Fria.Nu

Ideologiska argument bakom statens utförsäljningar

Äga eller inte äga? Det är en fråga om ideologi snarare än argument. Regeringen vill sälja statliga bolag som drar in 19 miljarder kronor till statskassan, bara i år. – På lite längre sikt är det fråga om ett par procent av BNP i inkomstbortfall, säger Dan Andersson, chefekonom på LO.

Regeringen vill gärna ge sken av att vara ekonomiskt rationell. Ändå verkar det vara politisk ideologi som styr när man nu ska sälja innehavet i sex svenska företag, i alla fall om man ska tro kritikerna.
– Dessa sex företag verkar i dag på marknader som är helt kommersiella och präglas av fungerande konkurrens, hävdar kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.
Men det är ett kontroversiellt påstående som knappast skulle ge några intellektuella ryggdunkningar i den akademiska världen.
– Det har traditionellt funnits argument för att staten ska äga företag som annars skulle kunna få en monopolställning på marknaden, säger Bo Sandelin, ekonomiforskare på Göteborgs universitet om försäljningen. Ny teknik har visserligen gjort det lättare att kringgå vissa av de fysiska monopolen i vissa fall genom att skilja på distributionsrätten och själva ägandet.
Ett exempel på det är marknaden för telefonitjänster. Teleoperatörerna köper rättigheter att använda den existerande tekniken för att sälja sina tjänster, och alltså inte den grundläggande tekniken som sådan.

Även de som vill värna statligt ägande skiljer på företag och företag. Det är framför allt de planerade försäljningarna av Telia, Nordea och SBAB som fått kritikerna att ilskna till. En av dessa är Thomas Östros, socialdemokraternas taleperson i näringspolitiska frågor.
– Jag är faktiskt djupt oroad för hur vi gör oss av med våra gemensamma tillgångar. Det kommer att hända saker på bostads-, på finans- och på telekommarknaden på grund av detta.

Vad kommer att hända?
– Konkurrensen kommer att försämras och priserna kommer att stiga, samtidigt som man gör sig av med välfungerande företag som genererat jobb åt människor och inkomster till statskassan.

En som inte håller med om något av den kritiken är Niklas Wykman, nybliven ordförande för Moderata ungdomsförbundet.
– Jag tycker att man ska sälja ut alla statliga företag, säger han.
Var det inte ni i Muf som älskade att äga?
– Den kampanjen är sex år gammal. Det betyder att vi älskar den privata äganderätten, det vill säga när privatpersoner äger, inte när staten gör det.
På Niklas Wykman biter inga 19 miljarder kronor i intäkter eller några naturliga monopol.
– Det finns ingen risk, staten kan aldrig vara en lika effektiv entreprenör som ett privat företag.

Det argumentet återkommer ganska ofta från dem som tycker att företagen ska säljas ut. Men forskaren Bo Sandelin avfärdar det som en ren missuppfattning.
– Det är skillnad på att äga och att driva ett företag, säger han. Att staten vanligtvis är dålig på att driva företag betyder inte att den behöver vara dålig på att äga.
Vasakronan, med sina reklamkampanjer och sitt livsstilsfokus, utgör ett exempel på marknadstänkande trots staten som ägare. Men varför är staten då så dålig på att driva företag?
– För att företagen ofta hamnar i ett kortsiktigt politiskt spel där utgifter som aldrig skulle ha godkänts i den vanliga departementsberedningen istället läggs på de statliga företagen, säger Lennart Hjalmarsson, nationalekonom på Göteborgs universitet, som tittat närmare på statligt ägande.
Då är det återigen fråga om driften. Vad det gäller själva ägandet blir det mer komplicerat.
– Eftersom pengarna i statskassan inte genererar särskilt mycket avkastning om de inte används så riskerar argumenten för att investera att bli alldeles för stora, säger Lennart Hjalmarsson. Det skapar en risk för överinvesteringar och ineffektivitet.

Men hur effektivt är det då att sälja ut företagen? Inte alls, enligt Dan Andersson, chefekonom på LO, i alla fall inte enligt regeringens modell.
– Inte när regeringen vill använda pengarna till att betala av på statsskulden. Aktieinnehaven i de här bolagen genererar betydligt högre avkastning än vad man betalar i ränta på statsskulden. Därför innebär försäljningen ett inkomstbortfall som borde redovisas. På lite längre sikt är det fråga om ett par procent av BNP.

Fakta: 

Försäljning av statliga företag
Regeringen planerar att sälja ett flertal statliga företag. Oppositionen är kritisk och kallar det för ideologisk utförsäljning.
De företag som i första hand är aktuella för försäljning är: Nordea, OMX, Vasakronan, SBAB, Vin och sprit samt Telia, där staten nyligen sålde en del av sitt innehav.
Enligt Riksdagens utredningstjänst drar dessa företag in cirka 19 miljarder kronor till statskassan under ett år.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Försäljningen av Nordea oroar (s)

Regeringens planerade försäljning av ägarposten i Nordea kritiseras från flera håll. Socialdemokraterna menar att det hotar den finansiella stabiliteten och många jobb i Sverige.

Maffia i vita rockar?

Läkarfacket säger sig se till utbildningskvaliteten – men de verkar inte alltför missnöjda med att utbud och efterfrågan driver upp deras medlemmars löner till drömnivåer.

Inga bindande åtaganden med frivilligt lobbyregister

EU ska bli mer transparent, menar kommissionen. Som ett led i detta arbete införs nu åtgärder för att öka insynen i lobbygruppernas arbete. Men det föreslagna regelverket innebär inga bindande åtaganden och kritiseras för att sakna udd.

Generösa reseersättningar till EU-parlamentariker

Flera svenska Europaparlamentariker är kritiska till sina ersättningar, bidrag och de egna lönerna. Snart tar dessutom EU över löneutbetalningarna från riksdagen, vilket kommer att innebära ett rejält lönelyft för EU-parlamentets svenska ledamöter.

© 2024 Fria.Nu