.

Kapuscinski föddes i Pinsk, nuvarande Vitryssland, 1932. Herodotos föddes i Halikarnassos, nuvarande Turkiet, cirka 485 före vår tideräkning. Så vad har dessa två personer gemensamt?
När Ryszard Kapuscinski växte upp var andra världskriget just slut. Han studerade historia i Warszawa och blev journalist. En nyfikenhet på 'det främmande' fick honom att bli utrikeskorrespondent. Från det slutna samhället i Polen kunde han överskrida nya gränser, både fysiska och kulturella sådana.
Han arbetade i Afrika, Indien, Kina och Sydamerika. Han lärde sig samla fakta på plats, genom att möta 'den andra' och vara öppen för andra kulturer. Under sina resor hade han alltid med sig Herodotos berättelser som reselektyr.
Den 16 mars var Ryszard Kapuscinski på Kulturhuset i Stockholm för att berätta om sin bok och svara på frågor.

Hörsalen är proppfull och alla platser är slutsålda. På podiet står en fryntlig farbror i säckig kostym. Han ser snäll ut. Glad att möta publiken, men med delade känslor inför att delta i personliga framträdanden.
- Tidigare satt en författare mest och skrev, men nu för tiden förväntas man delta i så mycket annat.
Sådant tar tid, säger författaren, som helst vill ha mer tid att ägna sig åt sitt arbete.

Varför är Herodotos så intressant?
- Herodotos föddes i en dramatisk tid, och levde samtidigt som Buddha och Konfucius. I Grekland var det ett århundrade fyllt av konflikter, som måste överblickas och förklaras. Även vi lever i en dynamisk tid, där många händelser staplas på varandra samtidigt, så att vår tid blir svåröverblicklig.
- På Herodotos tid var grekerna arroganta och ansåg att de var omgivna av ociviliserade 'barbarer'. Herodotos hävdade att andra civilisationer var jämlika, och delvis överlägsna den grekiska. Det påståendet var en chock för grekerna. Men även vi européer har samma problem, samma okunskap och förutfattade meningar.
Kapuscinski berättar att resorna på Herodotos tid var långsamma och besvärliga. Men på sätt och vis friare än i dag. Då fanns varken pass eller visum. Hade man bara tid och pengar så stod gränserna öppna.
Herodotos tvingades samla sina fakta på plats genom att möta 'den andra'. Vår tids reportrar måste lära sig att göra samma sak. Kapuscinski menar att vi européer måste lära oss att vara mer ödmjuka inför andra kulturer, för att förhindra framtida konflikter.

Kapuscinskis bok är en resa i tid och rum. Vi får möta kung Krösus, som förgäves försöker erövra Persien (inklusive nuvarande Irak). Jämförelserna mellan Herodotos i antikens värld och Kapuscinski i vår tids verklighet smälter samman och blir något allmängiltigt. Människorna har inte förändrats så mycket genom tiderna. Tyranner, fjäsk och grymheter återkommer.
På sätt och vis är vi människor dömda att ständigt upprepa misstag. Men vi har alltid chansen och valet att öppna våra ögon för att undvika dessa misstag.
Boken säger mycket om människan och vårt sätt att se på främlingar och andra kulturer.