I morgon väljer chilenarna president för fjärde gången sedan demokratin återinrättades år 1990. Regeringskoalitionens kandidat, Michelle Bachelet, ser ut att gå mot en säker seger. Bakom henne gör två högerkandidater upp om en plats i den andra valomgången.

Huvudstaden Santiago de Chile har i år julpyntats med valpropaganda. Om man inte är insatt i politik är det dock svårt att veta vem som är vem. På valaffischerna står inte vilket parti de porträtterade kandidaterna tillhör utan enbart numren på deras listor. De motton som ska fånga väljare är för det mesta intetsägande fraser som: 'jag står på din sida', 'det går!' eller 'vi är vänster'.

Bachelet hoppas på att få över hälften av rösterna och därmed slippa en andra valomgång. Enligt opinionsundersökningarna kommer hon dock inte att lyckas. Den tidigare Pinochet-medarbetaren Joaquín Lavín kämpar om andraplatsen med mångmiljonären Sebastián Piñera. Den sistnämnde stödde nej-sidan under folkomröstningen som hölls 1988 om huruvida Pinochet skulle fortsätta vid makten, eller ej.

Joaquín Lavín, som förlorade mot Ricardo Lagos i det förra presidentvalet, sätter sitt hopp till kvinnorna. Han utlovar pension till hemmafruar och har en speciell kampanj, 'Det är din tur', som vänder sig till kvinnor.

Enligt statsvetaren Ricardo Israel handlar valet just om hur den chilenska högern kommer att se ut i framtiden.

- Piñera har råd att förlora, men det har inte Lavín. Om han missar andraplatsen är hans politiska karriär sannolikt över. Om Piñera gör ett bra val och kristdemokraterna (som ingår i regeringskoalitionen) misslyckas kan de komma att bilda en allians i framtiden.

Kristdemokraterna är det största partiet i koalitionen Concertación som vunnit samtliga presidentval sedan 1990. Men för andra gången hämtas presidentkandidaten från socialistpartiet. Michelle Bachelet har varit hälso- och försvarsminister. Hon är mycket populär och valdes till kandidat på grund av de undersökningar som visade att hon hade stora möjligheter att vinna ett presidentval. Bachelet kräver inga stora förändringar utan säger sig vilja göra Chiles nyliberala ekonomiska modell mer human.

Till vänster om Bachelet har Tomás Hirsch lyckats knipa några procentenheter av väljarkåren. Han företräder en koalition där humanistpartiet och kommunistpartiet ingår. Hirsch är den enda kandidaten som vill förändra den nyliberala modellen. Han efterlyser en rättvisare fördelning av inkomsterna och vill öka de sociala utgifterna från dagens 15 procent av BNP till över 30 procent.

De tre stora kandidaterna vill alla förbättra modellen, men inte byta ut den. Den flexibla chilenska arbetsmarknaden är hård och de fasta anställningarna har minskat kraftigt. Men köpkraften är betydligt högre än i grannländerna. Fattiga peruaner och bolivianer som tidigare sökte sig till Buenos Aires i jakt på jobb väljer i dag ofta Santiago.

Den före detta diktatorn Augusto Pinochet är inte längre en maktfaktor i chilensk politik, snarare ett politiskt kadaver. Ett bevis på detta är att han sattes i husarrest misstänkt för korruption kort före sin 90-årsdag i slutet av november. Den del av högern som tidigare stött generalen låtsades som ingenting. Att uttala sig om Pinochet är det samma som att förlora röster. Men det valsystem som den avgående juntan lämnade efter sig gynnar den näst största politiska kraften i landet, det vill säga högern, på mindre partiers bekostnad.