• Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump vid toppmötet i Singapore den 12 juni. | Foto: TT.

Hopp om fred i Nordkorea


NORDKOREA (TT)

–Det finns ett ordspråk i Nordkorea som lyder ungefär "jag tror det när jag ser det". Nu råder nog optimism blandat med viss skepsis, säger hon på telefon till TT från Genève.

2016 var hon senast i Nordkorea, landet vars huvudstad Pyongyang hon på 00-talet bodde i under sammanlagt två år. Genom Röda Korset arbetade hon bland annat med projekt för tillgång till rent vatten och sanitet, katastrofberedskap samt matproduktion, främst i byar på landsbygden. Som utlänning kunde hon röra sig fritt i Pyongyang men varje bybesök krävde resetillstånd.

–Det finns mycket propaganda, både i Nordkorea och i västvärlden, om hur det är på "andra sidan". För mig är Nordkorea ett samhälle som en gång varit funktionellt och utvecklat, men där allt rasade samman när Sovjetunionen upplöstes och dess stöd upphörde.
Koll på grannar
Till skillnad från exempelvis Bangladesh och Malawi, där Eriksson också jobbat, finns således rester av infrastruktur som vattensystem i de nordkoreanska byarna.

–Men ofta har dessa inte underhållits sedan 1970-talet och därför raserats eller rostat sönder, berättar hon.

TT: Nordkorea beskrivs ju ofta som en hårdför diktatur och ett övervakningssamhälle. Upplevde du att människor var rädda?

–Det är svårt att generalisera. Vi arbetar på bynivå och främst med bönder. Där är de organiserade i kooperativ och alla deltar i det kollektiva arbetet. . . Men på grund av säkerhetslagarna är det mer kontroller av olika typer. I byarna hjälper man varandra men har också reda på grannarna.
Skolor och ridning
Trots att Nordkorea är så slutet har både mobiltelefoner och ett visst globalt informationsinflöde gjort sitt inträde i främst huvudstaden. Eriksson Fortier säger att nordkoreaner i stort är välutbildade och att läskunnigheten ligger på nära 100 procent, även om ungas skolgång även har en politisk inriktning. 

I Pyongyang såg hon modeller för daghem, fabriker och arbetarbostäder utvecklas för att senare exporteras ut i provinserna. Men trots sitt utåtriktade arbete och att hon fick tillstånd att motionsrida på den lokala djurparkens hästar var det svårt att komma människor riktigt inpå livet.

–Det fungerar inte riktigt så att man kan ringa en vän och fråga hur det är. Lagar begränsar möjligheten till fri kommunikation. Men det finns kollektiva e-postadresser till organisationer som Röda Korset, man kan skicka ett meddelande i tjänsten och be att det distribueras vidare.
Över gränsen
Det var först efter att Eriksson Fortier pensionerat sig från Röda Korset och engagerat sig i fredsorganisationen Women Cross DMZ som hon fick höra mer känslomässiga berättelser, bland annat om vad som hände familjer under 1950-talets Koreakrig.

2015 var hon med och arrangerade en manifestation då en grupp kvinnliga fredsaktivister, bland dem fredspristagarna Leymah Gbowee från Liberia och Mairead Corrigan Maguire från Nordirland, gick över gränsen från Nord- till Sydkorea vid industrizonen Kaesong. Women Cross DMZ samlade även tusentals kvinnor till symposier i både Pyongyang och Seoul.

–Det var första gången jag hörde personliga vittnesmål. Bland annat berättade en kvinna om hur hon som barn fick sina armar bortskjutna av en amerikansk soldat, berättar Eriksson Fortier.

–Vi hade många koreaner från USA och Kanada i delegationen och ganska snabbt utvecklades ett systerskap, en varm stämning.

Samtalen har fortsatt i olika konstellationer sedan dess. Eva Eriksson Fortier säger att hon noterat kritiken mot det tunna dokument som USA:s president och Nordkoreas ledare skrev under men att man måste börja någonstans, eftersom Koreakriget formellt aldrig avslutats.

–För många koreaner är det avgörande att få till stånd en dialog mot ett fredsavtal.

TINA MAGNERGÅRD BJERS/TT

Bakgrund: Nordkorea (TT)

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53, sedan nordkoreanska trupper korsat gränsen och gått till anfall.
De båda länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande. En fyra kilometer bred demilitariserad zon skiljer dem åt.

Nordkorea brukar beskrivas som världens mest slutna land, en kommunistisk diktatur styrd av Kim Jong-Un. Den officiella ideologin hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Enligt Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.
Samhället är militariserat och de 25 miljoner invånarna strängt övervakade. Landet lägger enorma summor på militären och provsprängde, trots omvärldens protester, sitt första kärnvapen 2006. Enligt FN:s resolutioner får Nordkorea inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester, något som inte har efterföljts och lett till omfattande sanktioner mot landet. Ekonomin har varit i kris sedan 1990-talet.

Källa: Landguiden med flera
 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Miljömemory av unga företagare

Ung företagsamhet är en organisation som utbildar ungdomar i att driva företag. Gymnasieelever får chansen att prova på ta fram en produkt och att marknadsföra och sälja den.

Simon Parker, Isac Norlander, Isak Popovski, Elias Leverud, Amna Sahovic och Emil Yfver på Thorildsgymnasiet i Stockholm har bildat ett företag för att sälja ett miljömemory. Jerker Jansson har träffat dem.

Moderater i kamp mot flyktingungdomar

När samhället påstår att du har en annan ålder än du uppger riskerar du att bli polisanmäld av kommunpolitiker. Det är erfarenheten som sjutton flyktingungdomar i Skurups kommun gjort. Nu har tre personer polisanmält kommunledningen för falsk angivelse.

Landets Fria Syre är här

Med en planet i kris önskar många ställa om till ett klimatsmartare liv. Men att verkligen ta steget och ställa om sitt eget liv kan vara svårt. Därför återstartar vi nu Landets Fria Tidning under nya namnet Landets Fria Syre – tidningen för dig som vill ställa om världen. Men för att lyckas behöver vi din hjälp.

© 2024 Fria.Nu