Tema vård: Invandrare och arbetslösa drabbas när vårdcentraler läggs ned | Fria Tidningen

Debatt


Jonas Green
Fria.Nu

Tema vård: Invandrare och arbetslösa drabbas när vårdcentraler läggs ned

Politikerna bedömer att målgruppen för vården inte finns i drabbade områden. Trots att fler söker vård. Vad händer när modellerna inte passar med verkligheten, frågar sig Jonas Green.

Göteborgs Stad har beslutat att spara in pengar på primärsjukvården. I region nordost innebär detta att två vårdcentraler läggs ned och att tre andra vårdcentraler ska slås ihop till en. De två vårdcentralerna som läggs ned ligger i Hammarkullen och Munkebäck.

Vidare ska vårdcentralerna i Bergsjön, Kortedala och Gamlestaden slås ihop till en enda i Gamlestaden. Dessa förändringar innebär att primärvården flyttas längre ifrån de som använder den.

För en person som bor vid Komettorget i Bergsjön innebär detta en förlängd resväg på tolv spårvagnshållplatser för att komma till den nya vårdcentralen. Håkan Mannelqvist på Hälso- sjukvårdskansliet Göteborg region Öster hävdar att detta inte är orimligt långt och pekar på att det finns platser i Sverige där det är tio mil till närmaste vårdcentral.

Mannelqvist säger att efterfrågan på vård genom primärvården inte har minskat utan tvärtom ökar stadigt. Detta är en uppfattning som delas av Christina Malmer som är chef för Primärvårdsområde Öster. Båda uppger rent ekonomiska orsaker till att vårdcentralerna läggs ned. Mannelqvist säger att beslutsfattarna har tittat på vilken målgrupp vårcentralerna har och funnit att det främst är äldre. Enligt Mannelqvist finns det inte så många äldre i de drabbade områdena.

I Hammarkullen berodde nedläggningen, enligt Mannelqvist, främst på att de hade två hyrläkare och att Göteborgs Stad beslutat att inte ha hyrläkare anställda.

Mannelqvist fick frågan om det inte kan finnas andra målgrupper. I de områden som berörs är det till exempel en större andel förtidspensionärer än generellt i Göteborg. Dessutom är ohälsotalen höga.

- Dessa grupper behöver inte vara målgrupper, det är främst äldre som vi bedömer använder vårdcentralerna, säger Mannelqvist.

Samtidigt säger alltså Mannelqvist att behovet har ökat. Enligt statistik från Göteborgs kommun rör det sig om områden som har problem med höga ohälsotal och hög arbetslöshet med undantag av Munkebäck. Flera av invånarna är antingen arbetslösa eller är låginkomsttagare, dessutom är en stor procent av invånarna födda utomlands.

På frågan om det är enklare att skära ned i områden med hög arbetslöshet, många låginkomsttagare och invandrare svarar Mannelqvist att det inte alls är så, att det bland politiker finns en stor förståelse för problemen i dessa områden. Han säger att det inte har funnits någon sådan diskussion.

Mannelqvist vill inte svara på frågan om det finns en skillnad i vad som uttrycks officiellt och vad som verkligen görs. Han säger att det bara skulle vara spekulationer. Han vill inte uttrycka någon åsikt i den frågan.

Enligt Christina Malmer är det många som söker sig till läkare som egentligen inte lider av någon medicinsk åkomma. Malmer menar att mycket av det patienterna söker för bara är symtom på deras livssituation, att de oftast skulle behöva en psykolog eller kurator.

Mannelqvist hävdar att vården kan bli bättre om man bygger stora vårdcentraler. Han menar att det krävs stora vårdcentraler för att få ut specialister, till exempel psykologer, dit människor bor.

Manneqvist får frågan om Det kommer att finnas fler specialister, exempelvis psykologer och kuratorer, att tillgå i dessa områden än det finns i nuläget.

- Det finns inga beslut på det än så det kan jag inte svara på.

Mannelqvist kan alltså inte lova något. Han säger att budgeten för de nya vårdcentralerna inte är fastslagen än.

Christina Malmer kritiserar motståndarna till nedläggningarna och sammanslagningarna av vårcentraler för att de ofta saknar fakta om besluten.

Tyvärr tycks inte heller beslutsfattarna veta vad som kommer att hända. Först ska vårdcentralerna stängas. Sedan får vi veta vad som händer med den nya vården.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Fria Tidningen