”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld” | Fria Tidningen
  • Christina Wahldén har tidigare skrivit den uppmärksammade boken Kort kjol som handlar om en ung kvinna som blivit våldtagen. Nu är hon aktuell med Falafelflickorna, om 12-åriga Hawa som vill bli polis.
Fria Tidningen

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Begreppet ”hedersvåld” är omstritt. Varken polisen, socialtjänsten eller de politiska partierna är helt överens om dess innebörd. Samtidigt är tvång och våld i hederns namn en verklighet för många i Sverige. Det var denna verklighet författaren Christina Wahldén tog avstamp i när hon skrev sin nya bok Falafelflickorna.

– Det är problematiskt att det råder så delade meningar kring begreppet. Det kan i värsta fall leda till att de som behöver hjälp inte blir hjälpta. Jag skrivit om hedersvåld sedan Pela Atroshi mördades i slutet av 1990-talet och jag tycker att det finns saker som särskiljer hedersrelaterat våld från så kallat vanligt våld. Genom att säga att heder inte är så viktigt så sviker man barnen, både pojkar och flickor. I boken får vi exempelvis möta en bror som tvingas hålla koll på sin syster trots att han egentligen inte alls vill det, säger Christina Wahldén.

Falafelflickorna handlar om 12-åriga Hawa. Hon bor i ett av de områden som av polisen anses ”särskilt utsatta” för kriminalitet och oroligheter. Hon vill bli polis när hon blir stor, men först startar hon en egen detektivbyrå. Hennes första fall blir ett gömma en kamrat som riskerar att giftas bort mot sin vilja.

– Genom åren som författare har jag besökt många olika platser som nu av polisen bedöms som särskilt utsatta, framför allt förorter till Göteborg och Stockholm. Det som alltid slagit mig på plats är att det ofta blir otroligt roliga samtal med barnen där. De är väldigt pigga och smarta ungar trots att de lever i en miljö som kan vara ganska krävande. Så under många år har jag tänkt att man borde skriva någonting om just tjejerna i dessa områden. De lever, i alla fall ibland, också ett slags dubbelliv där de är på ett sätt hemma medan skolan blir som ett slags vattenhål där man kan få vara annorlunda mot hur man är med familjen, säger Christina Wahldén.

Hon fortsätter:

– Jag gillar själv deckare, jag tycker att det är en rolig form. Deckare berättar ofta någonting om samhället.

– Det primära när jag började skriva var inte att skriva en barnbok om hedersrelaterat våld, utan att skriva en rolig och spännande bok om personer som bor i ett utsatt område. Sedan har det råkat sammanfalla i tid med diskussionen om just särskilt utsatta områden.

Christina Wahldéns egen inställning till begreppet heders­våld är att aspekten heder lägger till en extra dimension till våldet som måste adresseras. Även om lagstiftningen förändrats sedan Pela Atroshi och Fadime Sahindal mördades så har vi fortfarande en lång väg att gå, menar hon.

– Alldeles för länge har det funnits en omedvetenhet kring hedersproblematik. Det har blivit bättre, men man hör ibland skräckhistorier om unga människor som av myndigheter och skola får rådet att gå hem och prata med sina föräldrar när hedersproblematik förekommer. Om det är föräldrarna som utsätter en för våld så är det som att man bor på en slags brottsplats. Men det finns hjälp att få. Min förhoppning är att det blir lite lättare att prata om det i egenskap av utsatt utifrån en bok.

Rekommenderade artiklar

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

© 2018 Fria Tidningen