Fria.Nu

Mexiko i diplomatisk kris med Kuba

En vår fylld av politiska skandaler i Mexiko utmynnade i en diplomatisk kris med Kuba. Det är inte första gången som Mexiko och Kuba hamnat på kollisionskurs efter att Vicente Fox kom till makten år 2000.

Den mexikanska politiken har under våren skakats av den ena skandalen efter den andra, där den största uppmärksamheten riktats mot de så kallade videoskandalerna. Videoinspelningarna visade tjänstemän från Mexiko Citys vänsterborgmästare Andres Manuel Lopez Obradors lokala regering inblandade i olika oegentligheter. Först var det stadens före detta finansansvarige som spelade bort mångmiljonbelopp på ett kasino i Las Vegas och sedan flera funktionärer som tog emot pengar från affärsmannen Carlos Ahumada. Mexiko är ett land vant vid korruptionsskandaler men uppståndelsen blev ovanligt stor eftersom det rörde sig om funktionärer i landets populäraste politikers administration. Att det var korruptionshandlingar som visades på videoinspelningarna var bortom tvivel men Lopez Obrador hävdade att det rörde sig om en komplott iscensatt av landets högerregering med hjälp från USA för att smutskasta honom och minska hans chanser att bli vald till president 2006. Videoskandalerna utvecklades snabbt till den häftigaste kraftmätningen hittills mellan Vicente Fox federala och Andres Manuel Lopez Obradors lokala regering.

De politiska skandalerna fick en internationell dimension när de kubanska myndigheterna under april meddelade att man gripit Carlos Ahumada på Kuba. Kubas och Mexikos respektive historia och kultur har alltid varit tätt sammanflätade och Mexiko var under det före detta regeringsparitet PRI:s ledning Latinamerikas Kuba-vänligaste land. Efter att Vicente Fox från högerpartiet PAN tog över presidentposten år 2000 skedde en omläggning av den mexikanska utrikespolitiken som även kom att påverka relationerna med Kuba. Under ett telefonsamtal inför de amerikanska statschefernas toppmöte i den mexikanska industristaden Monterrey för två år sedan uppmanades Castro av Fox att lämna mötet efter lunchen för att inte reta upp George W. Bush.

I samband med utvisningen av Carlos Ahumada passade den kubanska regeringen på att tillägga att fallet hade politiska undertoner. Vid sitt traditionsenliga första majtal kritiserade Fidel Castro häftigt de latinamerikanska stater som röstat för en resolution om att granska situationen på Kuba i FN:s männikorättsorgan i Geneve och därigenom bidragit till att resolutionen gick igenom med en rösts övervikt. Castro var särskilt hård mot den mexikanska regeringen som han anklagade för att lagt en utrikespolitisk tradition i aska. Castros uttalanden var det som fick bägaren att rinna över för den mexikanska regeringen, som dagen därpå kallade hem sin ambassadör från Kuba och förklarade Kubas representanter i Mexiko icke önskvärda. De drastiska åtgärderna välkomnades av USAs utrikesminister Collin Powell.

Enligt Mexikos utrikesminister hade Kuba blandat sig i Mexikos inre angelägenheter genom sitt agerande i Ahumada-affären, via Castros första majtal och eftersom två kubanska representanter bedrivit diplomatisk aktivitet i Mexiko utan att först informera myndigheterna.

De mexikanska utrikes- och inrikesministrarna hävdade under en presskonferens 6 maj att man genom sitt agerande försvarat Mexikos suveränitet men oppositionen anklagade landets regering för att gå USA:s ärenden. Samma dag som de båda mexikanska ministrarnas presskonferens fick regeringens kritiker vatten på sin kvarn. USA:s regering lät meddela att man vidtagit nya åtgärder för att snabba på regimskiftet på Kuba. Under en tvåårsperiod kommer 36 miljoner dollar att betalas ut till kubanska opoositionsgrupper samtidigt som 18 miljoner dollar öronmärks för att med militärflygplan sända Miami-baserade radio- och TV-kanaler över Kuba. Samtidigt begränsas exilkubanernas möjligheter att besöka Kuba och spendera pengar på ön.

Den diplomatiska krisen mellan Kuba och Mexiko har rest frågetecken kring Kubas närvaro vid toppmötet mellan EU, Latinamerika och Karibien som ska hållas i Mexikos andra stad Guadalajara under slutet av maj. Kuba har dock låtit meddela att man tänker delta och den mexikanska regeringen har gjort försök att sänka tonläget något. Konflikten mellan Kuba och Mexiko har kastat nytt ljus över den växande klyftan mellan Latinamerikas USA-vänliga regeringar och de som förordar en mer självständig utveckling för regionen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Colombia: Första fredssamtalen på tio år

I dag inleds de första fredssamtalen på tio år mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan. Samtidigt växer de sociala rörelsernas krav på att få sina röster hörda vid förhandlingsbordet.

Fria Tidningen

Plan Patriota drabbar bönder i Colombia

Livet blir svårt för människorna på Colombias landsbygd när regeringen försöker slå ner gerilla-grupperna. Det är inte heller säkert att militären kan vinna över gerilla-grupperna. Farc slår tillbaka hårt.

Nya övergrepp av colombianska armén

I skuggan av den kontroversiella förhandlingsprocessen med paramilitärernas paraplyorganisation AUC har den colombianska armén utfört en rad massakrer under årets första månader. Händelserna ifrågasätter bilden av ökad säkerhet och minskat våld som president Alvaro Uribes regering försöker sälja till världen.

Historiskt val präglas av oro

När irakierna går till val på söndag befinner sig stora delar av landet i en situation av våld, kaos och undantagstillstånd. Valutgången är osäker men mycket talar för ett parlament dominerat av shiamuslimska islamister.

Fria Tidningen

USA har gripit Farc-ledare

På nyårsafton åkte ett amerikanskt flygplan från militärbasen Catam i Colombia. I planet satt Ricardo Palmera, ledare för Farc-gerillan. Planet skulle åka till USA.

© 2024 Fria.Nu