I Uppsala saknar tre av tio anställda inom äldreomsorgen fast jobb. Det skulle timanställningsprojektet som startade hösten år 2003 ändra på, men sedan dess har inte mycket hänt.

  - Jag är oerhört besviken. Om timanställningsprojektet fullbordats hade kommunen sparat pengar och de äldre fått bättre vård vid det här laget, säger Jan Ask (s), kommunalråd med ansvar för vård- och personalfrågor.

Timanställningsprojektet är ett samarbete mellan kommunen och fackföreningen Kommunal. Timanställningarna ska minska och tre flugor slås i en smäll: sänkta kostnader för kommunen, ökad trygghet för personalen och kvalitet för de äldre.

Under år 2004 lades scheman om på många arbetsplatser inom äldreomsorgen i Uppsala. De fast anställda tvingades jobba fler helger och blev mer lediga under veckorna för att minska timanställningarna. I år har chefer och fackliga arbetsplatsombud gått en kurs där de får räkna ut vad det kostar att anlita timanställda och fast anställda. Äldreomsorgen håller på att omstruktureras. Kommunen lägger ner och flyttar boenden och en del personal får byta arbetsplats.

Underskottet för äldreomsorgen var 53 miljoner år 2003, men efter besparingar gjordes ett överskott på en och en halv miljon förra året.

- En ekonomi i balans har prioriterats högst de två senaste åren, säger Britt Luttinger, personaladministratör i äldreomsorgen.

Hon berättar att flera chefer därför känner sig tvingade att timanställa för att täcka upp för frånvaro, istället för att ha en större grundbemanning. Den timanställda jobbar bara de timmar som verkligen behövs.

Cheferna kan inte ensamma minska timanställningarna. Det krävs vikariepooler för flera arbetsplatser eller arbetstidsmodeller där arbetsgivaren bestämmer att personalen ställer upp på vissa tider, anser Britt Luttinger.

Äldreomsorgens chef Johan Aulin konstaterar att vissa enheter sannolikt har färre timanställda än andra och ser det som ett tecken på att antalet skulle kunna minska utan vikariepooler och arbetstidsmodeller.

- Om jag föreslår åtgärder beror på hur förslagen från projektet utformas, men även på verksamhetens ekonomi och kvalitet, säger han.

Timanställningsprojektet får heller inte medföra en ekonomi i obalans. Då avbryts det, enligt Johan Aulin. Han medger dock att en tuff arbetsgivarpolitik kan stå i motsats till moral och etik.

- Det är lättare att minska timanställningarna i en verksamhet som inte är så ekonomiskt pressad. Har man lite mer resurser behöver man inte utnyttja personalen lika effektivt.

Vivi-Anne Kennbranth har utsetts till projektledare av både kommunen och Kommunal. Hon trodde att timanställningarna skulle minska när Kommunal fick igenom projektet med kommunledningen, men ännu har inget hänt.

- Det krävs en engagerad ledare för äldreomsorgen och politiker som driver på om projektet ska gå i lås. Det borde ha marknadsförts till äldreomsorgscheferna från början, säger hon.

Inför kommunfullmäktige i november har Jan Ask och andra politiker diskuterat om de ska ställa krav som ägare på de enheter som producerar äldreomsorgen. Vivi-Anne Kennbranth är positiv både till vikariepooler och till arbetstidsmodeller. Men hon tror att de anställda kan bli stressade om en för stor del av arbetstiden inte är schemalagd.

Företagsekonom: Chefer tvingas tänka kortsiktigt

Det är betydligt dyrare att plocka ihop timavlönade än att anställa en person fast, enligt ekonomen Paula Liukkonen. Ändå menar flera enhetschefer att de inte har råd att avvara sina timavlönade.

På ett hotell i centrala Uppsala hålls räkneövningar bland marmortrappor och kristallkronor. Ett tiotal fackliga arbetsplatsombud och deras chefer i Uppsalas äldreomsorg räknar på anställnings- och bemanningskostnad under handledning av Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hon använder ordet timavlönad istället för timanställd och menar att med timavlönade kan lönekostnaderna visserligen hållas under kontroll. Däremot ökar kostnaden för administration snabbt.

- Grundproblemet är att enhetschefer inte vet den verkliga kostnaden för olika anställningsformer och därför är det svårt att se den totala kostnaden för att ta hand om de äldre, säger hon.

Kostnader för administration måste mätas, hur man väljer att bemanna och hur stor frånvaron är. Liksom hur arbetskraften utnyttjas och vad de äldre får ut av resurserna. Av vikt är att de fackliga ombuden lär tillsammans med sina chefer.

- Det kan vara svårt att förstå vad ekonomer och ledning pratar om när de gör det över ens huvud. De anställdas klokskap och kunskap borde föras vidare till högre chefer och politiker.

- I verksamheten finns lösningen på problem och resursbrist. När vårdbehovet ökar snabbare än vad resurserna tillåter krävs en vilja till förändring hos politiker, chefer och anställda, säger Paula Liukkonen.

