Amerikanska ungdomar kräver nya vapenlagar | Fria Tidningen
  • Tyra Hemans, en av eleverna från Marjory Stoneman Douglas High School på väg att gå på bussen som ska ta henne till Talahassee. Ett hundratal ungdomar reste till delstatshuvudstaden för att försöka påvkerka politikernas vapenpolitik.
  • Skolelever trängs vid ingången till stadshuset i Tallahassee med lådor fyllda med namnunderskrifter för en vapenreform som de vill lämna över till guvenören Rick Scott.
  • Demonstranter samlades utanför stadshuset i Tallahassee i samband med att high schoolelever mötte lokalpolitiker.
Fria Tidningen

Amerikanska ungdomar kräver nya vapenlagar

Efter den senaste skolskjutningen i USA har en ungdomsrörelse bildats, som ställer krav på politikerna om strängare vapenlagar. Under våren planeras flera skolstrejker och en stor protestmarsch.

Under 2018 har sju skolskjutningar genomförts i USA. Den senaste skjutningen inträffade den 14 februari, då en tidigare elev dödade 17 elever och lärare på Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida. Efter skjutningen startade några elever på skolan en protestgrupp som har fått namnet ”The never again movement” (Aldrig igen-rörelsen).

En av initiativtagarna är Cameron Kasky, som menar att även om sorgen efter döda kamrater är stor är det nu det behövs en kamp för strängare vapenlagar.

– Vi har fått nog av att höra att det här är oundvikligt, det här kan stoppas och det behöver stoppas, säger han i en intervju med CNN.

Under onsdagen reste high schoolelever från Parkland till delstatshuvudstaden Tallahassee där de träffade lokalpolitiker för att prata om striktare vapenregler.

– Jag tänker inte gå tillbaka till skolan innan politikerna och presidenten ändrar de här lagarna, sa Tyra Hemans till Reuters.

Utanför stadshuset i Tallahassee samlades hundratals ungdomar för att visa sitt stöd och för att kräva strängare vapenlagar. ”Aldrig igen” och ”skäms på er” skanderade folkmassan. På flera håll i landet genomfördes också kortare skolstrejker där elever lämnade klassrummen under några minuter, skriver USA Today.

Studenterna vill se en lag som förbjuder eller försvårar införskaffandet mot halvautomatiska vapen av den typen som användes vid massakern i Parkland och som är väldigt lätt att införskaffa i dagsläget.

Så sent som i tisdags avslogs dock en proposition om att ta upp frågan om ett förbud mot halvautomatiska vapen i Florida. I efterdyningarna av skolskjutningen har president Trump sagt att han ska lägga fram ett förslag om ett förbud mot så kallade ”bump stocks”, en modifikation som kan fästas på ett halvautomatiskt vapen för att kunna avfyra fler skott snabbare. Han har också lyft fram att striktare bakgrundskontroller behöver genomföras innan vapenköp, samt lovat satsningar på mental hälsa, skriver New York Times.

På onsdagen pratade han också på ett möte med elever, lärare och föräldrar på Marjory Stoneman Douglas high school där han sa att han ser det som en bra idé att låta lärarna vara beväpnade i skolan ”om de fått specialträning”.

Men ungdomarna i Never again-rörelsen vill inte se att fokus flyttas bort från tillgången till vapen.

– Det här handlar inte bara om mental hälsa. Skytten skulle inte kunnat skada och döda så många personer med en kniv, sa eleven Emma Gonzales under sitt tal vid en demonstration för skärpta vapenlagar i Fort Lauderdale förra veckan.

Hon riktade sig också direkt till presidenten och sa att om hon skulle få chans att träffa honom utan att han föreslår ändrade vapenlagar skulle hon fråga hur mycket pengar han får från NRA (National Riffle Association). Det är allmänt känt att amerikanska politiker får stora summor pengar från den mäktiga vapenlobbyn, något som också sätter agendan för vilken vapenpolitik de ska föra.

Den 14 mars planeras skolstrejker över hela landet, där elever uppmanas att vid samma tidpunkt gå ut ur klassrummet och genomföra en 17 minuter lång manifestation.

Den 24 mars planerar Never again-rörelsen en protestmarsch i Washington DC som går under namnet March for our lifes, för att få kongressen att se över vapenlagarna.

Ytterligare en skolstrejk är planerad till den 20 april, datumet då det är 19 år sedan en av de första skolskjutningarna genomfördes på Columbine high school i Colorado.

Erin Winslow är etnolog född i USA och boende i Sverige. Hon har lång praktisk erfarenhet av politisk aktivism. Hon är imponerad men inte förvånad över skolelevernas snabba organisering.

– I dag kan ungdomar inte gå till skolan utan att vara rädda för att det ska bli en massaker. Det är sunt förnuft att ropa efter en förändring. Det här är ungdomar som har insett att det inte kommer en förändring på andra sätt, de måste skapa den själva.

Hon säger att allt fler gräsrotsorganisationer bildas i USA, som en reaktion på privatiseringar och den extrema nyliberalismen.

– Vissa av dem arbetar för ett tillägg till grundlagen så att ingen ska kunna ge stora summor pengar till politiker. Ett sådant tillägg skulle bland annat sätta stopp för vapenlobbyns inflytande.

Vad som kommer att hända med Never again-rörelsen är svårt att sia om, men Erin Winslow tror att de har en chans att verkligen påverka politiken.

– Även om politikerna är mer intresserade av dem som håller i pengarna går inte att strunta i stora mängder folk som går ut på gatorna, eller ungar som vägrar gå till skolan.

Rekommenderade artiklar

Boende köper loss Christiania

Christiania – en stad i staden, en fri oas som länge har lockat folk för gemenskapen, kulturen och haschet. Många gånger har fristadens framtid varit hotad, men nu tar de boende ett avgörande steg för dess fortlevnad. I morgon börjar de köpa loss marken från staten.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2019 Fria Tidningen