla sätt. Detta är den sämsta presidenten i min livstid.

- Amerikaner vänds mot amerikaner. Hela den kristna högern har kommit in i politiken tack vare Reagan och Bush.

- Jag tror att en del islamistiska grupper är farliga och behöver attackeras eller fångas in. Men kriget mot Irak har ju inget med det att göra, det var bara svepskäl. Jag gråter inga krokodiltårar för Saddam, men hans regim var sekulär, och nu riskerar Irak att bli mer fundamentalistiskt.

- Bushs inrikespolitik är även den en katastrof, med bland annat ultrakristna, hets mot homosexuella, och ökande klyftor i samhället, menar John Irving.

Fakta: 

Typiskt för en John Irving-bok
Vissa teman återkommer i Irvings böcker, som pusselbitar ur författarens eget liv:
Brottning: John Irving är brottare. Han har ett gym hemma och tränar två timmar om dagen. 'Brottning är som meditation', säger han.
Internatskolor eller liknande anstalter i nordöstra USA. Han har arbetat som lärare.
Ovanliga sexuella debuter: Irving har utsatts för övergrepp som barn.
Försvunna föräldrar - hans föräldrar skildes tidigt och hans far tog aldrig kontakt.

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

© 2021 Fria Tidningen