Queera böcker hittar nytt hem | Fria Tidningen
  • Olov Kriström med en av de böcker som ingår i Queerrörelsens arkiv och bibliotek. Föreningen vill samla, ordna, bevara och tillgängliggöra dokumentation och information knuten till queera rörelser och personer.
  • Queerrörelsens arkiv och bibliotek fyller en viktig funktion men även befintliga arkiv och bibliotek måste bli bättre på att arbeta med hbtq-frågor, säger Olov Kriström.
Fria Tidningen

Queera böcker hittar nytt hem

Nystartade Queerrörelsens arkiv och bibliotek sprider kunskap om queer aktivism, historia och kultur. "Det finns en viktig poäng med ett arkiv som är drivet av lhbtqia-personer själva", säger initiativtagaren Olov Kriström.

Nyligen avvecklade RFSL sitt hbtq-bibliotek, vilket räknades till ett av världens största. En del av samlingen hamnade på Kungliga biblioteket och andra delar skänktes bort. En stor del av samlingen hamnade på soptippen.

Olov Kriström är initiativtagare till föreningen Queerrörelsensarkiv och bibliotek som har startat i Göteborg. Han tog tåget till Stockholm för att rädda så många böcker som möjligt från RFSL-samlingen. Tillbaka hade han med sig 500 böcker och flera lådor med uppsatser att ställa in i arkivet.

Den nystartade föreningen samlar akademiker och aktivister med intresse för queer historia, samtid och framtid.

– När det pratas om queer historia brukar det ofta fokuseras på förtrycket förr i tiden, gärna samtidigt som det sägs att vi i dag har kommit så långt. Jag tänker att ett queert arkiv kan rymma röster som ifrågasätter den bilden och visar hur det fanns kreativitet, lust, motstånd och mångfald också för länge sedan, och berätta om hur våldsamma maktordningar kring kroppar och begär verkar även i dag.

– På ett mer konkret sätt är det också viktigt att det finns en plats som kan ta hand om sådant som ligger i folks byrålådor och bokhyllor: gamla flygblad, foton från demonstrationer, banderoller, böcker, fanzines, allt som dokumenterar det som lhbtqia-personer kämpat för och emot, och som kan inspirera andra till fortsatt kamp, eller bara synliggöra viktiga insatser och spännande livsöden, säger Olov Kriström.

Olov Kriström är till yrket bibliotekarie. Han tycker inte att det egna arkivet, som i dag omfattar 1 700 böcker, 1 100 tidskrifter och tre hyllmeter arkivmaterial, ska överta de vanliga bibliotekens ansvar.

– Det är inte som att vi vill överta allt ansvar i de här frågorna. Men för att föra samtalet framåt kan det behövas några som går i spetsen och sätter särskilt fokus på det som länge varit satt på undantag. Jag tänker också att det finns en viktig poäng med att ha ett arkiv som är drivet av lhbtqia-personer själva. Eftersom många som är aktiva i arkivet är eller har varit aktivister finns ett rikt nätverk till de personer och organisationer som vi hoppas kommer att bidra med material, och tröskeln kan kännas lägre att komma till oss jämfört med en mer traditionell institution, säger Kriström, som trots allt ser ett ökande intresse för bevarande och undersökande av den queera historien.

– The Unstraight Museum har i flera år samarbetat med olika museer och skapat digital dokumentation för att synliggöra icke-heterosexuell historia, Lesbisk makt driver ett projekt för att samla information om lesbiskt liv, kamp och kärlek genom tiderna, det görs flera lokala historieskrivningsinsatser genom stadsvandringar och annat. Vi tycker att det är superbra med alla sådana initiativ och vi vill gärna samarbeta med dem som är intresserade.

Globalt sett finns väldigt många arkiv och bibliotek som inspirerat arbetet med Queerrörelsens arkiv och bibliotek. Olov Kriström räknar upp Lesbian Herstory Archives i New York, Schwules Museum, Magnus Hirschfeld-Gesellschaft och Spinnboden i Berlin, Skeivt Arkiv i Bergen, IHLIA i Amsterdam, Canadian Lesbian and Gay Archives i Toronto.

– I slutet av 1980-talet gjorde The International Association of Lesbian and Gay Archives and Libraries en sammanställning av queerarkiv, där listade de över 100 organisationer, från Mexiko till Nya Zeeland, så vi är definitivt inte de första som kommer på den här idén, säger Kriström.

Vilka liknande bibliotek finns gällande andra minoritetsgrupper?

– I Sverige finns till exempel Judiska biblioteket, Sverigefinländarnas arkiv, Ájttes bibliotek och Arkiv och även om arbetarklassen inte är någon minoritet så kommer inspirationen till vårt namn från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Kommer ni ha någon lokal?

– I och med att vi redan har en hel del material som bör förvaras på ett bra sätt har vi kontaktat olika museer, arkiv och bibliotek för att höra om vi kan få ett tillfälligt utrymme under deras tak. Men planen är att försöka ordna en egen lokal, som också kan fungera för att ordna små utställningar, samtal och föreläsningar.

Framöver handlar arbetet om att säkra ekonomin för förenin-gen och den fortsatta insamlingen av material till arkivet fortsätter.

– Föreningen har inte några egna pengar för att göra inköp, utan är helt beroende av att andra lämnar in material till oss. Vill någon bidra med något blir vi glada om ni kontaktar oss, säger Olov Kriström.

Fakta: 

5 böcker ur arkivet

Salongsberusat

En dokumentation över en queer föreläsningssalong som ordnades i Stockholm 2003–2005.

Full av läslust! Tuntenstreit

Samling med debattinlägg från den tyska radikala bögrörelsen under 1970-talet, framförallt om hur könsöverskridanden kan eller inte kan vara revolutionära.

En annan stad. Kvinnligt och manligt homoliv 1950–1980

Boken bygger på intervjuer och vill skildra hur det var att leva som homosexuell i Göteborg perioden 1950-1980. Om kända och okända mötesplatser, klubbar, diskotek, föreningar, arbete, hem och familj.

Sånt som historieläraren glömde

En samling med artiklar som först publicerades i tidskriften Revolt, om allt från drottning Kristina till bögbaler i Berlin vid 1900-talets början.

Notice sur l’homme-femme connu sous le nom de madamoiselle Savalette de Lange

En av de första biografierna om en transperson, tryckt 1859.

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

© 2019 Fria Tidningen