Fria.Nu

Maffia i vita rockar?

Läkarfacket säger sig se till utbildningskvaliteten – men de verkar inte alltför missnöjda med att utbud och efterfrågan driver upp deras medlemmars löner till drömnivåer.

Henrik Alfort och Josefin Nörby delar en liten etta vid Hornstull i Stockholm. Trångt, men ganska mysigt om man är kär. Båda har akademisk utbildning, men trots det är deras förutsättningar på arbetsmarknaden väldigt olika.
– Jag begärde 25 000 kronor i månaden men fick 26 000, säger Henrik Alfort med en smått förvånad axelryckning, apropå löneförhandlingen inför nya jobbet.
Han fick det första jobb han sökte, ett vikariat som underläkare på Maria Beroendecentrum i Stockholm.
För Josefin Nörby är arbetsmarknaden betydligt tuffare. Hon har läst fristående kurser inom samhällsvetenskap och humaniora och har dubbla kandidatexamen i Mellanösternkunskap och sociologi.
– Jag var nog lite naiv när jag började plugga och tänkte inte så jättemycket på arbetsmarknaden, säger hon.
Henrik Alfort är nöjd men Josefin Nörby är uppgiven när hon berättar om tiden efter universitetet. När han går till jobbet på morgnarna sitter hon hemma och söker bland platsannonserna på nätet. Josefin Nörby har sökt ungefär 20 jobb sedan i februari men ännu inte fått gå på en enda intervju.
– Det är så att man vill börja gråta ibland, jag vet inte vad jag ska göra. Ändå söker jag ganska brett inom samhälls- och beteendevetarområdet. Under tiden arbetar jag som personlig assistent och som värd på ett museum.

Det är med andra ord tufft, även ekonomiskt, med hyran och återbetalningskraven från CSN som snart kommer att dimpa ner genom brevinkastet. Har man någon gång varit i Josefin Nörbys situation känner man nog igen sig. Tuff arbetsmarknad, stressade arbetsgivare, ansträngd ekonomi, CSN-räkningar, en miljard sökande per tjänst, teoretisk utbildning med svag koppling till arbetsmarknaden, och så all den nedstämdhet och ångest som följer av att känna att man inte duger.
Betydligt färre kan nog relatera till Henrik Alforts situation. Han ringer efter sin första och enda jobbintervju.
– Det var en riktig intervju, så är det inte alltid. Ibland vill de mest diskutera schemat och när man kan börja. Men jag tror att det gick bra ändå.
Och det gjorde det. Henrik Alfort arbetar i dag med alkoholister och missbrukare som i de flesta fall hittas livlösa på parkbänkar och trottoarer runtom i stan och körs med ambulans till Maria beroendecentrum.
– Det är klart att det är en privilegierad situation, säger han om lönen och arbetsvillkoren.

Hans arbetssituation och lön är dock inte unik, inte om man är utbildad läkare. Flera unga läkare som Stockholms Fria Tidning har pratat med berättar om en arbetsmarknad som de flesta bara kan drömma om. Jobb efter första ansökan, högre löner än vad man kräver under löneförhandlingen, erbjudanden om hjälp med att betala såväl bostäder som resor och studiemedelsräkningar från CSN, som lockgodis till de sökande.
Vad beror det egentligen på att läkares arbetsmarknad verkar i det närmaste urspårad till arbetstagarnas fördel medan det motsatta verkar gälla för Josefin Nörby och många andra?
Två ord sammanfattar situationen: utbud och efterfrågan.
– Det är klart att det blir lättare att förhandla fram bra löner och villkor om vi kan hålla nere utbudet, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges Läkarförbund.
– Det ligger alltid i ett fackförbunds intresse. Men vi kan inte kallt bara begränsa utbudet, vi måste även se till våra medlemmars arbetssituation. Och inom vissa områden ser vi en brist i dag.
Hon säger att det lätt kan bli en ond cirkel av det där.
– Ja, om arbetsvillkoren är tuffa på grund av personalbrist inom vissa inriktningar så kan det lätt få till följd att läkarstudenterna väljer en annan inriktning och då blir det ännu värre.

