Fria.Nu

Skilda visioner om EU:s framtid

EU fyller 50 år nu i helgen. Under jubileumshelgen träter man om innehållet i den två sidor långa Berlindeklarationen - en idépolitisk framtidsvision för EU eller två sidor tomma ord?

Fria Tidningar har tagit del av ett utkast till Berlindeklarationen, det vill säga det visionsdokument som ska ta EU ur den institutionella koma som drabbade unionen efter det att Frankrike och Holland ratade konstitutionsförslaget år 2005. Det som kanske blir tydligast när man följer arbetet med deklarationen är inte hur EU ska bli en populärare union, utan snarare varför EU inte är det.
Tanken var från början att EU-parlamentariker, EU-kommissionärer och rådsmedlemmar skulle arbeta gemensamt med skriften. Men redan innan dokumentet är färdigt kommer kritik från EU-parlamentariker som känner sig allt annat än delaktiga i arbetet.
- Det är bisarrt, säger Jens Holm från Vänsterpartiet. Vi EU-parlamentariker förväntades diskutera ett dokument som vi inte ens har fått se. Till slut fick jag utkastet skickat till mig från EU-nämnden i Sverige.

Det verkar finnas fog för vad Jens Holm säger. Såväl liberala som socialistiska EU-parlamentariker instämmer i kritiken. Även flera av delegationerna som deltog i diskussionerna om Berlindeklarationen är kritiska.
- Vi hade egentligen bara en diskussionsrunda, resten av korrespondensen med delegationerna har skötts via e-post, säger den polske delegaten Jan Zahradil till tidningen EU Observer.
- Den slutgiltiga texten kom först i onsdags och då var det för sent att komma med förslag till ändringar.

Berlindeklarationen ska presenteras i samband med att unionen fyller 50 år nu i helgen. Det utkast som Fria tidningar har tagit del av är ungefär en och en halv sida långt. Mer än så verkar det alltså inte krävas för att EU-politikerna ska bli osams.
Så vad står det egentligen i Berlindeklarationen? Utkastet är fullt av idépolitiska floskler om det enade Europa som byggts upp av sociala och ekonomiska framsteg, hand i hand. Jens Holm är kritisk.
- Ja, jag skulle mycket hellre vilja veta vad man från EU:s sida har att säga till de miljontals fattiga människorna bara i Tyskland. Jag tror att ett visst mått av självkritik och ödmjukhet från EU-politikernas sida hade varit på sin plats.
Men Jens Holm är ju EU-motståndare och sådana brukar ju vara kritiska till allt som börjar på EU. Givetvis är han motståndare till konstitutionen, och enligt honom är Berlindeklarationen ett första steg mot en ny konstitution.
- Konstitutioner och fördrag har stater, säger han. Jag vill inte att EU ska bli en stat eller, än värre, en stormakt och är därför negativ. Såväl till den ursprungliga konstitutionen som till det här utkastet.

Enligt andra bedömare är texten snarare ett försök att lyfta EU ur den idépolitiska kris som säkert fått en och annan eurokrat att fråga sig vad de egentligen håller på med, för vem, och mot vilket mål, under de senaste åren. Gott om så vore fallet, men återstår att se om det innebär nya konstitutionssträvanden.
Om det finns tendenser till konstitutionsiver i stil med vad Jens Holm talar om i utkaststexten så är det med ett ordval vägt på silvervåg. I texten nämns att EU senast vid nästa parlamentsval, år 2009, ska ha tagit sig ur den visionära apati som varit rådande sedan konstitutionsförslaget röstades ner. Inget mer.
Efter att konstitutionen gick i papperskorgen efterlyste EU:s marknadsföringskommissionär, Margot Wallström, en 'bred diskussion och folkbildningsdebatt' om EU och EU:s framtid. Men den breda diskussionen verkar lika frånvarande som vanligt när det handlar om EU-politik. De storslagna orden finns dock med - de om social och ekonomisk integration, fredssträvan, frihet och samarbetsvilja.

Men enligt Jan Zahradil har det egentliga arbetet med texten skötts av Tysklands förbundskansler, och nuvarande EU-ordförande, Angela Merkel och några av hennes närmaste kamrater i ministerrådet. Det låter inte som mycket till samarbete, i alla fall inte med de övriga representanterna för EU. På något sätt är det talande för vilken syn regeringscheferna har på EU:s folkvalda, liksom för deras syn på EU-politiken i stort.
Den konservativa gruppen i EU-parlamentet har dock inte låtit sig nöjas med att bli överkörda. De har på egen hand utarbetat ett förslag till Berlindeklaration. I den texten verkar dock självgodhetens berusning ha segrat över nyansernas måttfullhet, bland annat står det att det enade Europa framför allt är en kristdemokratisk förtjänst. Dessutom finns några varnande ord om kommunister infogade.
Jens Holm och hans kollega Eva Britt Svensson har arbetat fram en vänstervariant av Berlindeklarationen.
- Det är ett tjugopunkters program där vi lyfter fram sådana frågor som har trängts bort från agendan i dag, bland annat miljöpolitiken som det inte skrivs något om i utkastet.
Många EU-parlamentariker känner sig frustrerade över att återigen bli överkörda av EU:s andra institutioner, att än en gång svart på vitt få bekräftat att makten ligger någon helt annanstans än hos dem. I skenet av det är det väl snarast ett tecken på politisk vilja att göra en markering i form av en alternativ Berlindeklaration.
De avgrundsdjupa skillnaderna mellan Jens Holms miljöpolitik och högerns kommunistskräck gör, sorgligt nog, drömmen om det där visionära samarbetet än mer avlägsen.

Fakta: 

EU och Berlindeklarationen
I morgon är det 50 år sedan Romfördraget undertecknades. Fördragstexterna är de regelverk varpå EU samarbetet vilar, brukar få namn efter var de undertecknades.
Undertecknandet av Romfördraget, den första fördragstexten, ses allmänt som grundandet av unionen. Detta fördrag har ändrats och utökats åtskilliga gånger, bland annat i Maastricht och Nice.
Berlinfördraget är det tyska ordförandeskapets försök att ta EU ur den idépolitiska kris som varit rådande sedan konstitutionsförslaget röstades ner i folkomröstningar i Frankrike och Holland, våren 2005.
Flera politiker, däribland Sveriges kommissionär Margot Wallström och många EU-parlamentariker har kritiserat hemlighetsmakeriet under arbetet med Berlindeklarationen.
EU:s födelsedag firas med Lordikonsert i Bryssel, tonårsdisko i Rom och fest för samtliga EU:s regeringschefer i Berlin.Källor: EU-upplysningen, EU-parlamentet

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

'Främlingar' avgör franska valet

I morgon söndag är det del ett av två i kampen om den franska presidentposten. Främlingsfientlighet och rasism är heta frågor som splittrar landet - och som mycket väl kan avgöra valet.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2024 Fria.Nu