Trots att miljöfrågorna funnits med i samhällsdebatten under flera årtionden har utvecklingen ännu inte blivit hållbar. Ett par tecken på detta är den ökande användningen av fossila bränslen, som bidrar till en förstärkt växthuseffekt, samt spridningen av kemikalier till naturen vilket på sikt även hotar oss människor.

Det är vi i de rika länderna som bidrar mest till miljöproblemen. Om man ska nå en hållbar framtid, och samtidigt tillåta utvecklingsländerna att öka sin levnadsstandard, beräknar experter att energi- och resurseffektiviteten i de utvecklade länderna behöver bli tio gånger bättre - en förändring som kallats för 'faktor 10' (se faktaruta).

Med ny och mer miljöanpassad teknik skulle vi kunna få miljövinster utan att behöva ändra vår livsstil. Till exempel skulle utsläppen av växthusgasen koldioxid kunna minskas genom storskalig användning av förnybara bränslen inom energi- och transportområdena.

I en studie gjord av Ingenjörsvetenskapsakademin inom projektet 'Energiframsyn Sverige i Europa' ingår ett scenario för år 2050 som kallas för 'klimatet i fokus'. I scenariot ingår att bilar skulle halvera sin bränsleförbrukning och drivas med vätgas och metanol eller dimetyleter. Uppvärmningen av byggnader skulle till stor del ske med hjälp av el och fjärrvärme från biobränslen. Med dessa ganska radikala förändringar skulle koldioxidutsläppen kunna halveras, vilket är vad som krävs för att nå det långsiktiga utsläppsmålet som riksdagen beslutat om.

Andra studier har gjorts gällande rening av koldioxid från kol- eller gaskraftverk och ledning av gasen ner i havet. När koldioxiden förs ner till över 500 meters djup övergår den, tack vare högt tryck, till flytande form i stället för gasform. Koldioxiden skulle enligt planerna stanna i djupet eftersom den blandad med vatten får en högre densitet än havsvattnet.

Andra varianter på koldioxiddumpning är att leda koldioxiden ner i bergsfickor under havet, så kallade akvifärer. Genom dumpning skulle man kunna lagra stora mängder koldioxid under hundratals år och därigenom undvika förstärkt växthuseffekt.

Metoderna för att dumpa koldioxid är dock tämligen oprövade och kritiker menar att man inte vet vad som på sikt händer med koldioxiden.

Mona Blomdin på Naturskyddsföreningen säger att föreningen inte diskuterat metoderna med att lagra koldioxid. Själv är hon tveksam till lösningarna:

- Vad vet vi om de långsiktiga riskerna av läckage? Det kan bli förändringar i jordskorpan, till exempel vid jordbävningar. Och om det blir läckage kanske vi får dramatiska ökningar av koldioxid i atmosfären...

Fördelen med olika tekniska åtgärder är att de lättare skulle accepteras av medborgarna än till exempel livsstilsförändringar. Men de flesta miljöexperter tror inte att enbart tekniska åtgärder räcker.

Forskningsgruppen för Miljöstrategiska studier på Tekniska högskolan har granskat möjligheterna att på längre sikt nå ett hållbart transportsystem:

- Teknisk utveckling är nödvändigt men inte tillräckligt, säger Göran Finnveden på Forskningsgruppen.

- Med dagens trafik och framtidens teknik skulle man kunna nå ett hållbart transportsystem. Men med prognostiserad trafikutveckling räcker det inte med teknikutveckling - det måste dessutom ske andra förändringar i samhället.

Även Mona Blomdin tror att det krävs mer än tekniska åtgärder:

- En kombination av åtgärder krävs. Jag tror starkt på ekonomiska styrmedel. Det behövs också starkare lagstiftning, bland annat när det gäller användningen av kemikalier. Även livsstils- och beteendeförändringar krävs.

Trots renare teknik tycks det alltså krävas ett miljövänligare beteende. Detta beror på att hushållen står för en stor del - ungefär hälften - av den totala miljöbelastningen.

Frågan är bara vad som ska få medborgarna att leva miljövänligare. Det är förhållandevis enkelt för var och en att agera miljövänligt om det inte påverkar vårt sätt att leva för mycket.

- Vi kan till exempel sortera sopor. Betydligt svårare är det om vi ska ändra vårt resande, hur vi bor och vad vi äter, menar Mikael Johannesson på Naturvårdsverket.

- För att få ett hållbart samhälle behöver vi använda alla tillgängliga styrmedel, som exempelvis information, ekonomiska styrmedel och lagstiftning, på ett smart och effektivt sätt, säger han.

Mona Blomdin tror att det främst är de unga som man kan hoppas på.

- Skolan borde diskutera dessa frågor. Till exempel bör man prata om vilken påverkan det har att cykla eller åka bil. Man måste förstå sambandet mellan vanor och miljöpåverkan. I dag är medvetenheten väldigt varierande mellan olika personer, menar hon.

En slutsats är att det krävs såväl teknisk utveckling som miljövänligare beteende hos medborgarna. Men hur ska man få igång en mer miljöanpassad utveckling?

- Ekonomiska styrmedel har visat sig ganska kraftfulla, det är ett av de viktigare områdena. Vi måste tillämpa 'Polluter Pays Principle' - politiker ska inte bara säga det utan också genomföra principen. Principen styr även forskning och utveckling beträffande miljövänligare alternativ, säger Mona Blomdin.

Jarmo Juhani

Faktor 10

För några år sedan lanserade forskare vid tyska Wuppertalinstitutet begreppet 'faktor 10' som handlade om att effektivisera användningen av resurser. Faktor 10 innebär att de industrialiserade länderna i genomsnitt bör bli 10 gånger mer effektiva i sin användning av energi och naturresurser.

Begreppet 'faktor 10' har dock inte använts särskilt mycket de senaste åren.

- Det var kanske inte så fruktsamt. Det går ju bra att prata om miljö på det vanliga sättet, menar Göran Finnveden på Forskningsgruppen för Miljöstrategiska studier på KTH.