Flera chefer känner sig tvingade att ta in timanställda vid frånvaro för att hålla budgeten, istället för att satsa på en större grundbemanning som kostar mer. De tar bara in de timmar som verkligen behövs och timanställda är billigare än övertid för den ordinarie personalen.

- Jag tänker hela tiden på vad som är mest ekonomiskt. Budgeten är så snäv att det inte finns utrymme för något extra, säger Lisbeth Erkapers, chef för Granbommens äldreboende.

Tidigare hade hon två personer i en pool som var anställda för att hoppa in när det behövdes. Deras arbetstid utnyttjades till 95 procent, men det var inte tillräckligt. Hon hade inte råd med poolen trots att den gav kvalitet.

- Jag måste skaffa mig en ekonomisk buffert. Finns det lite andrum i verksamheten måste det skalas bort. De äldre blir oroliga när de inte känner personalen. Timanställda kan inte ta ansvar fullt ut för verksamhetens utveckling, de är inte med hela tiden.

Det är viktigt att cheferna får bättre insikt i vad anställningar kostar, anser kommunalrådet Jan Ask.

- De har inte förstått vad kostnader för olika anställningar innebär och det ska utbildningen råda bot på. Timanställda används ofta av ren slentrian.

- För att timanställningarna ska minska krävs ett stort engagemang och en vilja till förändring, säger Britt Luttinger, personaladministratör i äldreomsorgen.

När den första av tre dagar i hotellets konferenslokal är till ända gör Paula Liukkonen en iakttagelse.

- I dag var det ingen som berättade om att de gjort roliga saker på jobbet, samtalsämnet var strama budgetar.

Volontärer ska klara äldres behov

Uppsala får allt svårare att klara de äldres sociala behov. Den strikta biståndsbedömningen kan leda till stress och oro hos personalen. Det är politiker och forskare överens om.

I framtiden ska kommunen samarbeta med volontärorganisationer som ska ge äldre hjälp och stöd.

- Äldreomsorgen får betalt för varje timme och vi kan absolut inte göra mer än vad vi får pengar till. Biståndshandläggare har en strikt syn på omsorg och är inte så duktiga på att bedöma sociala sidor, säger Agneta Boström (s), ordförande i produktionsnämnden för vård och bildning.

För några månader sedan hade hemvården i Nyby en alltför låg bemanning. Om det vittnar Lena Gabrielsson, som är fackligt arbetsplatsombud.

- Vi hann inte rapportera. Personalen grät på morgonen på grund av arbetsbelastningen. Vi hann inte hålla de äldre i handen när de låg för döden. Inte heller hann vi dricka en kopp kaffe, vi blev helt slutkörda.

- Varje anställd skulle göra 40 besök hos äldre per kväll. För tillfället är det lugnare, nu har vi 30. Vi hade fler och mer krävande äldre då.

Beskrivningen av situationen för hemvården i Nyby stämmer delvis, enligt den före detta chefen Johan Göthberg.

- Vi hade ekonomiska problem och drog ner på personal. De anställda upplevde det som tungt.

Biståndsbesluten i äldreomsorgen blir allt mer detaljerade och avståndet ökar mellan biståndshandläggare och vårdbiträde. Det blir svårare att anpassa hjälpen till den äldre, enligt Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

- Det är ett hot mot god omsorgskvalitet. Personalen känner sig otillräcklig och de äldre får inte den hjälp de behöver.

Hon berättar att det tidigare var arbetsledaren som bedömde hur mycket hjälp som behövdes. Personalen på golvet kunde lättare framföra synpunkter och anpassa hjälpen till den äldre. Nu har 80 procent av kommunerna infört beställarutförarmodeller med både arbetsledare och biståndsbedömare.

- Marknadsmodeller hotar äldreomsorgen. De hämtas från varuproduktion och nationalekonomi. Det finns inget vetenskapligt stöd för att modellerna skulle fungera i äldreomsorgen, säger Marta Szebehely.

Enhetschefer som känner sig tvingade att anlita timavlönade för att det är billigast på kort sikt borde först räkna på alternativ med sin personal. Hjälper inte det borde de ta upp frågan med ledningen, anser företagsekonomen Paula Liukkonen, docent vid Stockholms universitet.

- Skulle det vara sådan brist på flexibilitet och så snäva ramar i ens privatekonomi skulle det gå illa. Det är totalt kasst för kvaliteten att låta ekonomin styra omsorgen.

Hur bör äldreomsorgen organiseras?

- Lyssna till baspersonalen och ge den ett schema som inte är för detaljstyrt. Ledorden bör vara tid, kontinuitet och handlingsutrymme, säger Marta Szebehely.

- Vi borde tänka mer på mänskliga värden. Äldreomsorgskooperativ i till exempel Italien har inte så mycket ekonomiska resurser, organisationen är lätt. Men det finns tid och engagemang för de äldre, säger Paula Liukkonen.

