'Kvinnliga stridspiloter är viktiga förebilder' | Fria Tidningen
  • Piloten Simone Aaberg Kaern blickar upp i skyn. Där finns friheten, men samtidigt är luftrummet starkt begränsat och det blev därför en stor utmaning
Fria.Nu

'Kvinnliga stridspiloter är viktiga förebilder'

Om konsten att flyga till Kabul är en hoppingivande film som handlar om något så ovanligt som kvinnliga stridspiloter. Konstnären och piloten Simone Aaberg Kaern och filmaren Magnus Bejmar berättar för Fria Tidningar om vikten av att våga följa sin dröm, om frihet, jämställdhet och fred.

Simone Aaberg Kaern är konstnärinna och hennes utställningar, bland annat om kvinnliga stridspiloter, har fått mycket uppmärksamhet i hemlandet Danmark. 1997 blev hon bland annat vald till årets konstnär. Den nya filmen Om konsten att flyga till Kabul har vunnit priser på olika filmfestivaler världen över och hyllningarna tycks aldrig ta slut.

Det hela började när Simone råkade läsa om en ung flicka i morgontidningen. Flickan hette Farial och bodde i Afghanistan. Där rasade kriget och trots skräckens hårda grepp vågade Farial 'sticka ut hakan och önska sig någonting', som Simone Aaberg Kaern säger. Farial ville bli stridspilot.

Om konsten att flyga till Kabul handlar mycket om friheter och rättigheter. Främst handlar den kanske om att luftrummet borde vara fritt och tillgängligt för alla. Hur länge hade ni funderat över de här frågorna innan ni började arbetet med filmen?

- I flera år. Jag har länge varit pilot så någonstans har det varit en självklar fråga för mig. Efter den 11 september skärpte USA dessutom sina förbud och frågan blev ännu mer aktuell. De kräver full dominans. I januari förra året läste jag om Farial i tidningen. Jag beslutade mig i samma ögonblick som jag läste, jag fick en omedelbar känsla och förstod vad jag måste göra!

Hur blev du bemött som kvinnlig pilot i arabvärlden?

- Även om vissa saker var problematiska så tycker jag ändå att jag blev väl bemött på det stora hela, säger Simone Aaberg Kaern. Jag tror också att detta att jag är pilot har ingjutit en viss respekt för mig, en respekt som jag inte skulle ha fått annars.

- Lika konstig som Simone är för människorna i Afganistan, lika konstig är jag som har en kvinnlig chef, inflikar kollegan Magnus Bejmar. Det är ju Simone som är kapten, jag är bara crew, det kan vara väldigt svårt att förstå för många som lever i en arabisk kultur.

Hade det gått att genomföra resan utan en man?

- Det hade gått att resa ensam, menar Simone Aaberg Kaern. Ibland när det var mörkt klädde jag ut mig. Jag tog på mig stora kläder och så gick jag med käpp som en riktigt gammal man för att slippa undan problem på gatorna. Allting går.

Hur tänker du kring Farial i dag, kan du förstå henne och hennes familjs sätt att agera?

- Det är något som jag ständigt tänker på. Jag träffade två flickor från Afghanistan när vi var i USA. De såg filmen och reagerade väldigt annorlunda jämför med många västerlänningar. Istället för att reagera mot Farials familj och deras 'snäva' gränser för vad hon fick och inte fick göra så reagerade de två flickorna starkt på att jag projicerade mina drömmar på Farial. De såg en helt annan sida av filmen.

Vilka förväntningar hade ni inför resan och har ni uppnått dem?

- Utopin mötte verkligheten och jag är egentligen förvånad att vi alls kom till Afghanistan, säger Simone Aaberg Kaern. Farial gick från idé till verklighet och hon fick flyga. Jag tycker verkligen att projektet har lyckats.

Magnus Bejmar är glad att han i dag kan tala om jämställdhet på ett annat sätt än tidigare.

- När jag pratar på filmfestivalen i USA kan jag berätta om de pappor som i dag tillåter sina döttrar att flyga i Afghanistan, jag kan slåss för kvinnors rättigheter. Kanske hade amerikanerna kallat mig för galen feminist om jag sagt allting med andra ord, men när jag berättar att jag gör detta för min dotter, för att ge henne samma rättigheter som jag har haft, då jublar publiken. Det är ju samma fäder överallt, alla har vi döttrar, och självklart vill vi ge dem tillgång till hela världen om vi kan.

