Bloomsbury presenteras på Artipelag | Fria Tidningen
  • Ingela Lind har curerat Bloomsbury spirit – den första stora utställning som har gjorts i Sverige om Bloomsburygruppen.
  • Vanessa Bell och Duncan Grant sommarresidens i Charleston i East Sussex var ett av ställena där Bloomsburygruppen verkade. Gården Charleston som inretts helt i deras stil är nu en turist- och vallfärdsort.
Fria Tidningen

Bloomsbury presenteras på Artipelag

I Bloomsburygruppen skapades epokgörande verk inom bildkonst, prosa, poesi, filosofi, pedagogik, politik och nationalekonomi. "De idéer som de stod för är nästan kusligt aktuella i dag",säger Ingela Lind, curator till utställningen Bloomsbury spirit.

Vårens stora utställning på Artipelag i Stockholms skärgård presenterar Bloomsburygruppen, den gränsöverskridande och kreativa skara konstnärer och intellektuella som verkade i det tidiga 1900-talets Storbritannien. Extern curator för storsatsningen är Ingela Lind, konstkritiker och författare som i dagarna även kommer ut med sin andra bok om den mytomspunna sammanslutningen.

– Det här är ett kanonprojekt på flera sätt, berättar hon exalterat. Utställningen är gigantisk och innehåller mycket som inte har visats i Sverige tidigare, föremål som vi har lånat in från såväl privata samlingar som från gruppmedlemmarnas hem och museer.

Utställningen spänner över hela det kreativa spektrum som intresserade gruppen, med allt från konst, inredning, mönster och grafik till litteratur, trädgårdsdesign och mode. Det handlar om att försöka återge den anda av djärvhet och optimism som var gruppens signum, berättar Ingela Lind, och inspirera till ett nytt sätt att tänka.

– Vi har gestaltat Bloomsburymiljöer och låtit svenska samtidskonstnärer måla på väggarna, här finns hela trädgårdsrum uppbyggda, och till och med ett kafé som Omega Workshops ritade har vi återskapat från ett svartvitt foto. Så det hela faller långt utanför boxen för vad en konstutställning brukar vara, säger hon.

Tillsammans med Artipelags konstavdelning har Ingela Lind jobbat helt utan mallar och låtit allt växa fram organiskt, processen har fått ta tid och när det nu står klart är hon spänd över mottagandet. För det är ett risktagande att göra något så oprövat, menar hon.

–Det är ju ingen av oss som jobbat med utställningen som har sett något liknade tidigare, så vi får se hur det landar. Det är ett helhetskoncept, vi ska till och med servera måltider efter Bloomsburyrecept i restaurangen.

Det man vill åt är att gestalta hur Bloomsburygruppen med sina på många sätt radikala idéer kan vara intressanta och aktuella i dag. Det är också förklaringen till att Ingela Lind återkommer till den i bokform, tio år efter Leka med modernismen som kom ut 2008. Ta sig frihet bygger vidare och går djupare in i det mesta, utvecklar och lägger till. Men det var inte någon självklarhet att den skulle bli fler Bloomsburyböcker, berättar Ingela Lind.

– Jag var ganska färdig med Bloomsburygruppen, men så blev det på ett otäckt sätt akut. Det har ju hänt väldigt mycket politiskt sedan 2008 och de idéer som de stod för är nästan kusligt aktuella i dag. Sökandet efter sanning och det goda, tron på rättssamhället och demokratin i kombination med ett fritt skapande och sätt att leva, det är frågor som står under samma hot i dag.

Hon pratar om auktoritära krafter, om Trump, Erdogan och Putin, ett Europa som präglas av en växande nationalism och samhällen som sluter sig inåt. Ett samhällsklimat där Bloomsburygruppen med sina upplysningsideal blir väldigt utmanande, menar Lind.

–I dag föreskriver man vad som är tillåtet eller inte och håller sig till det. Men de tog från flera håll och var väldigt öppna. Politiskt var de fria socialliberaler på ett sätt som vi inte accepterar nu. De är mycket mer generösa när det gäller andras argument, istället för att söka sig till likasinnade. Och därigenom blir de tillgängliga för väldigt många med olika åsikter och inriktningar.

För Ingela Lind började fascinationen för Bloomsburygruppen med en kärlek till gruppens huvudperson Virginia Woolf, och en olycklig datorkrasch som raderade det mesta hon höll på med för stunden. Valet stod mellan ”att ta livet av mig eller göra något roligt”, så hon läste återigen Woolf och började titta närmre på kretsen runt henne, fördjupa sig på ett sätt som hon aldrig haft tid till innan. Och blev allt mer intresserad.

–Jag fascineras av kasten mellan högt och lågt, rörligheten mellan genrer och att de drogs till flera dimensioner samtidigt. Jag tror personligen på att komplikationen är det viktiga, att våga släppa in det obekväma. Snarare än inom den svenska modernismen men sina asketiska ideal, den är jag rädd för. Strävan efter renhet har lett till fascism och nazism bland annat.

När Bloomsburygruppen nu för första gången i Sverige tillägnas en egen utställning hoppas hon att fler ska upptäcka den. Och inspireras av deras nyfikna öppenhet.

– Deras inställning skiljer sig så mycket från hur det ser ut i dag, där vi söker oss till de som tycker likadant och är rädda för experiment och osäkerhet, säger Ingela Lind.

– Jag tror att vi istället måste söka oss till det annorlunda och pröva alternativa vägar för att komma framåt i vår otäcka tid.

Fakta: 

Bloomsburygruppen

Vad: En lös samling konstnärer, författare, ekonomer, politiker, historiker och matematiker som verkade i Storbritannien i början av 1900-talet, känd för sin inkluderande modernism, lekfulla stil och sitt antiauktoritära förhållningssätt.

Gruppens kärntrupp: Virginia och Leonard Woolf, E.M. Forster, Lytton Strachey, John Maynard Keynes, Duncan Grant, Vanessa, Clive Bell och Roger Fry. Gruppen drev bland annat förlaget Hogarth Press och den kollektiva konstnärsverkstaden Omega Workshops.

Utställningen Bloomsbury Spirit: Pågår till 30 september.

Rekommenderade artiklar

Med klasstänk i systemet

Föreningen Arbetarskrivare delar årligen ut ett stipendium på 5 000 kronor. I år går det till Helena Gillinger från Stockholm.

Ung utan pung brottas med extremism

Musik och teater är de rätta verktygen för att ta itu med brännande samhällsproblem. Det menar teatergruppen Ung utan pung som har använt metoden i nära 40 år. Nu tar de tag i våldsbejakande extremism.

© 2019 Fria Tidningen