Tål människor hur mycket strålning som helst? | Fria Tidningen

Debatt


Max Gustavsson
  • Vad händer med vår hälsa av all strålning vi utsätts för? Det undrar Max Gustavsson.
Fria.Nu

Tål människor hur mycket strålning som helst?

Läkare ser att svåra sjukdomar ökar och de ser ett samband med den ökande strålningen. Det kan få allvarliga konsekvenser om vi ignorera detta, skriver Max Gustavsson.

Över 1000 läkare har nu skrivit på det så kallade Freiberguppropet där de bland annat kräver:

* Ett stopp för ytterligare utbyggnad av mobiltelefonin.

* Mobilförbud för barn och

begränsad användning för ungdom.

* Samråd mellan befolkning och myndigheter vid sändarmastplaceringar.

* Förbud mot användning av mobil- och DECT-telefoner i barnomsorg, skolor, sjukhus, äldreboende, i offentliga byggnader och färdmedel.

* Information till allmänheten om hälsoriskerna med mobilanvändande.

Anledningen är att de på senare tid har observerat en dramatisk ökning av bland annat inre oro, sömnlöshet, huvudvärk, tinnitus och kronisk utmattning. De har även observerat en ökande mängd svåra sjukdomar som till exempel leukemi, hjärntumörer, Alzheimer, epilepsi, hjärtinfarkt, blodtrycksförändringar och beteendestörningar hos barn. Dessa läkare tror inte längre på ett slumpmässigt sammanträffande då de alltför ofta sett klara samband mellan symtom och patienternas exponering av mikrovågs- eller elektromagnetisk strålning. Är läkarnas varningar obefogade eftersom Statens strålskyddsinstitut så ofta förnekar att strålningen skulle vara farlig?

I en undersökning som den franske forskaren Roger Santini gjort fick 530 slumpvis utvalda personer svara på frågor om sin hälsa och om avståndet till närmaste mobilsändare.

Av dem som bodde inom 10 meters avstånd från sändaren kände 72 procent trötthet, 57 procent hade sömnsvårigheter, 48 procent huvudvärk, 27 procent var deprimerade och 23 procent kände sig allmänt irriterade.

Det har nyss rapporterats om att antalet barn och ungdomar med stressrelaterade symtom i Sverige har ökat avsevärt. Samtidigt äger 85 procent av alla våra barn i

åldersgruppen 8-14 år i dag en

mobiltelefon. Många forskare är extra oroliga för barnens skull

eftersom deras tunna skallben och vävnad gör att strålningen når längre in i hjärnan.

I en undersökning av TNS Gallup visar det sig också att svenskar

sover sämst i hela Europa. Kan det bero på att våra gränsvärden för mobilstrålning är bland de högsta i världen? Trådlösa telefoner, så

kallade DECT-telefoner är också en stor bov i sammanhanget.

Dess stativ ger 10 gånger starkare strålning på 1,5 meters avstånd än vad en mobilsändare gör på 150 meters avstånd, strålar på full effekt även när du inte pratar i den och påverkar många grannar i ett flerfamiljshus.

Än djuren då? I London har antalet sparvar minskat med 75 procent sedan 1994, vilket sammanfaller tidsmässigt med utbyggnaden av mobiltelefonin.

Trettiotusen fågelskådare har engagerats i en stor vetenskaplig studie för att utröna om det finns något samband.

I Ouruhia, Nya Zeeland, har man noterat en drastisk minskning av gnagare, getingar, bin och grodor nära mobilmaster. Kaninerna hade, innan de försvann helt, börjat gräva sina hålor under plåtlador som till viss del skyddar mot strålningen. De här är bara ett fåtal av alla studier och observationer som pekar på riskerna med strålningen.

Man undrar, tål människor och djur hur mycket strålning som helst?

I hur stor utsträckning har den ständigt tilltagande nivån på strålningen i samhället påverkat den senaste tidens ökande ohälsa?

Det här är frågor som kan få mycket allvarliga konsekvenser om de ignoreras, både hälsomässigt och samhällsekonomiskt.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Fria Tidningen