USA stödde valfusk | Fria Tidningen
Fria.Nu

USA stödde valfusk

Självaste New York Times anklagar USAs regering för att ha satt stabilitet och ekonomiska hänsynstaganden före demokrati i relationen med sitt södra grannland när man gav valfusket i Mexiko 1988 sitt stöd.

Privatiseringar var viktigare än demokrati för USAs regering, det hävdade New York Times i en ledarartikel om det mexikanska presidentvalet 1988 publicerad 15 mars. Det som kommit att föra upp det snart sexton år gamla valet på agendan igen är den mexikanska expresidenten Miguel de la Madrids (1982-1988) nyligen utgivna självbiografi där han berättar hur han gav order om att rösträkningen skulle avbrytas.

New York Times kallar i sin ledarartikel presidentvalet 1988 för ett av de mest iögonfallande exemplen på valfusk i modern tid. Regeringspartiet PRI, som suttit vid makten sedan den mexikanska revolutionen, såg 1988 för första gången ut att gå mot förlust. Dissidenten Cuahtemoc Cardenas hade brutit sig ut ur PRI och bildat vad som senare skulle utvecklas sig till vänsterpartiet PRD. Cuahtemoc Cardenas, son till den populäre 30-talspresidenten Lazaro Cardenas som ledde jordreformen och nationaliseringen av den mexikanska oljan, gick till val på en vänsterplattform och förutspåddes som segrare i opinionsmätningarna.

PRIs kandidat var den Harvard-utbildade teknokraten Carlos Salinas. När rösträkningen inletts såg Cardenas ut att gå mot en klar seger. Då gav PRIs generalsekreterare president De la Madrid rådet: 'Du måste utropa PRI som segrare, det är en tradition som inte får brytas', varefter presidenten avbröt rösträkningen med hänvisning till ett elavbrott. Rösterna räknades aldrig färdigt och Carlos Salinas proklamerades som segrare med 50.25 procent av rösterna. Tre år efter det omdisskuterade valet beslöt den mexikanska kongressen genom en allians mellan PRI och högerpartiet PAN att röstsedlarna skulle brännas och på så sätt gick beviset för valfusket 1988 bokstavligen upp i rök.

Enligt New York Times stöddes Salinas av Washington eftersom han förordade marknadsreformer. 'Men efter sig lämnade han korrupta privatiseringar, olösta politiska mord och en peso-kollaps som slog hårt mot den mexikanska medelklassens löner och besparingar', fortsätter tidningen. Under Carlos Salinas genomfördes de intensivaste privatiseringarna i Mexikos historia och ett efter ett av de statliga företag som fanns kvar efter den nyliberala politikens första fas under De la Madrid såldes av till vrakpriser. Salinas var också den president som i hemlighet skrev under det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA vilket blev den utlösande faktorn till zapatistupproret 1 januari 1994.

De la Madrid förnekade i en intervju förra veckan att det handlade om valfusk och menar att han endast avbröt rösträkningen tills alla resultat inkommit. Samtidigt krävde Cuahtemoc Cardenas en oberoende utredning av händelserna 1988. Valfusket 1988 har länge varit ett välkännt faktum för de flesta mexikaner, men Miguel de la Madrids självbiografi kastar nytt ljus över Mexikos smutsiga nutidshistoria. Nytt ljus faller även över USAs latinamerikapolitik där försvaret av demokrati verkar styras av allt annat än principer.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Colombia: Första fredssamtalen på tio år

I dag inleds de första fredssamtalen på tio år mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan. Samtidigt växer de sociala rörelsernas krav på att få sina röster hörda vid förhandlingsbordet.

Plan Patriota drabbar bönder i Colombia

Livet blir svårt för människorna på Colombias landsbygd när regeringen försöker slå ner gerilla-grupperna. Det är inte heller säkert att militären kan vinna över gerilla-grupperna. Farc slår tillbaka hårt.

Fria.Nu

Nya övergrepp av colombianska armén

I skuggan av den kontroversiella förhandlingsprocessen med paramilitärernas paraplyorganisation AUC har den colombianska armén utfört en rad massakrer under årets första månader. Händelserna ifrågasätter bilden av ökad säkerhet och minskat våld som president Alvaro Uribes regering försöker sälja till världen.

Fria.Nu

Historiskt val präglas av oro

När irakierna går till val på söndag befinner sig stora delar av landet i en situation av våld, kaos och undantagstillstånd. Valutgången är osäker men mycket talar för ett parlament dominerat av shiamuslimska islamister.

USA har gripit Farc-ledare

På nyårsafton åkte ett amerikanskt flygplan från militärbasen Catam i Colombia. I planet satt Ricardo Palmera, ledare för Farc-gerillan. Planet skulle åka till USA.

Fria.Nu

© 2022 Fria Tidningen