Så här har parallellsamhället vuxit fram | Fria Tidningen
  • En enig kritikerkår menar att det måste till fler boendelösningar för att få bort ungdomarna från gatan och skapa någon form av trygghet. Med bakgrund i detta har regeringen nu beslutat att 120 miljoner kronor ska betalas ut i tre år till sex organisationer.
Fria Tidningen

Så här har parallellsamhället vuxit fram

För att förstå vad som händer och varför gruppen ensamkommande har blivit rättslös och i hög utsträckning befinner sig på våra gator måste vi förstå helheten. Här ger vi lite av bakgrunden till problematiken. (Läs även huvudnyheten ”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”.)

Regeringen har sagt att det i hög utsträckning är gruppen ensamkommande det gäller, så det är det vi fokuserar på här. Och för att förstå eventuella problem med hur pengar satsas måste vi också förstå varför problemet uppstår, vilken situation dessa ungdomar befinner sig i rent rättsligt och vad som föder hemlösheten.

År 2015 kom cirka 35 000 ensamkommande och av dem var runt 25 000 från Afghanistan. Många av dem kommer att få avslag på sin asylansökan eftersom Migrationsverket hänvisar till internflyktingalternativet, det vill säga att det finns två säkra platser i Afghanistan. Det har tydligt visat sig att ytterst få, knappt någon, återvänder frivilligt. Väldigt många är födda och uppvuxna som papperslösa flyktingar i andra länder som Iran eller Pakistan, så för dem är det en utvisning till ett land de aldrig besökt.

Av de somaliska pojkarna som kom 2015 är det också en stor andel som får avslag, men till Somalia verkställs inga tvångsutvisningar då det bedöms som för farligt för svensk personal att resa dit. Amnesty International fastslår att det strider mot internationell rätt att tvångsutvisa personer till Afghanistan och FN har uppgraderat Afghanistan till ett land i aktivt krig.

Bostadslösheten för ungdomarna uppstår när de naturligt fyller 18 år eller blir åldersuppskrivna. Åldersuppskrivningen sker i samband med första avslaget från Migrationsverket – då väljer de flesta kommuners socialtjänster att skriva ut personen och låta Migrationsverket ta över ansvaret för boendesituationen. Det betyder att personen på en dag förlorar sitt ungdomsboende, sin gode man, sin socialsekreterare. Bor man i familjehem förlorar familjen det ekonomiska stöd den tidigare haft för att ha en boende hos sig.

Ungdomarna, som i många fall är svårt traumatiserade, hänvisas då till ett ofta våldsbelastat och otryggt vuxenboende utan personal – långt borta från där de tidigare bott, ofta i en helt annan del av Sverige. Tryggheter som skola, vänner och vårdkontakter i form av bland annat terapi avbryts direkt och försvinner. Många väljer att stanna kvar, trots att de inte har någonstans att bo. I den här situationen blir många lätta offer för kriminella gäng och droger och deras psykiska mående försämras ytterligare.

Efter att Migrationsverket har avslagit asylansökan har alla rätt att få sitt ärende prövat av Migrationsdomstolen. I dag är väntetiden cirka ett år. Avslag kan sedan överklagas till Migrationsöverdomstolen men den prövar bara några enstaka fall. De flesta ungdomar som kom hösten 2015 väntar fortfarande på besked i sin asylprocess, antingen från Migrationsverket eller från Migrationsdomstolen.

Migrationsverket som är ansvarigt för det frivilliga återvändandet som följer efter totalt tre avslag, menar att logistiken finns på plats men att det är svårt eftersom de flesta inte vill åka tillbaka. Då går ärendet över till gränspolisen och personen blir papperslös. Men gränspolisens arbete är resurskrävande och i dagsläget skulle det ta mellan 20 och 40 år att utvisa de närmare 10 000 ungdomar som till dags dato har fått utvisningsbeslut, enligt siffror från Migrationsverket samt polisen. År 2016 utvisades 843 personer och motsvarande siffra 2017 var 443, berättade SR:s konflikt i sitt program om ensamkommande den 17 mars.

Utöver dem, visar siffror från MiV, finns dessutom cirka 9 000 av de som kom hösten 2015 som ännu inte fått något besked alls från Migrationsverket, ofta de yngsta som var 14–15 år när de kom. Även de fyller snart 18 år och kommer då också att skrivas ut från socialtjänsten och befinna sig i samma situation. Tills alla utvisas eller inte utvisas befinner sig gruppen utan rättigheter och utan pengar i samhället, hänvisade till de som kan tänka sig att hjälpa till eller till kriminella gäng.

Varningarna kring detta framväxande parallellsamhälle har duggat tätt det senaste året från både organisationer och från polisen, men från politiskt håll har det varit svårt att få gehör. ”Integrationspengar” har avsatts i två omgångar till kommunerna men inte tillräckligt och utan krav på redovisning. Det råder därför stor oklarhet kring vad många av kommunerna använt pengarna till.

Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Fredrik Lundh Sammeli svarade Konflikts reporter att ”har de fått avslag måste de åka, det måste de förstå själva” och tillade att amnesti inte är ett alternativ då det skulle skapa en förväntan hos andra grupper.

Men åker gör de inte, och den allt mer högljudda kritikerkåren menar att det måste till fler boendelösningar för att få bort ungdomarna från gatan och skapa någon form av trygghet. Med bakgrund av detta har regeringen nu beslutat att 120 miljoner kronor ska betalas ut årligen under tre år till sex organisationer. I april 2019 ska pengarna redovisas.

Fakta: 

Läs även: ”Beslutet får inte bort ungarna från gatan” 
Regeringen avsätter 360 miljoner kronor uppdelat på tre år till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men instruktionerna är otydliga och flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som verkligen gör det har inte fått några pengar alls.

Rekommenderade artiklar

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

”Detta är inte värdigt Sverige”

I sommar ska Dariush Jahanbakhsh äldsta son gifta sig och familjen från Iran är inbjuden. Men de har tidigare fått nej på sina visumansökningar och nu undrar Dariush hur man kommer ur det moment 22 som visumsystemet är och som så många fastnar i.

© 2019 Fria Tidningen