Det är en ganska delikat situation för ett fackförbund. Vill man som läkare tjäna mycket pengar så finns det bemanningsföretag som erbjuder skyhöga löner.
– Och samtidigt löser man ju ett problem, säger Eva Nilsson Bågenholm. Man ger läkarna ordentligt betalt för att fylla en plats som de kanske skulle valt bort annars.
Barbro Emriksdotter, utredare på Sveriges kommuner och landsting, tycker dock inte att problemet är löst.
– Att det finns en marknad för bemanningsföretag tyder ju på att det finns en brist på läkare från första början, säger hon.
Att lönen skjuter i höjden genom bemanningsföretag hänger alltså samman med att det är mer eller mindre fritt att välja arbetsort och inriktning. Det råder nämligen ingen nämnvärd konkurrens inom många av inriktningarna.
– Det är ju en fri marknad, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Kan man verkligen kalla det en fri marknad när utbudet är kontrollerat?
– Nja, jo, det är det väl. Jag tror inte att du heller skulle arbeta på ett ställe där du inte trivs.

Det där med kontrollerat utbud gör nog att många fackförbund sneglar avundsjukt på läkarfacket och dess skråliknande organiseringen av arbetsmarknaden.
Läkarfacket rådfrågas dels som remissinstans vid utredningar av det framtida utbildningsbehovet och förfogar därutöver även över mer klassiskt fackliga metoder, som till exempel strejkvapnet.
Men andra komponenter spelar in för att göra läkarfacket till en framgångsrik part på arbetsmarknaden, bland annat en näst intill total uppslutning från de anställda inom yrket och en ständigt expanderande arbetsmarknad i takt med att hälso- och sjukvårdssektorn utvidgas och befolkningen blir äldre och mer vårdkrävande. Henrik Hammar, moderat landstingspolitiker, ser en ljus arbetsmarknad för vårdpersonal i framtiden.
– Den här sektorn är expansiv, säger han över en raspig mobiltelefonlinje, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Så man kan välja var man vill arbeta.

Vilka konsekvenser får läkarbristen för sjukvården?
– Effekten har blivit att tillgängligheten inom vissa områden inte har varit så god som man skulle vilja. Andra personalgrupper har ibland fått ta på sig att göra läkares jobb.

Kan inte det påverka kvaliteten?
– Jo, det kan det naturligtvis göra.

Så varför utbildas det inte fler läkare då? Brist på sökande är det ju i alla fall inte. Läkarutbildningen har länge varit populär. Under de senaste åren har söktrycket till utbildningen varit extremt högt.
Fler och fler svenska studenter söker sig sedan en tid tillbaka till läkarutbildningar i Danmark och Polen när de drar niten i det lotteri som i slutändan sållar vinnare från förlorare bland sökande studenter med toppbetyg i Sverige.
– Det är en dyr utbildning, säger Eva Nilsson Bågenholm, om en rejäl expansion av antalet platser på den svenska läkarutbildningen.

Men kan man inte tänka sig att människor som går läkarutbildningen har ett värde på arbetsmarknaden även om de inte blir läkare?
– Jo, givetvis, men det är inte särskilt samhällsekonomiskt effektivt att personer går en dyr utbildning och sedan arbetar med något annat.

Om kvaliteten på de läkare som läst sin utbildning i exempelvis Polen och Danmark är god nog så borde det väl fungera att utbilda dem här hemma också? Åtminstone tycker nog de polska och danska skattebetalarna det, när de svenska studenterna har flyttat hem igen. Ytterst få av svenskarna blir nämligen kvar där efter studierna.
Å andra sidan är det ju ganska effektivt att låta något annat land betala för utbildning åt svenska studenter, även om samhällsekonomisk effektivitet annars inte är så synonymt med svensk utbildningspolitik. Josefin Nörby är less på universitetsvärlden.
– Människor med lång utbildning måste ta okvalificerade jobb för att försörja sig, samtidigt som det satsas på fler och fler utbildningsplatser hela tiden, säger hon med en bitter ton i rösten.
– Man får för få undervisningstimmar och för lite handledning för att utbildningen ska vara givande.
Kan man mäta kvalitet i satsade kronor så har Josefin Nörby en poäng. Förutsatt att hon klarade sina tentor på universitetet så fick högskolan cirka 37 000 kronor per år för henne, medan den fick cirka 192 000 kronor per år för Henrik Alfort under den praktiska delen av hans utbildning. Så visst har även Eva Nilsson Bågenholm en poäng när hon säger att det är en dyr utbildning. Hon tycker trots allt att det finns ett visst utrymme för en utvidgning.
– Ja, eftersom arbetssituationen är tuff inom vissa områden. Men expansionen måste ske i långsam takt.

