Fria Tidningen

Historiskt val präglas av oro

När irakierna går till val på söndag befinner sig stora delar av landet i en situation av våld, kaos och undantagstillstånd. Valutgången är osäker men mycket talar för ett parlament dominerat av shiamuslimska islamister.

Attackerna mot allt som har med ockupation och val att göra fortsatte under veckan före valet. Ockupationsstyrkorna och interimsregeringen har misslyckats med att kväsa motståndet och attentaten mot amerikanska soldater, irakisk polis, kandidater och valarbetare duggade tätt. Den Jordanienfödde islamisten Abu Musab Al-Zarqawi och andra motståndsmän har lovat att intensifiera attackerna under själva valet.

Situationen kan beskrivas som allt annat än en normal valupptakt och så många som 5 000 kandidater har av rädsla valt att inte avslöja sin identitet förrän på själva valdagen. I Mosul, Iraks tredje stad, har 700 chefer och medarbetare i valkommissionen avgått efter dödshot. I ett försök att åstadkomma lugn på valdagen har interimsregeringen beslutat stänga landets gränser, blockera användandet av mobiltelefoner, reglera trafiken runt vallokalerna, begränsa framkomligheten på vägarna och infört utegångsförbud på nätterna.

Journalisten Salam Karam, nyligen hemkommen från Irak, ifrågasätter om det över huvud taget är meningsfullt att hålla val i dag.

– Säkerhetssituationen i landet gör att många av de som vill rösta inte vågar. Samtidigt vet befolkningen för lite om kandidaterna och vad de står för. I städer som Bagdad är det på grund av situationen svårt att bedriva valkampanj, säger Karam.

Många irakier kan inte tänka på annat än vardagsproblem som bristen på el och vatten, hög arbetslöshet och omfattande korruption.

– Valet upplevs som en avlägsen lyx. När man inte vågar skicka sina barn till skolan blir frågan om fria val absurd, menar Karam.

Iraks nuvarande premiärminister, den USA-vänlige Iyad Allawi, meddelade under veckan att det är för tidigt att fastställa ett datum för tillbakadragandet av de USA-ledda ockupationsstyrkorna. De 150 000 amerikanska soldater som för närvarande befinner sig i Irak vittnar om att det är ett ockuperat land och valets legitimitet ifrågasätts redan.

– Bagdadborna anser att det är amerikanerna som bestämmer över Iraks framtid och att de inte kommer att tillåta några obehagliga överraskningar, förklarar Karam.

Flera utländska medier har valt att av inte ha korrespondenter på plats av säkerhetsskäl och många av de som finns på plats rapporterar från luftkonditionerade hotellrum eller i skydd av utländska ockupationssoldater. I Irak har interimsregeringen stort inflytande över massmedia och irakiska journalister som under veckan deltog vid en presskonferens arrangerad av premiärminister Allawis koallition belönades med en hundradollarsedel.

– Vi kan omöjligt få en bild av situationen i landet. Det dödas många fler än de som rapporteras, säger Karam.

Det väpnade motståndet koncentrerar sig i första hand till de centrala delarna av Irak och valet förutspås bli svårt att genomföra i de fyra provinserna Nineveh, Anbar, Salahadin och Baghdad där en fjärdedel av Iraks befolkning bor. Här återfinns även merparten av landets sunnimuslimska befolkning som på grund av våldet och valbojkott riskerar att bli svagt representerad i det framtida parlamentet.

Möjligheterna att rösta är betydligt större i norra och södra Irak. I irakiska Kurdistan har de forna fienderna KDP och PUK ingått en valallians tillsammans med en rad småpartier. Bland shiamuslimerna, som utgör majoritet i Irak, väntas också valdeltagandet bli relativt högt då man nu ser sin chans att för första gången få en dominerande maktställning.

Valet kan komma att orsaka en ökad splittring mellan befolkningsgrupperna i Irak.

– Det är efter valet som problemen börjar. Folk kommer rösta utifrån etnicitet och välja partier med etnisk-religiös agenda. I det nya parlamentet kommer kurderna driva frågan om självstyre och kontroll över naturtillgångar medan shiamuslimerna kommer att verka för en konstitution präglad av islamisk lag. Sunnimuslimerna kommer att känna sig utanför den politiska processen. Kan man prata om ett irakiskt parlament om en av grupperna inte är representerad, frågar sig Karam.

Från amerikanskt håll hoppas man på att valet ska åstadkomma ett styre med större legitimitet och därigenom en normalisering av situationen. Men man riskerar att få ett parlament som domineras av shiamuslimska grupper med band till Iran.

– Det är en historiens ironi. Det var inte det man menade när man talade om att befria Irak. Många i Irak tror dock att USA kommer vägra acceptera ett shiamuslimskt islamistiskt Irak efter att ha lagt ner så mycket pengar och soldater, säger Karam.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tioårsdag kantas av politisk oro

Tio år efter USA:s invasion präglas Irak av politisk instabilitet och gatuprotester. Motsättningarna tycks större än någonsin, och flera röster varnar för inbördeskrig om regeringen vägrar ge med sig.

Fria Tidningen

Bedrägerier för miljarder i krigets Irak

Minst 10 procent av de 60 miljarder dollar som USA utlovade till återuppbyggnad i Irak kan inte redovisas. Ännu större summor har kastats bort på ofullständiga eller övergivna projekt, enligt en ny rapport.

Fria Tidningen

Colombia: Första fredssamtalen på tio år

I dag inleds de första fredssamtalen på tio år mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan. Samtidigt växer de sociala rörelsernas krav på att få sina röster hörda vid förhandlingsbordet.

Fria Tidningen

Ingen fängelsedom efter massaker i Irak

Drygt sex år har gått sedan den uppmärksammade massakern i Haditha i Irak, då amerikanska marinsoldater dödade 24 civila. Först nu har rättsprocessen mot den officer som ledde soldaterna avslutats. Domen – degradering men inte fängelse – väcker ilska i Irak.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu