Hotet kommer utifrån | Fria Tidningen
Fria.Nu

Hotet kommer utifrån

Det går dåligt för oppositonen i Venezuela, trots att de får pengar från USA. USA vill isolera Venezuela från andra länder, men det verkar inte lyckas. Vad ska motståndarna till president Chavez göra nu?

Oppositionen i Venezuela gör en namninsamling, för de vill ha en folkomröstning om att få bort president Hugo Chavez. Det verkar som om de kommer att misslyckas. I så fall är det en stor seger för Venezuelas regering och de som stödjer regeringen. De har sagt de som samlar in namn fuskar. Bland annat skriver personer sina namn flera gånger och arbetsgivare tvingar de anställda att skriva under.

Den 2 mars sa Venezuelas valmyndighet CNE att man hade underkänt cirka 800 000 underskrifter. Då kan inte oppositionen får 2,4 miljoner namnunderskrifter. De behöver så många för att det ska bli en folkomröstning. Men de som hade blivit underkända kan bekräfta sina uppgifter.

Den 16 mars sa Högsta domstolens valavdelning att CNE ska godkänna de underkända underskrifterna. Men den 24 mars underkände Högsta domstolens konstitutionella avdelning valavdelningens dom. Därför blir det troligen ingen folkomröstning.

Förra fredagen gjorde oppositionen en paus och slutade att kräva en folkomröstning. De anmälde sina kandidater till regional- och kommunalvalen 1 augusti till CNE. Det är samma valmyndighet som man anklagar för att stödja Chavez. Det här kan vara bra för Chavez.

- När de är med i valen godkänner de valmyndigheterna och då kan Chavez visa världen att det är demokrati i Venezuela, förklarade statsvetaren Alberto Garrido för nyhetsbyrån IPS.

Namninsamlingen kan bli det tredje stora nederlaget för oppositionen och USA. Först försökte de göra en kupp i april 2002. Sedan ordnade de en strejk vintern 2002-2003 så att oljeindustrin skulle få problem. Nu kanske de misslyckas med namninsamlingen. Vad ska de göra nu? Det verkar som om oppositionen inte kommer att lyckas med att få bort Chavez från makten. USA har försökt göra så att Venezuela ska bli isolerat. Men de har misslyckats. USA:s ambassadör i Brasilien sa till Brasilien att inte samarbeta så mycket med Venezuela. Men Lulas regering brydde sig inte om det. Samtidigt gick många människor från den brasilianska sociala rörelsen, bland annat de landlösas organisation MST, till Venezuelas ambassad i Brasilia. De ville visa att de stödjer revolutionen i Venezuela. Förra måndagen sa Costa Ricas regering till den venezolanske oppositionspolitikern och före detta fackföreningsledaren Carlos Ortega att lämna landet. Han har fått politisk asyl i Costa Rica. Nu säger landet att Ortega har brutit mot asylregler. Han var på ett politiskt möte i Miami och då sa han att Chavez är en diktator och att han ska åka tillbaka till Venezuela och störta honom.

Ortega var med i kuppförsöket och ledde försöken att förstöra för den venezolanska oljeindustrin. Han har sagt att 'vi behöver 10, 12 eller 15 års diktatur för att rädda landet'.

Venezuelas regering har lovat Argentina att hjälpa dem ur energikrisen. Då vill Venezuela att Argentina ska hjälpa till med den venezolanska jordbrukssektorn. I dag importerar landet 70 procent av all mat.

Colombia är det land som samarbetar mest med USA i området. Men nu har Colombia sagt att de vill ha ett likadant alfabetiseringsprogram som Venezuela. Därför verkar Chavez ha mer makt i området än någon gång tidigare.

Kanske är krig det enda som kan stoppa Chavez? Är det kanske därför den amerikanska kongressens har bestämt att det ska få vara dubbelt så många militärrådgivare i inbördeskrigets Colombia?

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Colombia: Första fredssamtalen på tio år

I dag inleds de första fredssamtalen på tio år mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan. Samtidigt växer de sociala rörelsernas krav på att få sina röster hörda vid förhandlingsbordet.

Plan Patriota drabbar bönder i Colombia

Livet blir svårt för människorna på Colombias landsbygd när regeringen försöker slå ner gerilla-grupperna. Det är inte heller säkert att militären kan vinna över gerilla-grupperna. Farc slår tillbaka hårt.

Fria.Nu

Nya övergrepp av colombianska armén

I skuggan av den kontroversiella förhandlingsprocessen med paramilitärernas paraplyorganisation AUC har den colombianska armén utfört en rad massakrer under årets första månader. Händelserna ifrågasätter bilden av ökad säkerhet och minskat våld som president Alvaro Uribes regering försöker sälja till världen.

Fria.Nu

Historiskt val präglas av oro

När irakierna går till val på söndag befinner sig stora delar av landet i en situation av våld, kaos och undantagstillstånd. Valutgången är osäker men mycket talar för ett parlament dominerat av shiamuslimska islamister.

USA har gripit Farc-ledare

På nyårsafton åkte ett amerikanskt flygplan från militärbasen Catam i Colombia. I planet satt Ricardo Palmera, ledare för Farc-gerillan. Planet skulle åka till USA.

Fria.Nu

© 2022 Fria Tidningen