Intresseorganisationer säger och gör påfallande ofta vad som är bäst för deras medlemmar. Vad Sveriges Läkarförbund tycker behöver därför inte nödvändigtvis vara det bästa för samhället som helhet. En annan intresseorganisation tycker precis det motsatta.
– Vi tycker att det behövs betydligt fler platser, säger Elin Rosenberg, ordförande i Sveriges förenade studentkårer. Det är orimligt att det ska vara så svårt för studenter att komma in på läkarutbildningen samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter läkare.
Hon har också en poäng. För under 1990-talet, samma period som antalet platser på journalistutbildningar, ekonomutbildningar, ingenjörsutbildningar och samhällsvetenskapliga utbildningar exploderade, minskade antalet platser på läkarutbildningen. Under 2000-talet har platserna ökat en del igen.

Henrik Alfort gör sin sista rond för dagen på Maria beroendecentrum. Då ser han till de inlagda patienterna och gör en del rutinuppgifter. Vanligtvis slutar arbetsdagen runt fem på eftermiddagen. Henrik Alfort har inte gått med i läkarfacket och är kritisk till deras syn på utbildningen.
– Jag tycker att det är sektliknande. Det är självklart att det påverkar kvaliteten i vården och blir dyrt för skattebetalarna med de höga löner som följer av att det råder läkarbrist.
Han tycker att man måste anpassa läkarutbildningen så att den rymmer flera personer.
– För det första är det ju orimligt att skattebetalare i andra länder betalar för svenskars utbildning, säger Henrik Alfort.
Hanna Åsberg, ordförande i Sveriges medicine studerandes förbund, studentversionen av läkarfacket, håller dock inte med om att det behövs fler platser.
– Jag tycker att man ska se till kvaliteten på utbildningen och inte till hur många som vill läsa den, säger hon.

Det går förstås hand i hand med vad som är bäst för henne, hon som redan är antagen till utbildningen och kan se fram emot en drömlik arbetsmarknad och hög lön. Men Hanna Åsberg förnekar det sambandet med en suck.
– Nej, det är många som säger att vi läkare gör det som gynnar oss själva. Men vi ser till patienterna och att de ska få en god vård. Och vi ser att kvaliteten blir sämre på utbildningen när man antar fler studenter.
Det där med försämrad kvalitet upprepas om och om igen av företrädare för läkarorganisationerna när fler platser på utbildningen kommer på tal. Hanna Åsberg talar om trängsel när läkarstudenterna ska göra sina praktiska terminer och brist på handledning under utbildningen.
– Universitetssjukhusen kan inte längre ta emot alla studenter, utan de får göra sin praktik på mindre sjukhus runt om i landet. Det fick bland annat jag göra när jag läste min utbildning i Umeå.

Funkade inte det bra då?
– Jo, det var i och för sig jättebra.

Så hur är det egentligen med kvaliteten, är den verkligen hotad eller är det ett snyggt sätt att kunna säga nej till fler läkare på utbildningen?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Försäljningen av Nordea oroar (s)

Regeringens planerade försäljning av ägarposten i Nordea kritiseras från flera håll. Socialdemokraterna menar att det hotar den finansiella stabiliteten och många jobb i Sverige.

Ideologiska argument bakom statens utförsäljningar

Äga eller inte äga? Det är en fråga om ideologi snarare än argument. Regeringen vill sälja statliga bolag som drar in 19 miljarder kronor till statskassan, bara i år. – På lite längre sikt är det fråga om ett par procent av BNP i inkomstbortfall, säger Dan Andersson, chefekonom på LO.

Inga bindande åtaganden med frivilligt lobbyregister

EU ska bli mer transparent, menar kommissionen. Som ett led i detta arbete införs nu åtgärder för att öka insynen i lobbygruppernas arbete. Men det föreslagna regelverket innebär inga bindande åtaganden och kritiseras för att sakna udd.

Generösa reseersättningar till EU-parlamentariker

Flera svenska Europaparlamentariker är kritiska till sina ersättningar, bidrag och de egna lönerna. Snart tar dessutom EU över löneutbetalningarna från riksdagen, vilket kommer att innebära ett rejält lönelyft för EU-parlamentets svenska ledamöter.

© 2024 Fria.Nu