Hotet kommer utifrån | Fria Tidningen
Fria.Nu

Hotet kommer utifrån

Den USA-stödda venezolanska oppositionen ser ut att gå mot ett tredje nederlag. Samtidigt ser USAs försök att internationellt isolera Venezuela ut att misslyckas och man kan fråga sig vilka kort president Chavez motståndare har kvar.

Den venezolanska oppositionens namninsamling med syfte att uppnå en folkomröstning om Hugo Chavez vara eller icke vara som Venezuelas president, ser ut att gå mot ett misslyckande. Om så blir fallet innebär det en stor seger för den venezolanska regeringen och dess anhängare som hela tiden hävdat att namninsamlingen kännetecknats av omfattande fusk. Anklagelserna har bland annat handlat om att personer skrivit under flera gånger och att arbetsgivare tvingat sina arbetare att skriva under.

Venezuelas valmyndighet CNE lät den 2 mars meddela att man underkänt omkring 800 000 underskrifter vilket gör att oppositionen inte uppnår de 2.4 miljoner namnunderskrifter som behövs för att få till en folkomröstning. De som underkänts gavs dock möjligheten att bekräfta sina underskrifter. Högsta domstolens valavdelning hörsammade den 16 mars oppositionens krav och uppmanade CNE att godkänna de underkända underskrifterna och banade på så sätt väg för en folkomröstning. Högsta domstolens konstitutionella avdelning underkände dock valavdelningens dom den 24 mars och det finns idag inget som tyder på att en folkomröstning om Chavez mandat kommer att äga rum.

I fredags gjorde oppositionen ett uppehåll i sina krav på folkomröstning och anmälde sina kandidater till regional- och kommunalvalen 1 augusti till CNE. Samma valmyndighet som man anklagar för att stödja Chavez; Men oppositionen kan genom sitt agerande komma att spela Chavez i händerna 'genom att delta i dessa val legitimerar man valmyndigheterna och ger Chavez möjligheten att inför världen visa upp att det finns demokrati med val i Venezuela', förklarade statsvetaren Alberto Garrido för nyhetsbyrån IPS.

För oppositionen och dess allierade i Washington ser namninsamlingen ut att

utvecklas till ett tredje större nederlag. Efter att ha misslyckats med ett kuppförsök

(april 2002), en strejk med syfte att lamslå den livsviktiga oljeindustrin som kostade

landet omkring 80 miljarder kronor (vintern 2002-2003) och nu kanske även en namninsamling har man inte många jokrar kvar. Det blir allt tydligare att oppositionen saknar tillräcklig kraft inom Venezuela för att tvinga bort Chavez från makten.

Inte heller USAs försök att isolera Venezuela i Latinamerika har varit lyckosamma. USAs brasilienambassadör begärde under mars månad att Brasilien skulle se över sina relationer med Venezuela, men Lulas regering vägrade att ta till sig kritiken. Samtidigt uttryckte delar av den brasilianska sociala rörelsen, däribland de landlösas organisation MST, sitt stöd för den bolivarianska revolutionen i Venezuela utanför landets ambassad i huvudstaden Brasilia.

Costa Ricas regering bad under måndagen den venezolanske oppositionspolitikern och före detta fackföreningsledaren Carlos Ortega att lämna landet där han tidigare fått politisk asyl. Från costaricanskt håll hävdade man att Ortega brutit mot asylöverenkommelserna när han under ett politisk möte i Miami anklagat Chavez för att vara en diktator och lovat återvända till Venezuela för att störta honom.

Ortega var inblandad i kuppförsöket och ledde försöken att slå ut den venezolanska oljeindustrin. Han förklarade i ett bandat samtal som blev offentligt i oktober att 'vi behöver 10, 12 eller 15 års diktatur för att rädda landet'.

Under den gångna veckan lovade Venezuelas regering att hjälpa Argentina ur sin energikris i utbyte mot hjälp med att sätta fart på den venezolanska jordbrukssektorn. Landet importerar idag 70 procent av de livsmedel man konsumerar. När sedan Colombia, USAs främsta allierade i regionen, uttrycker intresse över att kopiera det venezolanska alfatbetiseringsprogrammet Robinson, ter sig Chavez regionala ställning starkare än någonsin.

Endast en extern aggression verkar återstå att ta till för de som till varje pris vill sätta stopp för den bolivarianska processen i Venezuela. Det är i det sammanhanget man bör se den amerikanska kongressens beslut att fördubbla det tillåtna antalet militärrådgivare i inbördeskrigets Colombia.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Colombia: Första fredssamtalen på tio år

I dag inleds de första fredssamtalen på tio år mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan. Samtidigt växer de sociala rörelsernas krav på att få sina röster hörda vid förhandlingsbordet.

Plan Patriota drabbar bönder i Colombia

Livet blir svårt för människorna på Colombias landsbygd när regeringen försöker slå ner gerilla-grupperna. Det är inte heller säkert att militären kan vinna över gerilla-grupperna. Farc slår tillbaka hårt.

Fria.Nu

Nya övergrepp av colombianska armén

I skuggan av den kontroversiella förhandlingsprocessen med paramilitärernas paraplyorganisation AUC har den colombianska armén utfört en rad massakrer under årets första månader. Händelserna ifrågasätter bilden av ökad säkerhet och minskat våld som president Alvaro Uribes regering försöker sälja till världen.

Fria.Nu

Historiskt val präglas av oro

När irakierna går till val på söndag befinner sig stora delar av landet i en situation av våld, kaos och undantagstillstånd. Valutgången är osäker men mycket talar för ett parlament dominerat av shiamuslimska islamister.

USA har gripit Farc-ledare

På nyårsafton åkte ett amerikanskt flygplan från militärbasen Catam i Colombia. I planet satt Ricardo Palmera, ledare för Farc-gerillan. Planet skulle åka till USA.

Fria.Nu

© 2022 Fria Tidningen