Flickors skolgång avgörande för utvecklingsmålen | Fria Tidningen
  • I den indiska delstaten Bihar har fler flickor börjat gå i skolan efter att hemmen fått utökad tillgång till el, något som gett eleverna en större möjlighet att studera hemma på kvällarna. Experter menar att flickors tillgång till längre och bättre skolgång är avgörande för att de hållbara globala utvecklingsmålen ska kunna förverkligas till 2030. | Foto: Manipadma Jena/IPS

Flickors skolgång avgörande för utvecklingsmålen

Tillgång till längre skolutbildning av god kvalité leder till förbättrad läskunnighet, men minskar också antalet fall av sexuella övergrepp och andelen flickor som gifter sig för tidigt. Experter menar att frågan är avgörande för om de globala utvecklingsmålen ska kunna förverkligas.
– När flickor går kvar i skolan minskar andelen som får hiv, liksom barnäktenskapen och det sexuella våldet, säger Alice Albright, som är ordförande för Global Partnership for Education, ett partnerskap som arbetar för att stärka utbildningssystemen i utvecklingsländer.
Hon deltog nyligen vid ett möte om flickors behov av skolgång, som hölls vid sidan av ett högnivåmöte om hållbara utvecklingsfrågor vid FN-högkvarteret i New York.
En rapport från FN:s kvinnoorgan UN Women slår fast att ett mycket stort antal flickor som går i skolan aldrig lär sig att läsa och skriva, samtidigt som 750 miljoner kvinnor blivit bortgifta innan de hunnit fylla 18 år.
Alice Albright menar att dessa siffror bara kan förändras med hjälp av en mer långvarig skolutbildning av högre kvalité.
Den internationella organisationen Kampanj för flickors utbildning, Camfed, slår fast att det är uppenbart att flickor drabbas särskilt hårt av bristande utbildningsmöjligheter. Camfed understryker att flickor är mer utsatta för sexuella utnyttjanden, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar, samt för tidiga graviditeter – och de livshotande tillstånd detta kan medföra.
Även Nazneen Damji vid UN Women påpekar att flickor är särskilt utsatta.
– Flickor och unga kvinnor drabbas av omfattande sociala, kulturella, politiska och strukturella hinder när det gäller deras rättigheter till sjukvård, i synnerhet i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa.
Ett extra skolår kan betyda oerhört mycket i en flickas liv. Enligt FN:s barnfond Unicef kan ett till år i skolan för en flicka innebära att hennes framtida inkomst stiger med 15 procent, vilket i sin tur kan leda till en betydligt mer gynnsam framtid.
Däremot kan det vara oerhört svårt för en flicka att få den skolgång hon har behov av, eftersom det hemarbete som förväntas av hennes familj riskerar att leda till att hon inte får tillräckligt med tid för sina studier.
Camfed understryker att det på landsbygden ofta är långt mellan olika högstadieskolor, och att långa färdvägar ofta kan vara riskfyllda för i synnerhet flickor. Dessutom saknar många skolor tillgång till enskilda toaletter med rinnande vatten, något som flickor har behov av när de har börjat menstruera.
När flickor väl får möjligheten att gå längre tid i skolan blir dock de positiva effekterna stora, enligt Unicef. Riskerna för att de ska få barn för tidigt minskar, de löper mindre risk att drabbas av hiv, sexuell exploatering och övergrepp. Bättre utbildade flickor löper dessutom en betydligt mindre risk för att avlida i barnsäng och de barn de föder har större möjligheter att överleva.
Safeena Husain arbetar för den indiska organisationen Educate Girls, som sedan 2007 har hjälpt närmare 200 000 flickor att kunna återvända till skolan. Till IPS säger hon att en återgång till skolbänken leder till att flickorna ofta väntar med att gifta sig.
– De mer välutbildade flickorna känner sig stärkta att ta genomtänkta beslut och stå upp för sina rättigheter, säger Safeena Husain.
Hon berättar om att vissa flickor efter att ha återvänt till skolan beslutat sig för att säga nej till planerade giftermål.
– Det är ett modigt beslut för en flicka som lever på landsbygden i ett patriarkalt samhälle, säger Safeena Husain.
 

Rekommenderade artiklar

Diabetes i unga år förkortar livet

Personer med typ 1-diabetes har en betydligt kortare livslängd, jämfört med andra. Den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar är den stora faran och ju yngre någon är när hon eller han drabbas, desto större är risken att dö i förtid. Det visar en studie vid Göteborgs Universitet, rapporterar Ekot i Sveriges radio.

© 2018 Fria Tidningen