Modell för att minska timanställningar

Arbetstidsmodeller är nödvändiga för att minska timanställningarna. Det vet man i Skara och Markaryd. Medan den ena kommunen fick betala, slapp den andra skjuta till pengar.

Skara i Västergötland och Markaryd i sydvästra Småland är två kommuner som har kommit betydligt längre än Uppsala med att minska antalet timanställda och ge fler möjlighet till fast heltidsjobb. Markaryd införde en korttidspool och en långtidspool. Ortens satsning blev rikskänd som 'Markarydsmodellen'.

Till korttidspoolen rekryterades 15 undersköterskor vars uppgift blev att täcka all akut frånvaro.

- Vi sockrade ganska rejält genom att erbjuda dem som anslöt sig 2 000 kronor mer i månaden. Det var det enda beslut om ökade resurser vi tog, säger Rolf Lindholm, socialchef i Markaryd.

- I dag har vi i stort sett inga timanställda. All rekrytering sker genom poolen. Dessutom har vi höjt kompetensnivån och nyanställer bara personer med undersköterskeutbildning, fortsätter han.

Skara kommun tog de första åtgärderna för att minska timanställningarna år 2000. Enligt Kjell-Ove Karlsson, personalsekreterare i kommunens äldreomsorg, har verksamheten fått sysselsättningsstöd för att anställa folk.

- Vi fick satsa pengar i början. Det tar tid innan ett sådant här projekt bär frukt ekonomiskt, säger han.

Med hjälp av utökade resurser har personalen anslutits till tre olika arbetstidsmodeller (se faktaruta). Förändringarna i Skara börjar ge resultat i statistiken.

- Vi har en del arbete kvar, men vi har ändå lyckats minska antalet arbetade timmar av timanställda från knappt 130 000 år 2001 till 115 000 år 2004, säger Kjell-Ove Karlsson.

År 2003 kompletterades Markaryds båda pooler med att kommunen införde en arbetstidsmodell där en del av arbetstiden inte är schemalagd.

- Personalen har inte varit helt positiv till flytande tider. Många tycker att det är stressigt att tänka på att de måste fylla sitt schema varje månad. Misstaget vi gjorde från början var att beslutet inte förankrades ordentligt hos dem på golvet innan det genomfördes, säger Rolf Lindblom.

Arbetstidsmodeller i Skara

* Timbanksmodellen innebär att personalen själva lägger ut 30 timmar av sin arbetstid på schemat varje vecka. Tio timmar är 'flytande', som arbetsledaren delar ut.

* Capemodellen innebär att de anställda jobbar fler vardagar, men färre helger. 87,5 procent av tiden läggs ut som ett vanligt schema, medan femton dagar per år står till arbetsgivarens förfogande.

* Med årsarbetstid bestämmer de anställda själva över större delen av sin tid, till exempel 90 procent. De fyller själva i sina tider

på ett så kallat 'tvättstugeschema'. Resten av tiden är flytande.

Regeringen vill minska de tillfälliga anställningarna

Regeringen och samarbetspartierna vill sänka den maximala tiden för en tillfällig anställning till ett år.

  - Folk ska inte riskera att fastna i sådana under en lång tid, säger Marie Martinsson (s), politiskt sakkunnig vid näringsdepartementet.

Utgångspunkten för utredningen är att tillsvidareanställning ska vara huvudregel och att en tillfälligt anställd som jobbar på samma arbetsplats längre tid än tolv månader, ska få fast jobb.

- Dessutom vill vi städa upp i systemet av tillfälliga anställningar. Det ska bli lättare att förstå och svårare för arbetsgivarna att använda olika anställningsformer för att slippa anställa fast, säger Marie Martinsson.

I nästa steg ska förslaget gå på remiss till en rad arbetsgivare, fackföreningar, myndigheter, ombudsmän och domstolar.

- Eftersom lagstiftningen ska fungera tillsammans med kollektivavtal och arbetsmarknadens parter är remissomgången viktig. Vi behöver respons på vilka effekter vi kan förvänta oss ute på arbetsplatserna, säger Camilla Sköld Jansson (v), i ett pressmeddelande.

Någon gång i början av nästa år beräknar regeringen lägga en proposition till riksdagen om att förkorta tiden för tillfälliga anställningar.

I dag säger lagen om anställningsskydd (Las) att den som haft en timanställning eller ett vikariat i sammanlagt tre år under en femårsperiod ska bli erbjuden fast jobb.

Finns det risk för att arbetsgivarna omsätter personal ännu snabbare än i dag om tiden kortas?

- Vi ska följa upp det här noga. Ser vi att det här får en motsatt effekt får vi självklart fundera på andra åtgärder, säger Marie Martinsson.

Regeringens förslag gäller inte alla typer av tillfälliga anställningar. För vikarier, säsongsanställda och projektanställda gäller fortfarande att de får vara tillfälligt anställda högst tre år under de senaste fem åren.