- Tänk vilken kort tid det har tagit för västvärlden att kämpa fram de rättigheter vi tar för givna i dag, säger Simone Aaberg Kaern. Samtidigt finns det fler kvinnliga stridspiloter i Turkiet än vad det finns i hela Europa. I Sverige finns bara en. Bakgrunden till det hela är Atatürks dotter, Sabiha Gökçen, som bad sin pappa att få bli pilot. Hon har varit en viktig förebild för tusentals kvinnliga stridspiloter.

Jag förstår verkligen kampen för den fria luften och jag förstår fascinationen över kvinnliga piloter. Däremot har jag svårare för att förstå mig på att ni beundrar stridspiloter. Hur kan ni beundra soldater så djupt, när hela filmen bygger på tankar om fred och frihet?

- Vid första världskriget förnekades kvinnor flygrätten men till andra världskriget fanns massor av kvinnliga stridspiloter. Man såg det inte som en skyldighet att strida, man såg det som en rättighet som man slogs för, precis som för rösträtten och andra rättigheter som varit uteslutande för män. När jag upptäckte de kvinnliga stridspiloterna hittade jag plötsligt nya starka kvinnliga förebilder och jag tror verkligen att kvinnliga piloter fortfarande är en viktig positiv förebild, såväl i Sverige som i USA, Danmark och Afghanistan, säger Simone Aaberg Kaern.

Magnus Bejmar instämmer:

- Här i Sverige är vi så vana att se militären som något naturligt ont: 'militären dödar, punkt'. Men det är inte så, många rättigheter beror på militären. Vi har en bild av feminismen som en fredsönskande organisation men faktum är att de tankarna etablerades på allvar först under 60-talet. Man har haft en genomgående tanke om att kvinnor och fred hör ihop.

- Vi förnekar vår mörka sida men vi är både och, säger Simone Aaberg Kaern. Om vi förnekar att militären finns så utesluter vi oss själva från en stor del av samhället. Piloter har en topposition i samhället och om vi glömmer bort alla kvinnliga stridspiloter så glömmer vi bort många starka kvinnor. De är verkligen viktiga förebilder. De har gjort mig till pilot. Det handlar om så mycket mer än bara flygning, det handlar om att kunna navigera sitt liv.

Fakta: 

Fotnot
Om konsten att flyga till Kabul hade Sverigepremiär i går, den 28 april.
* Simone Aaberg Kaern föddes 1969 och växte upp i Köpenhamn. Hon är utbildad konstnärinna efter studier i Danmark och Storbritannien och har bland annat ställt ut porträttsviten Sisters in the Sky på konstbiennalen i Venedig.
* 1996 tog hon sitt flygcertifikat vid Clacton Aero Club i Storbritannien.
* I maj 2006 visas hennes första stora soloutställning på Malmö konsthall.

Rekommenderade artiklar

Märkligt att möta ikoner

Han har gjort över 60 filmer, jobbat med storheter som Andy Warhol och inspirerat band som Army of Lovers. Elinore Lindén Strand har träffat en ikon: gayregissören Rosa von Praunheim. Det blev allt annat än ett lyckat möte.

Fria.Nu

Sundström i fablernas värld

Det är mycket Stefan Sundström nu. En dokumentärfilm är under inspelning, skivan Fabler från Bällingebro kom i onsdags och turnén har just påbörjats. Men Sundström värjer sig fortfarande för kändisskapet.

Fria.Nu

Skivbolagen måste sluta agera feodalväsende

Thomas di Leva har varit artist sedan 1980. Nyligen kom hans fjortonde soloalbum, Hoppets röst, som handlar om våra vägval i livet. Elinore Lindén Strand träffade di Leva och det blev ett öppenhjärtigt samtal om Krav-bananer, märkeskläder, internets möjligheter och sexualitet. Samt meditation, förstås.

Fria.Nu

Tjuvlyssnarna som hör allt du säger

Med inspiration från New York startade studenterna Gloria Golmohammadi och Damon Rasti hemsidan tjuvlyssnat.se för några månader sedan. Sidan innehåller de mest otroliga tjuvlyssningar från hela Sverige och har på kort tid blivit mycket populär. Till hösten planeras en bok med de bästa historierna.

Fria.Nu

'Att äntligen få göra långfilmsdebut'

Susanna Edwards är kanske mest känd för kortfilmen I skuggan av solen och de uppmärksammade dokumentärerna Respect! och Fackklubb 459. Nu är hon aktuell med långfilmsdebuten Keillers Park. Vi träffade henne för ett samtal om homofilm, kärlek och normer.

Fria.Nu

© 2021 Fria Tidningen